Enligt Rikspolisstyrelsens senaste rapport klaras allt färre brott upp, trots ökade anslag och 4000 fler poliser än för några år sedan.

Polisen hittade gärningsmännen i 15 procent av de brott som anmäldes mellan januari och oktober förra året. Det är en negativ utveckling med en minskning på en procentenhet från föregående år och ligger på samma nivå som för 2005.

För fem år sedan, innan nyrekryteringen av tusentals poliser i landet, låg nivån på 17 procent. Detta är något som bekymrar Justitieminister Beatrice Ask när hon blir intervjuad av Ekot, då hon frågar sig om det är felprioriteringar eller försämrade utredningar som ligger bakom statistiken.

Någon som menar att man inte kan lita på statistiken är den polskfödde juden Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Även om statistiken pekar nedåt kan man enligt proffstyckaren Sarnecki inte använda den som grund för att kritisera polisens arbete:

”Den här statistiken är inte adekvat för att bedöma polisens effektivitet. Det sätt på vilket Rikspolisstyrelsen räknar har ett antal brister och tar till exempel inte hänsyn till strukturen på brottsligheten.”

Sarnecki pekar framförallt på två problem med statistiken; förövare under 15 år redovisas inte i statistiken eftersom sådana brottsmål inte lämnas till åklagare. Han vill också se en djupare analys av de brott som anmälts. Han menar att det grövre våldet har minskat och att småbrott som är mer diffusa anmäls av en mer anmälningsbenägen befolkning. Sarnecki drar alltså slutsatsen att strukturen på de anmälda brotten troligtvis har förändrats och att det inte rör sig om grov brottslighet utan mindre småbrott som inte anmälts innan där det kan vara svårt att lagföra gärningsmannen som drar ner statistiken:

”Jag har påpekat det flera gånger men Rikspolisstyrelsen verkar inte lyssna. Det stora problemet är man missar vilken typ av brott som anmäls. Vi vet till exempel att det grövre våldet minskar och att folk i allt större utsträckning anmäler knuffar och missförstånd.”

Sarnecki är tidigare ökänd för sina påståenden om att etniska svenskar begår lika många brott som invandrare, eftersom om ”man jämför svenskar och invandrare som lever under samma förhållanden så blir skillnaden mycket, mycket mindre”. Just detta uttalande fällde professorn efter att en muslimsk invandrare brutalt misshandlat den 78-åriga Inger Wickman till döds på en parkeringsplats.

När polisstationen i Ronna blev beskjuten med automatvapen i samband med invandrarkravallerna 2005 menade han att händelsen inte var särskilt allvarlig, utan bara ett busstreck utfört av ”buspojkar”. Han tar ofta parti för vissa samhällsgrupper och gör inte saken bättre genom att ställa sig kritisk till användandet av etnicitet i signalement: ”Att beskriva ett utseende är viktigt för att kunna identifiera en person, men vi måste komma bort från detta oerhört märkliga med etnicitet i signalement.”

Att Sarnecki fått uttala sig fritt i media om liknande händelser, utan uppbackning av fakta har Sverigedemokraternas partiledare Jimmy Åkesson tidigare ställt sig kritisk till: ”Jerzy Sarnecki har alltför länge kunnat desinformera allmänheten om brottsutvecklingen i landet utan att någon på allvar har sagt ifrån.” Han hänvisade då till två studier från Brottsförebyggande rådet som visar på motsatsen och slår hål på myten om att socioekonomiska faktorer ligger bakom invandrarkriminalitet.

• Publicerad:
  2013-01-08 18:31