Intervju med aktivisten och musikern Jason Augustus

INTERVJU. Vår norska systersida Frihetskamp har intervjuat den amerikanske aktivisten och musikern Jason Augustus från Traditionalist Worker Party och bandet 14 Sacred Words.

Kan du berätta lite om din bakgrund, hur du kom i kontakt med Traditionalist Worker Party och vilken slags position du har inom partiet?

Jag heter Jason Augustus. Jag är först och främst en romersk-hednisk nationalsocialist men även en grafisk designer, musiker, ljudtekniker, kinematograf och allmän propagandist. Jag växte i olika delar av New York och fick därmed på nära håll uppleva det judiska mångkulturella experimentet under 1900- och 2000-talet. Jag blev politiskt aktiv under slutet av 90-talet, då användningen av Internet blev allt vanligare och jag fick tillgång till information som avslöjade att de utmaningar jag själv ställdes inför även ställdes inför hela mitt folk.

Jag är chef för partiets propagandaavdelning. Mitt ansvarsområde innefattar, men är ej begränsat till, utformning av flygblad, klistermärken, broschyrer och kläder. Inom min avdelning är det också jag som har huvudansvaret för designen samt utformningen av propagandavideor. Det var via den numera nedlagda organisationen Identity Vanguard som jag kom i kontakt med partiet. Innan dess var jag en så kallad ensamvarg.

Förutom att vara partiets propagandachef så är du även musiker. Berätta om dina musikaliska projekt.

För tillfället arbetar jag med två olika musikprojekt. Det ena heter 14 Sacred Words och är ett ”metalcore”-band som snart kommer att släppa ett album. Det andra är ett annat metalprojekt som jag ännu inte har offentliggjort någon information om, men musiken har redan spelats in och en EP kommer att lanseras en kort tid efter 14 Sacred Words-albumet.

Vilka är dina musikaliska influenser?

Jag gillar ett brett spektrum av musik som sträcker sig från allt ifrån kristen rock till musik från barocken samt alla typer av extrem metal. De band som influerar mina nuvarande projekt är exempelvis Motionless In White, The Browning, Born of Osiris, Feed Her To The Sharks, Impending Doom och Silent Hill-soundtracken.

Vad är dina åsikter om den tidigare och den nuvarande nationalistiska musikscenen?

Man kunde se en stark tillväxt av nationalistisk musik under 90-talet i USA, vilket plötsligt fick ett abrupt slut runt år 2000. Större delen av den nationalistiska musiken, även under den mest aktiva perioden, var i regel ”chock-orienterad” metal eller subkulturell skinheadmusik. Det fanns självklart också flera band som legitimt och på ett positivt sätt främjade nationalism i USA och även om många band kanske inte gjorde det, så uppskattar jag fortfarande den musiken för underhållningens skull.

Jag tror att Europa har banat vägen för en ny era av nationalistisk musik i USA med en väldigt seriös framtoning, en som inte längre är begränsad till genrer och subkulturella nischer inom den nationella rörelsen.

Som metal-musiker, vad tror du att det är med just den typen av musik som tilltalar så många vita människor?

Metal-musiken är född i det europeiska folkets ande. Enligt min mening så kan detta spåras så lång tillbaka som till 900-talets Danmark, där en utländsk gäst beskrev musiken så här: ”Aldrig tidigare har jag hört hemskare sånger än de som sjöngs av vikingarna i Slesvig. Det bullriga ljudet som kommer från deras struphuvuden påminner mig om ylande hundar, bara mycket vildare”.

Metal är en genre som huvudsakligen lockar till sig unga och rebelliska vita män, men trots detta har den inte vågat att gå emot politisk korrekthet och omfamna vit identitet och nationalism. Var tror du är orsaken till detta?

Vita människor är den enda etniska gruppen som inte bara förnekas stolthet över sitt blod, men även erkännandet av sin egen identitet. Vårt folks själ, kropp och ande har förvandlats och förminskats till endast ett koncept. Ett koncept som hålls ansvarigt för all världens ondska och som enligt globalisterna ska krossas.

Som karaktäristiskt empatiska och altruistiska människor har våra värderingar undergrävts och vi har tillåtit oss själva att utnyttjas till en punkt som kan liknas vid patologisk självspäkning. Denna självspäkning påverkar alla aspekter av livet för den genomsnittliga vita europén och metal är inget undantag. Alla diskussioner har kommit bort från naturlagarna och de mest svagsinta bland vårt folk är berusade av en verklighet där allt har vänts upp och ned: Femininitet är maskulinitet, underkastelse är uppror och passivitet är revolutionerande.

Vad är ditt råd till aspirerande musiker som vill börja spela musik med ett nationalistiskt budskap?

Att spela nationalistisk musik är som vilken annan form av aktivism som helst. Dina resurser och stödnätverk kommer att vara begränsade. Du kommer att tvingas att i hög grad förlita dig på din egen förmåga och vara villig att lära dig, vara lyhörd och tillskansa dig nya färdigheter. Du kommer även att sätta dig själv i farozonen för ekonomisk terrorism och social utfrysning från våra fiender. Se därför till att du är förberedd på alla eventuella offer och på de motgångar som kan följa med den här kampen. Inse att det du gör, det gör du för något som är större än dig själv och ditt eget liv.

Massmedia har spridit en mörk bild av nationalsocialismen under de senaste 70 åren. Hur kan vi som rörelse motverka effekten av denna svartmålning och visa människor vad nationalsocialismen verkligen handlar om?

Slösa inte bort mycket tid med ord, det finns inte längre något politiskt centrum. Visa hellre för världen hur en nationalsocialist lever, vad en nationalsocialist står för samt vad en nationalsocialist är villig att offra sitt liv för. Visa att du älskar mer än du hatar och att du skapar mer än du river ned. Med Corneliu Codreanus ord: ”Lagen om tystnad. Tala lite. Säg bara vad du måste. Tala bara då det behövs. Din retorik skall vara handling, inte ord. Du åstadkommer; låt andra prata.”

Nationalsocialism är naturens lagar applicerat på nationen. Den som önskar att leva i ett sunt och organiskt samhälle kommer att flockas omkring dig bara du visar vad du har att erbjuda. De som önskar att leva i synd, dekadens och evig vanära kommer samtidigt att fly som vampyrer som träffats av solens ljus.

LÄS OCKSÅ: Intervju med Matthew Heimbach från Traditionalist Worker Party

Du har varit väldigt tydlig vad gäller ämnet judisk makt på både sociala medier och i intervjuer. Vilket är det bästa sättet att tala om detta tema med människor som är öppna för nationalistiska idéer, men som anser att ämnen som dessa är för kontroversiella?

Den genomsnittlige mannen ser endast det han önskar att se och det han inte är rädd för att se. Han är endast intresserad av sanningen så länge den är innanför hans egen komfortzon. När han ställs inför ovedersägliga bevis som utmanar hans eget mod kommer han alltid att krypa till säkerheten av fruktan och ropa ut i förnekelse. Vi bör inte ödsla tid på sådana fega, intellektuellt ohederliga och andefattiga människor. De är som en flock med duvor som flyger iväg vid första ljudet av vår marsch. Ifall en man som är byggd av sådant svagt virke skulle visa intresse för nationalsocialismen är det bästa att vänligt informera honom om att han redan är förlorad och att det är bättre ifall han återvänder till sitt verklighetsfrånvända liv. Om en man inte är modig nog att se spåren som vår evige fiende lämnar efter sig, då har han heller inte modet att se vägen till seger.

Vad är din åsikt om så kallad ”borgerlig nationalism”, som huvudsakligen fokuserar på kultur framför ras och som inte törs kritisera sionismen?

Borgerlig nationalism är som en brand i en sopcontainer som jag hoppas att jag får se slockna under min livstid. Jag har förståelse för att vissa länder har vissa juridiska begränsningar på vad de kan säga och definiera sina organisationer som. De grupper som är nationalsocialistiska i anden, men som kallar sig något annat på papperet, ser jag som kamrater. De som däremot helt fritt kan beskriva sig som vad de vill, men som likväl väljer en otydlig och svag linje, är mer än värdelösa i mina ögon och kommer att blekna i glömska precis som alla andra återhållsamma organisationer genom tiderna.

Det finns ett stort intresse för Alt-right-rörelsen i Norden, speciellt med tanke på deras innovativa användning av humor och ”memes”. Vad anser du om Alt-right-rörelsen och deras roll i kulturkriget mot vänstern?

Alt-right-rörelsen på Internet är fundamentalt annorlunda mot de Alt-right-organisationer som finns i verkligheten. Internetrörelsen är avgörande i det propagandakrig som förs mot vårt folk. De har gjort ett fenomenalt arbete med att normalisera vårt budskap hos allmänheten. Jag kan inte bedöma deras personliga karaktärer eftersom de i hög utsträckning är anonyma, men jag kan säga att jag är tacksam för deras bidrag till kampen. Tror jag att denna Internetstrategi ensam kommer att leda till seger över våra fiender? Absolut  inte! Ifall vi inte finns på gatan, finns vi inte överhuvudtaget. Vi kommer endast att kunna segra genom en gemensam insats från hela vårt folk. Att alla gör vad man kan utifrån sina egna förutsättningar. Ifall detta betyder att man skriver kommentarer och lägger ut lustiga bilder på Internet så är åtminstone detta bättre än ingenting.

Var kan man köpa din musik? Berätta även lite om din nyuppstartade Youtube-kanal.

Min musik kan du hitta i MP3-format på Bandcamp och i fysiskt format genom Opos Records och Label56. Sök bara på ”Jason Augustus” eller ”14 Sacred Words”.

Jag startade också nyligen upp en egen Youtube-kanal som jag ursprungligen inte var helt säker på inriktningen för. Till slut sa jag bara ”skit samma” och körde en ganska grov och informell stil, så min kanal är en slags videoblogg där jag pratar om sådant som faller mig in för stunden. Jag bestämde mig för att ärlighet med publiken var det viktigaste. Min kanal har inte funnits nog länge för att länka till, men för den som är nyfiken så är det bara att söka på ”Jason Augustus” och bläddra tills man ser mitt vackra ansikte.

Vad är dina framtidsplaner?

Jag har tänkt att ge ut så mycket musik med så många olika projekt och genrer som möjligt. Jag erbjuder gratis inspelning, mixning och klippning till alla nationalistiska musiker i USA. Nordamerika har under de senaste åren svikit på musikfronten, så jag vill göra allt i min makt för att få oss tillbaka i samma tempo som våra kamrater i Europa.

I den allra närmaste framtiden så kommer Traditionalist Worker Party att hålla ett evenemang i Pikeville, Kentucky – ett område som är över 98 procent vitt och en av de fattigaste städerna i USA. Detaljer om evenemanget hittar du på vår officiella hemsida och Youtube-kanal. Vi kommer bland annat att samla in donationer till lokala välgörenhetsorganisationer för att bidra till att de av vårt folk får kläder i detta oförutsägbara väder samt att våra barns hungriga magar får mat. Vi kommer även att hålla en konferens som kommer att bestå av levande musik, flera talare och ett utbildningsseminarium för grupper och individer som är intresserade av att effektivisera sin aktivism.

Inom en förhoppningsvis inte alltför avlägsen framtid så kommer vi att balkanisera detta korrupta imperium och etablera en självständig och självbestämmande etnostat, samt befria vårt folk från de korrupta bankirerna och internationella kapitalisternas klor. Tisdag, vi siktar på tisdag.

Har du någon inspirerande solskenshistoria eller anekdot som du vill dela med dig av?

Medan jag fortfarande arbetade i New York City så hamnade jag i ett samtal med en kollega som hade börjat studera ekonomi på universitetet. Han berättade för mig att de flesta av hans klasskamrater var judar och att även om de var extremt kyliga mot honom, så kände han en viss beundran inför den solidaritet de hade för sina egna. Han berättade att han önskade att vita människor kunde bete sig mer på det sättet.

Jag berättade för honom att det inte finns något beundransvärt med dem. Att det han beundrar med dem är en födelserätt för alla fria folk, en rättighet som de kräver för sig själva men förnekar andra. Då såg han på mig med ett förvirrat uttryck och bad mig att förklara. Jag öppnade upp min PC och gav honom en snabbkurs om judarnas roll i internationell ekonomi och politisk diskurs. Han blev väldigt chockad.

På jobbet dagen efter berättade han för mig att han hade suttit uppe hela natten och sett på Youtube-videor och läst artiklar i ämnet. För att uttrycka sig milt, så kände han inte längre någon beundran för sina forna klasskamrater. Efter flera timmar med diskussion om ämnet frågade han mig till slut: ”Vad kan jag göra åt något av detta?” Jag berättade för honom att det enda som kan besegra deras globalism är nationalism. Oavsett hur mäktiga de är, så är de inte oövervinnerliga, och allt som krävs för att göra skillnad är viljan till kamp. Idag är han medlem i Traditionalist Worker Party.

Tack för intervjun! Några sista tankar?

Tack för att ni visar intresse i det jag gör, det är en stor ära. Nordiska motståndsrörelsen är sannerligen inspirerande representanter för nationalsocialistiska värderingar. Jag vet att det ni gör inte bara är svårt med tanke på var befinner er, men också eftersom detta är den största utmaningen som vårt folk någonsin har ställts inför. Jag vet att ni har fått offra mycket, att ni har drabbats av hjärtskärande förluster, blivit hetsade och föraktade av de människor som ni vill beskydda och skapa en bättre värld för. Men ni har också fått uppleva triumfer och segrar. Jag inspireras, inte bara av de offer som har fått göras, utan även av era framgångar och er tillväxt. Vårt arbete som moderna nationalsocialister är otacksamt, men det är det viktigaste arbetet i världen. Så tack för allt ni har gjort och för allt som ni kommer att göra och tack för att ni är kamrater i kampen.

Hell seger!

Ursprungligen publicerat på Frihetskamp.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om