PERSONLIGT. Idag är det den internationella kvinnodagen. Emma Karlsson resonerar därför i den här artikeln om det hårdnande samhällsklimatet där inte minst kvinnor utsätts för våld och sexuella övergrepp i mångkulturens kölvatten.

nordiskKvinnofrid

I måndags gick polisen i Östersund ut och varnade kvinnor för att gå ut ensamma. I ett land som enligt makthavare aldrig har varit tryggare har vi idag ett värre kvinnoförtryck än Sverige troligtvis någonsin har sett. Idag är det även internationella kvinnodagen. En dag som världen över används för att uppmärksamma våld, hot och förtyck mot kvinnor.

Sverige har varit ett land där kvinnor har frihet. Kvinnor har rätt att röra sig som alla andra, kvinnor och män har samma rättigheter. I många fall har kvinnor dessutom mer rättigheter än män.

Samtidigt så har den feministiska rörelsen försökt att radera ut de biologiska skillnaderna mellan könen. Man har fått det till att det inte finns några kön, utan att vi alla är lika. Man har fått det till att man ska kvotera in människor efter kön och inte kunskap eller färdighet, vilket är helt förkastligt.

Det är grundläggande fakta att män och kvinnor är olika. Jag anser bland annat att kvinnor har bättre förmåga att ta hand om barn än män. Generellt sett. Jag anser även att det är sjukt att man idag tvingar pappor att vara hemma med barnen samtidigt som man intalar kvinnor att om du är hemma med dina barn och inte göra karriär så är du förtryckt.

Så kontentan är, vi är olika, vi är generellt bra på olika saker och kompletterar därför varandra. Det dagens system gör är att vända kvinnor och män emot varandra istället för att sammansvetsa dem. Det bygger onaturliga avgrunder istället för broar. Utvecklingen är helt åt helvete.

Mångkulturen som kvinnoförtryck
Vidare har den feministiska rörelsen valt att inte agera mot det förtryck och våld mot kvinnor som mångkulturen har fört med sig. Vi är på väg mot kvinnoförtryckets yttersta spets. Vi är på väg mot en tid då kvinnor inte kan gå ute ensamma utan manligt beskydd.

Sedan när har detta hänt i Sverige? Sedan när kunde våra kvinnors trygghet inte säkerställas? Hur kan det vara accepterat att den här utvecklingen får fortgå? Hur kan ett land som kommit så långt med feministernas älskade ”jämställdhet” tillåta att man diskriminerar och förtrycker kvinnor på det här sättet. Om man var en person som ansåg att kvinnor var förtryckta i Sverige innan, hur ser man då på den här utvecklingen?

Det har under året bildats diverse medborgargarden runt om i landet som försvar mot det eskalerande våldet riktat mot kvinnor. Dessa modiga män och i viss mån även kvinnor, som jag vet deltagit, har blivit bespottade, hånade och man har tagit avstånd ifrån dem.

Men nu är vi där vid spetsen. Den första staden har gått ut med en uppmaning om att kvinnor inte ska gå ut ensamma eller helst bli skjutsade. Vad är nästa steg? Ska alla kvinnor täcka håret för att inte vara utmanande? Hur många flickor kommer att bli av med sin oskuld genom en brutal gruppvåldtäkt i den svenska sommarnatten? Hur många lekplatser kommer att vara säkra? Kommer du våga släppa ut dina döttrar? Din mamma? Din syster? Vem kommer du ge skulden för det som kommer att hända?

Nu är det vinter, det här är bara början. Snart kommer våren. Den svenska underbara våren. När alla kvinnor och flickor i alla åldrar visar mer eller mindre hud. Vad händer då? Hur många städer kommer gå ut med dessa uppmaningar då? Hur många döttrar, mammor och väninnor kommer råka illa ut? Idag så säger statistiken att 1 av 4 kvinnor någon gång kommer att bli våldtagen i Sverige. Låt oss be till alla gudar som finns, om de finns, att siffran inte ökat efter sommaren – och låt oss alla göra vad vi kan för att skydda Sveriges kvinnor.

  • Publicerad:
    2016-03-08 22:00