1984. I en orwelliansk MSB-sponsrad rapport från Institute for Strategic Dialogue och London School of Economics konstaterar man att det inte förekom några direkta påverkansförsök mot det svenska valet. Däremot menar man att det pågår en allmän ”smutskastningskampanj” mot Sverige, som koordineras av rysk media, alternativmedia och högerextremister världen över.

Institute for Strategic Dialogue (ISD), som grundades av juden och ”livslånga sionisten” George Weidenfeld och idag leds av judinnan Sasha Havlicek, har tillsammans London School of Economics (LSE) under måndagen släppt en rapport vid namn ”Smearing Sweden – International Influence Campaigns in the 2018 Swedish Election”. I den har man i första hand har undersökt ifall det förekommit otillbörlig påverkan på höstens svenska allmänna val till riksdag, kommuner och landsting.

Tanken bakom rapporten är att Ryssland, tillsammans med så kallade högerextremister och alternativmedia, i en mer eller mindre definierad internationella koalition försöker påverka utgången av val i land efter land – med andra ord samma typ av lobbyarbete som exempelvis internationella judiska och liberala grupper sysslar med. Det var efter att republikanen Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet 2016 som tanken om att opinionsbildning av aktörer på ”fel” sida är problematisk och kanske till och med kriminell.

Rapporten är sponsrad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), enligt vad myndigheten skriver på sin hemsida där de presenterar resultaten. De författare som angetts är Chloe Colliver, Jonathan Birdwell och judarna Peter Pomeranstev och Anne Appelbaum.

I korthet har man kommit fram till några ”direkta påverkansförsök” mot själva valet inte har förekommit, men att det däremot pågår en ”omfattande smutskastningskampanj” av mer långsiktig karaktär mot Sverige. Det som den så kallade smutskastningskampanjen i grund och botten handlar om är framförallt att alternativmedia och nationella i hela världen, likväl som rysk media, rapporterar ocensurerat om hur mångkulturen påverkar Sverige samt om hur etablissemanget blir allt mer totalitärt i sina försök att dölja detsamma.

Bakom smutskastningskampanjen ligger således de vanliga skurkarna: Rysk statsmedia såsom RT, nättroll, svensk och internationell alternativmedia, ”nazister” och även Donald Trump själv för att nämna några. Kampanjen koordineras till viss del av ”högerextremister” på 4chan och Discord och man misstänker även att det finns slutna Facebookgrupper där koordinering sker, även om man har misslyckas med att infiltrera dem och därmed helt saknar belägg för att dessa överhuvudtaget existerar.

I rapporten skriver man att det svenska ”högerextremist-nätverket” är relativt isolerat från internationella nätverk och väldigt beroende av inhemsk alternativmedia.

Genom en analys av Twitter konstaterar man dock att det finns konton där svenska och internationella kontakter blandas, och att dessa nästan uteslutande kan kopplas till Nordiska motståndsrörelsen:

Dessa centrala konton är till stor del från Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och vit identitet-klustren på kartan (figur 8). Detta visar att dessa är de enda kluster med betydande nätverkslänkar till både den svenska gruppen och den internationella gruppen på Twitter i detta nätverk.

Kluster som visar hur olika falanger på Twitter integrerar med varandra (figur 7 i rapporten). Klicka för större bild.

Förtydligande om hur svenska ”högerextremister” länkas till internationella på Twitter, bland annat genom att Nordiska motståndsrörelsens konton överlappas av internationella alt right-konton. (Figur 8 i rapporten). Klicka för större bild.

Men samtidigt som man hävdar att den svenska ”extremhögern” är beroende av ett fåtal alternativmediasajter så lägger man å andra sidan stor vikt på alternativmedias roll i den så kallade smutskastningskampanjen mot Sverige. I rapporten beskrivs alternativmedia genomgående som ”junk news”, alltså ”skräpnyheter”, och konstaterar att Sverige ligger långt fram rent internationellt:

Forskare på Oxford Internet Institute har funnit att Sverige har en av den högsta konsumtionen av ”junk news” på sociala medier, om man jämför med Storbritannien, Tyskland och Frankrike, samt att åtta av tio ”junk news”-nyheter hade ett svenskt ursprung.

Lösningen på problemet med alternativmedias inflytande är enligt rapportens författare att mainstreammedia måste ”utveckla en bättre förståelse för att meddela korrekt information till alienerade personer”  Genom att börja med en mer ”sanningsenlig och finkänslig rapportering om invandringens utmaningar” så kan man ”underminera sensationalistisk ’junk news’-medias inflytande”.

Med tanke på att man inte presenterar några exempel på att ’junks news’-media har kommit med osanningar kan man alltså dra slutsatsen att problemet snarare är att mainstreammedia brister när det kommer till att hålla sig till sanningen.

Trots att man inledningsvis hävdar att svenska ”högerextremister” är isolerade så lägger man längre fram i rapporten flera exempel på hur mycket internationella kontakter som finns i dessa kretsar. Som ett bevis på dessa kopplingar tar man upp att Nordic Frontier emellanåt återpubliceras på den amerikanska sajten The Daily Stormer, att ”Angry Foreigner” (Arg Blatte) emellanåt deltar på InfoWars sändningar och att Daniel Friberg äger den internationella webbokhandeln Arktos, som man menar säjer ”nationalsocialistisk litteratur” såsom böcker av Alexander Dugin och identitären Alain de Benoist.

Angående Friberg påpekar man även att han var med och startade upp forumet nordisk.nu, som man lämplig nog felskriver nordisk.ru i rapporten, så att det ska låta mer som en del i den ryska påverkanskonspirationen. Man vill även koppla Friberg till Anders Bering Breivik, som tydligen ska ha registrerat en användare på forumet. Men som Friberg skriver på Twitter så var det inte en användare som Breivik ens nyttjade.


Vidare internationella kopplingar som tas upp är diverse althögerkonferenser i Sverige har haft internationella gäster och att Steve Bannon i något sammanhang har uttryckt att han vill uppvakta Sverigedemokraterna.

Att rysk och annan internationell media rapporterar om brottslighet kopplad till invandring ser man som en viktig del i den internationella smutskastningskampanjen. Man man påstår aldrig i rapporten att något felaktigt rapporteras, utan anser endast att det ger en ”dålig bild” av Sverige internationellt.

Man jämför exempelvis hur mycket av RT:s rapportering som rör våldtäkter och annan invandringsbrottslighet, skogsbränder, Sveriges behandling av Julian Assange etcetera och bekymrar sig över att mängden nyheter om just Sverige.

Nordfront ”flyr” till VK
”Många högerextrema grupper har också funnit ett hem på ryskspråkiga sociala medier som OK och VK, där man diskuterar Sverige och det svenska valet”, konstaterar man vidare i rapporten.

En av dessa grupper är Nordfront och Nordiska motståndsrörelsen, ett fenomen som även så kallad svensk media tidigare har förfasat sig över.

I rapporten skriver man att ”Nordfront har funnit en fristad på VK, med kanaler såsom Интернет-газета Северного движения сопротивления, ’Nordiska motståndsrörelsens nättidning’, som sajten är värd för”, samt att ”ryskspråkiga platformar som OK och VK också tillhandahåller online-hem för extremiströrelser såsom Nordiska motståndsrörelsen, som har en plattform på VK att föra fram ryskspråkigt och internationellt material om Sverige och Nordiska motståndsrörelsens aktiviteter och mål i Sverige”.

Även Aftonbladet har förfasat sig över att Nordfront och Motståndsrörelsen nyttjar VK – den enda kanal där man kan agera utan risk för censur och nedstängning.

Bakgrunden – att västerländska sociala medier och onlinetjänster såsom Facebook, Twitter och Youtube systematiskt censurerar och raderar Nordfront och Motståndsrörelsens material och att ryska plattformar är de enda som upprätthåller någon form av yttrandefrihet nämner man förstås inte i sammanhanget.

Att ISD, som ligger bakom rapporten, själva har deltagit i att påverka det svenska valet i egenskap av en av de organisationer som ”hjälper” Google och Youtube att censurera politiskt inkorrekt material – där Motståndsrörelsen drabbats allra värst – kanske kan vara en förklaring till varför.

Trots att man redan nämnt det två gånger återkommer man en tredje gång till Nordfronts användning av VK:

VK har också försett en frihamn för svenskspråkiga högerextrema grupper som svenska Nordfront, som har minst 1 000 följare [1 209 i skrivande stund. reds. anm.] Det finns hundratals, om inte tusentals, svenska helt öppna nynazistiska konton på VK.

Misstänkta ”botar” på sociala medier
Rapporten fortsätter med en analys av misstänkta så kallade botar på sociala medier, med andra ord konton som sköts automatiskt genom programmering för att föra ut en viss typ av budskap.

Man menar sig ha funnit 55 ”i hög grad anonymiserade, högaktiva enfrågekonton som stödjer AfS under veckorna före valet”. Vidare skriver man att dessa ”verkar vara automatiserade konton”, men samtidigt att deras ”beteendemönster är betydligt mindre uppenbart mekaniserat än bot-konton som noterats i tidigare val, såsom de tyska och franska valen under 2017”.

Med andra ord menar man att dessa konton ”verkar vara botar” trots att de samtidigt inte verkar vara det.

Det är framförallt kring AfS som man tror sig identifierat botar på Twitter. Dessa beter sig dock inte som botar.

Dessa påstådda botar identifierades genom att undersöka användarkonton på Twitter som funnits omkring kontot @Afs_riks och diverse AfS-kandidaters konton. Man menar att fynden stöds av tidigare undersökningar som Atlantic Council’s Digital Forensic Research Lab (DFRLab) har genomfört, vilka identifierade flera konton med ”hög nivå av sammankoppling med AfS”. Bara att ett konto har en hög sammankoppling med AfS menar man är en ”indikation” på att att det rör sig om ett ”falskt konto”, om än inte en ”definitiv sådan”.

Det är svårt att tolka det på något annat sätt än att man i rapporten alltså identifierar misstänkta botar utifrån vilken typ av politik som kontot förespråkar.

”Rekommendationer”
Författarna till rapporten konstaterar avslutningsvis att man trots bristen på en direkt internationell påverkan av det svenska valet noterat ”flera oroväckande trender” vad gäller Sverige.

Det mest oroväckande är ”existensen av ett relativt isolerat högerextremt media-ekosystem som aktivt sprider falsk och sensationalistisk ’junk news’ som är starkt främlingsfientlig”. Man menar vidare att:

Detta maskineri kommer utan tvekan att fortsätta att operera oupphörligen, spridandes nyheter och innehåll som stödjer en högerextrem och starkt antimigrant – och antietablissemangsagenda. Även om de är skygga och vilseledande så är dessa ondskefulla kampanjer inte olagliga, inte heller involverar de nödvändigtvis användandet av uppenbar desinformation, utan istället endast en presentation av riktiga fakta på vinklade sätt, eller att man förstärker politiska meddelanden med liknande tekniker som används av marknadsföringsföretag.

Man menar att detta innebär att en ”alternativ” bild av Sverige finns i landet, parallellt med den ”riktiga” som förs fram av mainstreammedia. Detta ”Sverige 2” – som är en del av smutskastningskampanjen – förs även fram av amerikanska och europeiska alt right-aktörer och förstärks även av vissa ”mainstreamfigurer” såsom USA:s president Donald Trump.

Denna alternativa bild menar man skadar det ”riktiga Sverige” genom att landet framställs som mindre attraktivt för investeringar och turism. Men att det även försvagar frågor som Sverige för fram i internationella sammanhang, såsom ”genus- och minoritetsrättigheter”.

Andra skadeverkningar kan vara mer ”subtila”:

… exempelvis kan den alternativa bilden av Sverige skapa ett generellt skifte bort från Sveriges goda internationella rykte. Genom att tillåta sig självt att bli objektet för andras ’narrativ’, utan att ha en röst i den diskussionen, har Sverige inte längre kontroll över hur det framställs.

För att motverka detta föreslår man att den så kallade smutskastningskampanjen måste ”övervakas och kartläggas” för att man ska ha koll på hur den ”färdas”, vilka målgrupper den når och när kampanjens olika idéer förankras i samhället i stort.

Kanske föga förvånande anser man att MSB – som alltså sponsrat rapporten – spelar en nyckelroll i förfarandet, även om man konstaterar att det finns ”uppenbara gränser för hur [myndigheten] kan involvera sig i den politiska debatten”.


Läckt övningsfilm från MSB. Denna paranoida myndighet tror alltså rapportens författare kan skapa en ”bättre bild” av Sverige.

Mainstreammedias roll menar man är begränsad, eftersom de saknar resurser att lägga på sådant långsiktigt arbete som att ”avslöja kampanjer”. Dessutom menar man att media har en tendens att rapportera om dessa frågor på ett ”sensationalistisk sätt”, vilket bara förstärker polarisering av de grupper som är mottagliga för smutskastningskampanjen. Dessa grupper – anser man vidare – är inte heller särskilt mottagliga för budskap från mainstreammedia.

Längre ned i rapporten ger man också mainstreammedia rådet att man måste bli bättre på att ”leverera korrekt information till avskurna individer”, med andra ord sådana som inte längre litar på lögnpressen.

Istället ska organisationer från civilsamhället dra det största lasset. Det man syftar på är förstås aktörer som Näthatsgranskaren, Juridikfronten och #jagärhär, som specialiserat sig på att rapportera oliktänkande till systemet eller onlineplattformar i syfte att tysta eller lagföra dem för åsiktsbrott.

Sådana grupper från civilsamhället måste koordinera med varandra över gränserna, dela med sig av research, samt ha kapaciteten och färdigheterna att använda digitala researchverktyg och en noggrann förståelse för målgrupperna. De måste även kunna arbeta tillsammans med IT-företag, statliga myndigheter och media.

”Digitalt medborgarskap”
Dessutom föreslår man att det svenska utbildningsväsendet börjar ge kurser i ”digitalt medborgarskap”. Det handlar om att unga ska lära sig hur man på ”rätt sätt” värderar och tar till sig information på Internet.

Barnen ska då bland annat lära sig ”traditionella tekniker för kritiskt tänkande”, såsom exempelvis att man ska ”ifrågasätta författares partiskhet” – med andra ord att om en ”rasist” berättar om en händelse så ska man inte lyssna – men också ”triangulering av datakällor” och ”användandet av selektiv information”.

Men även ”mer specifik kunskap om hur internet fungerar och hur information online kan manipuleras”. Det handlar exempelvis om att lära skolbarnen hur man ”identifierar falska nyheter”, om ”algoritmers påverkan på skapandet av ekokammare” och vad så kallade filterbubblor är. Men också att barnen får lära sig vad man gör om man stöter på ”hets mot folkgrupp” [hate speacheller ”extremistiskt innehåll online”.

Vikten av att införliva ”digitalt medborgarskap”-utbildning i den formella utbildningen i Sverige menar man förstärks av hur mycket svenska ungdomar använder Internet genom informationssökning och sociala medier:

Rapporten ’Swedes and the Internet 2017’ visar att de flesta ungdomar under 25 använder Youtube dagligen, exempelvis. Rapporten konstaterar vidare att de flesta barn i Sverige använder Internet för att söka efter information redan vid åtta års ålder – barn kan därmed exponeras för en värld av information och desinformation utan system på plats som lär dem hur man skiljer på dessa två.

Som tur är meddelar man att ISD redan har erfarenhet av den typen av utbildning, bland annat i Nederländerna men också i Sverige genom kursen ”Young Digital Leaders” som är till för både elever och föräldrar, samt i Italien och Rumänien med kurserna ”Be Internet Citizens with YouTube” för tonåringar och ”Be Internet Legends” för de lite yngre. Generöst nog meddelar man att samtliga kurser går att beställa på www.isdglobal.org.

”Fel” nyheter = inga pengar
Ytterligare en ”rekommendation” från författarna – denna gång till mainstreammedia – är att man ska samarbeta med reklambolag för att strypa annonsintäkterna till de alternativmedieaktörer som man menar deltar i den så kallade smutskastningskampanjen.

”Sensationalism är bra för affärer, och det finns ofta finansiella incitament för medieaktörer att sprida mer och mer konspiratoriskt och sensationalistiskt innehåll”, konstaterar man.

I en allians ska därför mainstreammedia och reklambolagen peka ut vilka tidningar och sajter som ska bojkottas av annonsörer, och därmed minska deras inflytande.

Den sista så kallade rekommendationen är att IT-företag – framförallt sociala medier och andra onlinetjänster – blir mer ”transparenta” så att grupper som ISD kan få ta del av deras material, samt hur deras algoritmer och andra metoder för att radera tankekriminellt innehåll kan fungera.

Till viss del har man redan fått sin vilja igenom här:

Både Facebook och mer nyligen Twitter har vidtagit åtgärder för att göra data mer tillgängligt för forskare. Under samma vecka som denna rapport publicerades tillgängliggjorde Twitter deras kompletta arkiv av tweets, konton och media som de har identifierat tillhörande statligt understödda operationer på deras plattform. Databasen inkluderar över 3 800 konton som kan kopplas till Rysslands Internet Research Agency och 770 konton som man tror eventuellt kan ha sitt ursprung i Iran. Genom att göra denna databas öppen för forskare och akademiker globalt har Twitter i hög grad bidragit till att främja vår förståelse för hur deras plattform används för att generera ondskefullt inflytande online.

Slutsatser
Att rapporten är extremt vinklad och orwelliansk i sin karaktär behöver väl egentligen inte ens nämnas, bara innehållet i sig talar egentligen sitt tydliga språk.

Det finns dock vissa saker som är så uppseendeväckande att de kan tålas att belysas. För det första är språkbruket intressant.

Exempelvis har man i helt och hållet bytt ut det gängse begreppet ”fake news” – som växelvis använts av både globalister och nationalister för att påpeka falskheten i fiendens nyhetsrapportering – till det nya begreppet ”junk news”. Det är en tendens man kan se på andra håll i globalistlägret, vilket kan tyda på att man slutgiltigt kapitulerat inför att ”fake news” är ett begrepp som beskriver lögnpressen.

Striden för globalisterna kan förstås ha varit hopplös från första början, med tanke på att till och med USA:s president frekvent använder den emot dem.

”Junk news” antyder alltså att nyheterna är ”skräp”, med andra ord ”dåliga”, men inte längre nödvändigtvis ”falska”. Att sprida falskheter och lögner är ju trots allt löngpressens specialitet, så det är kanske passande.

Ytterligare en intressant iakttagelse som tåls att upprepas är förstås hur man ”råkar” benämna det gamla nationella forumet Nordisk.nu som ”Nordisk.ru”, alltså med rysk toppdomän. Detta för att på ett löngaktigt vis antyda en rysk koppling och därmed förstärka bilden av att den ryska staten är i konspiration mot väst genom att allierade sig med nationell opposition. Man kan också notera att Nordisk.nu var aktivt under en tid då narrativet  om ryska ”påverkanskampanjer” och Putinlakejer i väst troligtvis inte ens var uppfunnet.

På tal om språk så har jag i artikeln översatt citaten från engelskan i ursprungstexten. Läsare kanske reagerar på att ordet ”ondskefullt” återkommer som en beskrivning på information som ogillas av rapportförfattarna. Det ursprungliga engelska ordet är dock inte ”evil” utan i det här fallet ”malign”, som betyder just ”ondskefull” men också ”elakartad”.

En annan observation är att man endast undersökt och spårat ”botar” och ”automatiserade användare” med ursprung i exempelvis Ryssland, Iran eller bland nationella grupper och invandringskritiska partier. Man har överhuvudtaget inte intresserat sig för liknande beteenden hos motståndarsidan, eller bland globalistiska länder och aktörer.

I avsnittet om hur Twitter offentliggjort en databas med misstänkta konton som kan kopplas till stater nämns endast Ryssland och Iran, som både till viss mån ingår i en antivästtlig, antiglobalistisk och antisionistisk allians som just nu framförallt håller tillbaka den sionistglobalistiska makten i Syrien och Mellanöstern.

Detta trots att även socialdemokrater, vänsterextremister, liberaler, västerländska underrättelsetjänster etcetera flera gånger ertappats med just den typen av beteenden. Man låtsas alltså i rapporten att man anser att det är ett problematiskt förfarande, men avslöjar sig genom att underlåta att nämna att även den ”goda” sidan gör precis samma sak.

Till och med extremistglobalister av typen Patrik Oksanen eller juden Peter Wolodarski måste ju dessutom inse hur objektiviteten i rapporten brister redan från början. En av huvudaktörerna bakom ”Smearing Sweden – International Influence Campaigns in the 2018 Swedish Election” är som sagt ISD, som själva försökt att påverka det svenska valet genom att bistå Google i deras censurarbete – en censur som främst drabbade Nordiska motståndsrörelsen men också andra aktörer som pekas ut som fientliga i rapporten, exempelvis AfS men även till viss del SD.

ISD har också fräckheten att mitt i rapporten göra reklam för sina egna utbildningsprogram, komplett med webbadress dit man kan köpa dem. Det handlar alltså om program som ska göra barn och ungdomar immuna mot information och propaganda som står i strid med lobbyorganisationens egna globalistiska och sionistiska planer för världen.

Man gör också ogenant reklam för MSB, utan att i sammanhanget nämna att myndigheten sponsrat rapporten och dessutom konstant och otröttligt för fram exakt samma världsbild som ISD: Den goda sidan, den liberala demokratin och globalismens världsordning, hotas av en ständigt närvarande konspiration av nationalister, näthatare, president Trump och Ryssland.

Men till själva huvudfrågan: Pågår det en långsiktig smutskastningskampanj mot Sverige?

I rapporten har man inte lyckats peka på några direkta felaktigheter i denna så kallade smutskastningskampanj. Det kanske inte är rent formellt nödvändigt med lögner för en smutskastning, men likväl kan jag inte riktigt se hur man utifrån detta ens har försökt att bevisa sin tes. Det som pågår är förstås olika former av upplysningskampanjer om den verklighet som svenskar lever i. Och anledningen till att många aktörer – både nationellt och internationellt – gör sitt bästa för att upplysa om situationen i Sverige är förstås för att den är väldigt illa, men framförallt för att den samtidigt förtigs i mer officiella politiska och mediala kanaler.

Sverige har alltid legat i täten när det gäller globalisternas mål för mångkultur och massinvandring. Länge har landet, tack vare en tidigare stabil välfärdsstat och en viss segregering, kunnat klara sig hyfsat från mångkulturens värsta baksidor. Men det som nu skett är att fasaden har börjat spricka, vilket förstås inte är bra ur globalisternas perspektiv. Jag tror att man från deras håll tänker att det kommer ”ordna sig” i slutändan, men att alla fram till dess måste hålla käften. Det är helt klart problematiskt att Internet förser oliktänkande med en plattform på någotsånär lika villkor, varför också Internetcensur har blivit högst angeläget.

Är ”Smearing Sweden” då läsvärd? Kanske om man har en böjelse för antieuropeisk och globalistisk propaganda under en fallerande täckmantel av ”forskning”. Men nu när jag slösat flera timmar av mitt liv till att läsa och sammanfatta den åt er så rekommenderar jag alla använda sin tid åt något vettigare. Exempelvis fortsätta med att ”smutskasta Sverige”, som det enligt rapportens författare så fint heter.

Rapporten går dock att läsa i sin helhet på isdglobal.org.

Källor:
Smearing Sweden – International Influence Campaigns in the 2018 Swedish Election
Forskare lanserar MSB-finansierad studie om informationspåverkan av det svenska valet
YoTube: An update on our commitment to fight terror content online


  • Publicerad:
    2018-10-30 17:25