ISLAND. Isländska staten vill minska skyddet för namn och anpassa lagarna till mångkulturen.

Islands justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir vill genomföra flera liberaliseringar av den 95 år gamla namnlagen på Island.

Liberaliseringarna är bland annat ett sätt att anpassa de isländska namnlagarna till det nya och växande mångkulturella samhället.

Islänningarna är ungefär 450 000 till antalet, varav cirka 300 000 bor på själva Island. Många lagar har skapats för att skydda folkets identitet och kultur, bland annat genom språklagar. Namnlagarna var också ett led i detta.

Ett av Sigurbjörnsdóttirs förslag är att skrota förbudet mot att ta släktnamn. En familj ska därför kunna ha ett gemensamt efternamn istället för så kallade patronymikon och metronymikon. Dessa är efternamn bildade av faderns respektive moderns förnamn.

Sigurbjörnsdóttir vill även slopa kravet på att förnamn ska kunna böjas i genitiv.

Namn ska heller inte längre behöva följa isländska stavningsnormer.

Som argument för dessa och andra förslag till liberaliseringen av namnlagen är att staten ska minska inflytandet av befolkningens namnidentiteter. Språktidningen skriver att det är ett sätt att bättre ”värna privatlivets helgd”.

De nuvarande lagarna är heller inte förenliga med de främmande kulturer som börjar bli vanligare inslag på Island.

Språktidningen anger också att den isländska namnlagen ständigt ifrågasatts, och att nämnden som avgör vilka för- och mellannamn som ska tillåtas, Mannanafnanefnd, ofta kritiseras och därför hotats av nedläggning – utan att berätta vilka aktörer som främst lobbat för att skrota de nuvarande namnlagarna.

Mannanafnanefnd föreslås nu av justitieministern läggas ned. Att så inte har skett ännu, beror enligt Språktidningen på att Island har haft flera extra val och ministerskiften.

Remisstiden för justitieministerns förslag var nio dagar och gick ut 5 mars. Ett färdigt förslag väntas läggas fram före sommaren.

Källa:
Island på väg att återinföra släktnamn


  • Publicerad:
    2020-03-06 10:10