JUDISK MAKT. Inflytelserika judar förfasar sig nu över att en gata i Stockholm är uppkallad efter professorn och nationalsocialisten Astrid Cleve och kräver ett namnbyte.
Astrid Cleves gata sträcker sig över både Stockholm stad och Solna stad, och längs gatan ligger bland annat Karolinska sjukhuset. Kommunerna beslutade om namnet redan 2011 men det är först nu, efter att anklagelser om antisemitism på Karolinska sjukhuset florerat i medierna, som judiska organisationer reagerat på valet av gatunamn.
— Jag blev chockad när jag såg hennes namn på guidetavlor och gatuskyltar över hela Karolinska-området, säger rabbin Abraham Cooper, företrädare för Simon Wiesenthal Center, och fortsätter:
— Man behöver bara googla hennes namn och läsa vad hon sa efter andra världskriget. Hon sa sig vara en övertygad nazist och att hon skulle förbli nazist livet ut.
Judinnan och krönikören Jona Elings Knutsson har också reagerat starkt på gatunamnet och skriver i tidningen Dagens Samhälle:
Jag fäster en Davidsstjärna på bussarongen trots att religiösa symboler är förbjudna på sjukhusets kläder. Men jag har inte heller hört att antisemitism är tillåten, ändå finns den. Ska jag behöva ta med stegen hemma från vinden, bära den till sjukhuset, och sätta upp nya gatuskyltar eller kommer de ansvariga att agera?
Även juden Hugo Lagercrantz, före detta verksamhetschef på Karolinska, kritiserade gatunamnet i en debattartikel i slutet av oktober, där han förbittrat frågar: ”Är det acceptabelt att uppkalla en gata efter en förintelseförnekare?”
Nu har Karolinskas sjukhusdirekör Annika Tibell skrivit till Solna stad med en önskan om att kommunen överväger ett namnbyte. Men ett namnbyte på gatan måste beslutas av både Solna stad och Stockholm stad.
Torsten Svenonius, som är ordförande för byggnadsnämnden i Solna stad, säger:
— Det är inte så att vi har döpt en gata efter någon nazist utan vi har döpt en gata efter en person baserat på akademiska meriter.
Astrid Cleve föddes 1875 och var en svensk kemist, geolog och botanist. Hon var den första kvinnan i Sverige att doktorera i naturvetenskap och var bland annat erkänd expert på identifiering av kiselalger. På 1950-talet publicerade hon sitt stora verk Die Diatomeen von Schweden und Finnland i fem band. Cleve fick professors titel 1955.
Cleve var övertygad nationalsocialist och fortsatte sin politiska kamp även efter andra världskrigets slut. Hon var skribent och aktieägare i tidningen Dagsposten som gavs ut av Sveriges Nationella Förbund från 1941 fram till 1952.
Källa:
Gata uppkallad efter nazist vid Karolinska
Hoppa till huvudinnehåll
