Den tyska staden Garching har skjutit upp beslutet att hedra ingenjörerna Willy Messerschmitt och Claude Dornier efter det att judiska grupper utövat påtryckningar. De båda ingenjörerna var aktiva under bland annat 1930- och 40-talet med att bygga flygplan åt den tyska staten, som då var nationalsocialistisk. Den judiska lobbyn i Tyskland vill inte att Messerschmitt/Dornier ska kommas ihåg som två av landets främsta pionjärer utan istället som medskyldiga till påstådda massmord.

De tyska pionjärerna inom flygindustrin, Willy Messerschmitt och Claude Dornier, kommer troligtvis inte hedras med minnestavlor som det var tänkt i den lilla tyska staden Garching utanför München. Orsaken är att ett flertal judiska grupper protesterat mot beslutet. Enligt dessa hade de två ingenjörerna ”starka kopplingar” till Tredje riket, vilket enligt grupperna är nog för att ”diskvalificeras” från att bli hedrade för deras bedrifter på det ingenjörteknologiska området. Messerschmitt och Dornier var verksamma bland annat under 1930- och 40-talet genom att förse den tyska staten, som då var nationalsocialistisk, med krigsmateriel. Efter kriget fortsatte Messerschmitt och Dornier med civil produktion av motorcyklar, sjöflygplan m.m.

Judiska centralrådet i Tyskland vill inte erkänna de två ingenjörerna som de pionjärer de var eftersom deras kunnande kommit till gagn för Tredje riket:
”Genom krigsindustrin tjänade Messerschmitt och Dornier den nationalsocialistiska regimen”, säger Charlotte Knobloch, ställföreträdande chef för Judiska centralrådet i Tyskland, som är en av flera judiska grupper som samverkat för att riva upp det politiska beslutet. ”Det skulle vara en provokation och en kränkning mot nazismens offer om dessa vapentillverkare skulle hedras på det sätt som planeras.”

Efter påtryckningarna har staden nu skjutit upp sitt beslut. Enligt Hannelore Gabor som är vice borgmästare i Garching ska man nu först undersöka ingenjörernas kopplingar till nationalsocialismen. Att den tyska staden helt och hållet skulle ignorera påtryckningarna och hedra de ingenjörer och vetenskapsmän som oavsett ”kopplingar” bidragit till Tysklands utveckling, har tydligen inte fallit Gabor in.

Bland det 20-tal vetenskapsmän som ska hedras med minnestavlor finner vi även Albert Einstein. Kring hans person har som väntat ingen kritik framlagts, vilket gör hyckleriet totalt. Judiske Einstein, en ikon bland sina stamfränder, var högst delaktig, både arbetsmässigt och politiskt, i att USA kunde tillverka en atombomb, vilken som bekant senare användes under de amerikanska massmorden vid Hiroshima och Nagasaki. I konsekvensens namn borde således staden Garching även diskvalificera Einstein.

I exakt samma ögonblick som detta går andra judiska grupper hårt åt den tyska protestantkyrkans beslut att hedra en biskop som på grund av några antisemitiska uttalanden enligt den judiska logiken har ”särskilt moraliskt ansvar” för massmord. Den 8 juni hade man tänkt att med en minnesceremoni hedra tidigare biskopen Hans Meiser som ledde den bayerska protestantkyrkan under åren 1933-1955. Judiska samfundet i Tyskland arbetar för att detta ska stoppas eftersom Meiser före och under Tredje riket vid ett antal tillfällen uttalat sig antisemitiskt och att enligt Arno Hamburger, chef för Judiska samfundet, dessa uttalanden låg till grund för massmord på judar.

”Han bär ett särskilt moraliskt ansvar för att min 29-åriga moster sattes på ett tåg från Nürnberg till dödslägret i Izbica där hon blev mördad”, skriver han i ett brev till kyrkan som publicerats i tysk media.

Ett språkrör för den protestantiska kyrkan i Tyskland uppger att den ska se över Meisers eventuella kopplingar till nationalsocialismen och inte endast utgå efter vad han faktiskt åstadkommit för kyrkan.

Den judiska strategin går ut på att svartmåla alla tyskar som medansvariga för påstådda nazistiska massmord. Häri spelar alla roll som gjort vissa uttalanden, som utfört visst arbete för den tyska staten, som vid tidpunkten var nationalsocialistisk, eller som ens bara röstat på det nationalsocialistiska partiet. Strategin syftar till att kollektivt skuldebelägga hela det tyska folket. Detta är en skuldbeläggning som dessbättre alltfler tyskar numera ifrågasätter.

  • Publicerad:
    2006-04-15 00:00