Jan Milld om ”kvinnofrågan”

POLITIK. Jan Milld har skrivit ett intressant inlägg där han resonerar om kvinnligt inflytande och hur det påverkar samhället.

Foto: janmilld.wordpress.com

Foto: janmilld.wordpress.com

Den nationalistiske veteranen Jan Milld har skrivit ett väldigt resonabelt inlägg om hur nationella bör förhålla sig till det faktum att kvinnor är överrepresenterade i de politiskt korrekta leden och underrepresenterade bland invandringskritiker. Milld skriver att han haft dessa tankar länge men att det var en ny film som fick honom att slutligen skriva och publicera inlägget på sin blogg.

Milld sammanfattar sina åsikter på följande sätt:

1. Övergripande perspektiv
Det finns skillnader mellan manligt och kvinnligt tänkande, men det betyder inte att alla kvinnor är på ett bestämt sätt, alla män på ett annat. Det rör sig om genomsnitt och mönster, det lappar över. Något som hjärnforskaren Annica Dahlström påvisar i sin bok ”Könet sitter i hjärnan”.

2. Kapabla kvinnor
Helt uppenbart är att det finns många mycket kompetenta kvinnor bland oss invandringskritiker, kvinnor som med kraft för vår talan.

Redan i början av 90-talet fanns t ex Eva Bergqvist som redaktör för Fri Information och Ingrid Björkman som aktiv debattör om invandringen.

3. Politiskt deltagande
Det är värdefullt att även kvinnor också fortsättningsvis engagerar sig politiskt för Sveriges framtid.

Fel blir det däremot när man börjar tänka i termer av kvotering. Oavsett kön ska det vara kvalifikationer som avgör om man får ett visst uppdrag. Skulle det göra att vi får 90% män i riksdagen eller 100% män inom räddningstjänsten så utgör detta inget problem.

”Rättvisa” i sammanhanget är att individen ifråga utses efter lämplighet.

4. Politiskt perspektiv
Sverige rör sig nu i ilfart mot en avgrund och det har samband med kvinnlig dominans inom media och politik, överhuvudtaget en feminisering av det offentliga samtalet. Detta kan inbjuda till en frustration.

Lika litet som vi män får låta denna irritation rikta sig mot kvinnor i allmänhet, lika litet får kvinnor bli förorättade över att vi erkänner och börjar tala om detta problem.

Utifrån uppfattningen att det finns generella skillnader mellan manligt och kvinnligt tänkande drar Milld följande slutsats gällande det kvinnliga tänkande inom svensk politik:

Kvinnligt tänkande tar där inte hänsyn till vilken påverkan den förda politiken får på det svenska samhället, bortser från kostnader och långsiktiga konsekvenser. Det blundar för målkonflikter, saknar en helhetssyn.

I inlägget citerar Milld också professor Karl-Olov Arnstberg som i ett inlägg menar att vita män borde hyllas istället för att nedvärderas som idag:

Är det någon som alla världens folk borde sätta på en piedestal, också de vita kvinnorna, så är det den vite mannen.

Den som nu läser detta och storknar av ilska: kom med sakargument, visa att påståendet inte är sant. Då menar jag inte ’kompletteringar’, som att kvinnorna också har bidragit. Självklart är det så, men håller vi oss till perioden från upplysningstiden och fram till i dag, så är männen i förkrossande majoritet när det gäller framåtskridande och utveckling. Det är framför allt de vita männen som skapat det västerländska samhälle som med den levnadsstandard som lockar så många människor att försöka ta sig in i västerlandet, att de till och med riskerar sina liv.

Läs hela artikeln på Jan Millds hemsida:
Överlevnadsfråga

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.

Lämna en kommentar

Var den första att kommentera

Meddela om