Johan Gottschalk Wallerius

Dagens datum 11 juli: Den 11 juli 1709 föddes den svenske kemisten Johan Gottschalk Wallerius. Wallerius kom att bli Sveriges första professor i Kemi och grundaren av lantbrukskemin.

walleriusJohan Gottschalk Wallerius föddes den 11 juli i Stora Mellerösa, Närke. Föräldrarna hette Elisabeth Tranæa och Erik Nilsson Wallerius. Efter studier i hemmet började Johan studier vid gymnasiet i Strängnäs. 1725 påbörjade han studier vid universitetet i Uppsala, där han bland annat läste matematik och fysik och medicin. Under sina studieår i Uppsala blev han lärjunge till bland andra Anders Celsius.

Efter tiden i Uppsala fortsatte Wallerius sina studier i Lund, där han 1735 blev medicine doktor. År 1750 utnämndes Johan Gottschalk Wallerius till professor i kemi, metallurgi och farmaci. Han blev därmed Sveriges första professor i kemi. Wallerius kom även att författa landets första lärobok i kemi.

Johan Gottschalk Wallerius kom att gifta sig två gånger under sitt liv. Hans första fru Greta Stina Ubström avled 1747. Wallerius gifte sedan om sig 1756 med Anna Judith Leijonmarck.

Sin största gärning till eftervärlden kom Johan Gottschalk Wallerius att göra till gagn för det svenska jordbruket genom att beskriva hur man med kemins hjälp kan bedriva effektivare jordbruk.

Wallerius skrev och publicerade avhandlingen Agriculturæ fundamenta chemica (Åkerbrukets chemiska grunder) och blev med publiceringen grundare till lantbrukskemin. I avhandlingen beskriver han gödselns omvandling till växtnäring. Han skriver också om naturelementens inverkan på växterna samt detaljerat om de olika jordarters betydelse för jordbruket.

Wallerius vetenskapliga upptäckter befäste ytterligare Sverige som en framstående nation inom vetenskap. Svenska kemister såsom Carl Wilhelm Scheele och Jöns Berzelius – världsledande på sin tid – byggde sedan vidare på Wallerius lärosatser inom lantbrukskemin. Berzelius har för övrigt kommit att bli känd som ”den moderna kemins fader”, men Wallerius grundade lantbrukskemin 18 år innan Berzelius hade fötts och måste därför ses som en pionjär inom den moderna kemin.

Hegelstena gård i Uppland

Hegelstena gård i Uppland

Med sina kunskaper inom jordbrukskemin grundade han ett jordbruk på gården Hagelstena i Alsike socken. Gården kom att bli ett praktexempel på hans teorier. Wallerius gård kom att ge stora skördar även när missväxt härjade för hans grannar.

Under sina år som mönster-jordbrukare skrev han detaljerade rapporter, med statistik över sådd och skördetider. Hans anteckningar publicerades som Observationer vid åkerbruket gjorda i 30 år.

Wallerius kom även studera mineraler och gav 1747 ut en lärobok i mineralogi – Mineralogia, eller mineralriket indelt och beskrifvet.

Efter att ha blivit sjuk avslutade han sin tjänst vid Universitetet 1767. Den 16 november 1785 avled Johan Gottschalk Wallerius vid 74-års ålder i Uppsala.

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-07-11.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.

Lämna en kommentar

15 Kommentarer till "Johan Gottschalk Wallerius"

Meddela om
avatar
Sortera efter:   Senaste | Äldst | Mest röstad
L
Gäst
Nybörjare
L

Spännande. Har själv en fin matjord på åkern. Har satt 60 kg potatis och räknar med flera hundra kilo tillbaka.

Tydligen försvinner matjorden om man odlar hårt, och då behöver man sedermera alltså gödsla. Kanske ska ta och läsa ”Åkerbrukets chemiska grunder” om den går att få tag på någonstans. :-)

Christian Hamilton
Gäst
Nybörjare
Nej matjorden som så försvinner inte, den blir utarmad och näringsfattig. En god regel är att ha en så kallad växtföljd, d.v.s. man odlar inte samma gröda varje år på samma ställe. Om du inte odlar annat än potatis så kan du låta bli att odla på hela åkern. Lämna ett stycke helt ifred i så kallad träda. Du kan bearbeta jorden så den inte blir full av ogräs, men odla inget på biten i vila (träda) förrän efter något år. Du kan givetvis odla morötter eller annat, men undvik att odla samma sak hela tiden på samma ställe. Gödsel… Läs mer »
L
Gäst
Nybörjare
L
Aha, tack för det inlägget. Då har jag fått höra fel. Men om man vill odla varje år, kan man göra detta genom att man gödslar? Eller måste man låta jorden träda? Min granne berättade att hon köpt sättpotatis för flera hundra kronor och bara fått en ICA-kasse med potatis i skörd. Låter helt knäppt. Kan förstå ifall det är dålig och näringsfattig jord möjligtvis. Har Granngården en bit ifrån och där kan man köpa konstgödsel. Har även 200 kg potatis från förra året. Är det en god idé att macka sönder dessa och strö ut på åkern? Borde väl… Läs mer »
Glenn
Gäst
Nybörjare
Glenn

Skulle kunna betala någon som dig för att få ett par lektioner i odling, har alltid varit intresserad men har aldrig tagit tag i det!

Christian Hamilton
Gäst
Nybörjare
Försök få tag i den här boken: Lilla Jordbruksläran av M. O. Nordenborg utgiven av Svenska Lantmannaskolornas Lärareförening. Utgiven av LTs förlag. Det är en bok som ger den oerfarne massor av kunskap i konsten att sköta jorden. Marklära, växtnäring, gödsling, kalkning, sådd skörd, ja allt du vill veta. Efter den boken har nog intresset satt fart och du söker efter andra mer specialinriktade böcker. Att kunna sköta jorden på rätt sätt är något ursprungligt och därför intressant. När landet på grund av all utförsäljning till utländska intressen inte längre är självförsörjande , ja då är det viktigt att vi… Läs mer »
lars
Gäst
Nybörjare
lars

Gillar alltid dina inlägg Mr Hamilton.

Eeeeeeh
Gäst
Nybörjare
Eeeeeeh

Han hade fel, inget illa menat men mineral innehållet i grönsaker man inte odlar själv är noll.

Hör och häpna, lägg marken i träda var sjunde år.

Anonym
Gäst
Nybörjare
Anonym
Vad skulle han ha fel i? Hur mycket mineraler grönsaker innehåller beror på typ av grönsak i kombination med odlingsjordens mineralhalter. Jordens mineralhalt kan sen lika gärna, bättre snarare, ökas genom att tillföra den mineraler. Att lägga den i träda är inte någon form av magi, utan den tillförs då (förhoppningsvis) ämnen från djur och förmultnade växtdelar samtidigt som man inte tar bort några mineraler genom att tex skörda under tiden. Numera skippar man träda och tillför mineral och gödsel (naturligt eller ”konst”), det funkar minst lika bra sålänge man tillför nog, utan en massa föroreningar, och i rätt halter.… Läs mer »
Eeeeeeh
Gäst
Nybörjare
Eeeeeeh

Jo, men ju häller man bara på med ammonumnitrat i olika former, ogräset bryter ned stenar och annat, vad är det för något som alltid växer i en stenhög förutom mina braja plantor.

Anonym
Gäst
Nybörjare
Anonym
Sverige har verkligen haft många fantastiskt duktiga kemister och dylikt. En sak dock: ”Berzelius har för övrigt kommit att bli känd som ”den moderna kemins fader”, men Wallerius grundade lantbrukskemin 18 år innan Berzelius hade fötts och måste därför ses som en pionjär inom den moderna kemin.” Berzelius har med rätta fått det omnämnandet pga att han (förutom hans stora prestationer inom kemin i största allmänhet) är upphovsman till den kemiska noteringen och den förste att undersöka och dokumentera sammansättningen hos en stor andel ämnen. Innan Berzelius använde man fortfarande alkemiska tecken och utan detta system hade kemin aldrig kunnat… Läs mer »
Eeeeeeh
Gäst
Nybörjare
Eeeeeeh

Det var en ryss som organiserade det periodiska systemet och han drog det direkt ifrån occulta föreställningar. Om någon är kemist, varför inte se de förstnämnda för att så korkade var det inte som kan tros.

Anonym
Gäst
Nybörjare
Anonym

Ryssen du nämner förmodar jag är Dmitri Mendeleev (1834-1907).

Eeeeeeh
Gäst
Nybörjare
Eeeeeeh

Da.

Fredrik Karlsson
Gäst
Nybörjare
Fredrik Karlsson

Heja Nordfront! Ni blir bara bättre och bättre!

SS
Gäst
Nybörjare
SS

Svensk historia är ju fullt med kända kemister, fysiker, mekaniker och uppfinnare m m som förändrat hela världen med sina upptäckter. Enligt Reinfeldt är ju bara barbariet ursvenskt. All annan utveckling kommer utifrån, säger han.

Ljuger Reinfeldt eller är han bara dum i huvudet?

wpDiscuz