KRÖNIKA. De ”oberoende” medierna uppviglar till en hatisk och våldsam stämning mot oliktänkande. Systematiskt väljer de att felrapportera och undanhåller läsarna avgörande fakta.

lögner-hyckleri.löp

Igår eftermiddag detonerade en bomb hemma hos en SD-politiker i Arlöv. Polisen berättar att explosionen var så kraftig att ytterdörren hade flugit fyra meter rakt in i huset och fastnat i väggen. Politikern var en av de som blev uthängda av Expressen och Researchgruppen. Idag skriver medierna om händelsen men är noga med att understryka att politikern enligt dem har uttalat sig rasistiskt. SD-aren konstaterar att han och hans familj var hemma när bomben smällde. Ett klockrent exempel på vilken skillnad det tydligen gör beroende på vem som utsätts för påhopp, våld eller attentat.

När händelsen i Kärrtorp hade ägt rum skanderade medierna ut stora feta rubriker om nazister som attackerade både barnfamiljer och pensionärer som samlats för att hålla en fredlig demonstration. Vad man valde att inte skriva var att den fredliga demonstrationen anordnades tillsammans med vänsterextrema grupper som AFA och Revolutionära Fronten. Våldsverkare som i åratal attackerat oliktänkande under diverse demonstrationer och utfört attentat mot enskilda individer. AFA och RF är kända för att inte dra sig för att angripa barnfamiljer eller terrorisera pensionärer. Något som samma medier allt som oftast väljer att tysta ned eller helt ignorera.

Det var inte de vanliga medborgarna som attackerades i söndags. Hela nätet är fullt med bild/video-bevis på hur vissa av de så kallade fredliga demonstranterna var maskerade och beväpnade med svarta fanor. Något som senare används för att skildra ”de våldsamma nazisterna”. En ung kvinna berättar hur nazisterna stod på torget med svarta fanor. Hon beskriver hur rädd hon var. Vad som inte framgår är att de hon beskriver inte är från Motståndsrörelsen. De är från AFA och Revolutionära Fronten.

Medierna tillåter dessa ”vittnen” att oemotsagda komma till tals. Trots att deras vittnesbörd kryllar av felaktigheter. Men för Aftonbladet och Expressen finns det ingen plats för sanningen. Det är därför man skriver fetstilta rubriker om hur flera knivskars under nazistattacken. Det faktum att de båda knivskurna tillhörde Motståndsrörelsen väljer man såklart att inte nämna. Nej, istället låter man läsarna tro att de knivskurna var ”nazisternas” offer.

Samtidigt understryker man att alla gripna är från ”högersidan”. Det innebär alltså att förövaren som gjort sig skyldig till mordförsök när han vid ett flertal tillfällen knivhögg en av våra killar i ryggen får gå fri. Ingenstans har jag läst att polisen letar efter den skyldige till detta dåd. Inte heller skriver medierna något om det. Istället väljer de att oavkortligt endast nämna att det var folk som blev knivskurna.

AFA och RF kom till den ”fredliga demonstrationen” och var beväpnade. Alltså visste man att det kunde bli bråk. Trots det uppmanade man barnfamiljer att delta. Jag läste en krönika under namnet ”Därför demonstrerar jag med barnvagn”. Kvinnan skildrar med stolthet hur hennes tvååriga dotter brukar sitta i sin vagn och skrika slagord under demonstrationerna. Krönikan hyllas på de sociala medierna.

Man tycker att kvinnan som går på demonstrationer med sina småbarn är modig. Men varför skanderar en tvååring politiska slagord? En annan liknande händelse berättas av en 60-årig man som närvarade i Kärrtorp med sin lilla dotter som av bilderna att döma har down syndrom (är enbart relevant i sammanhanget för att barn med downs lär sig tala betydligt senare än andra barn). Han säger att dottern efteråt sa, ”pappa jag hatar fascister”.

Men värst i den här soppan är ändå mediernas oerhört utstuderade sätt att rapportera. Att systematiskt välja bort obekväma sanningar kan aldrig klassas som objektivt. Och är man inte objektiv så ska man inte heller tillåtas utge sig för att vara det. Svenska folket presenteras en retuscherad bild av vad som hände i Kärrtorp. Man väljer att inte berätta om hur attacken gick till och kanske viktigast av allt; varför den ägde rum. Att vänstern i årtionden tillåtits hållas då de upprepade gånger attackerat oliktänkandes demonstrationer.

Det är bara drygt en månad sedan Motståndsrörelsen anordnade en stöddemonstration för Gyllene Gryning i Stockholm. Ungefär hundra aktivister var på plats och som så många gånger förr attackerade vänstern demonstrationståget. Ingenstans hos medierna fördömdes den attacken mot oss. Istället lades fokus vid andra saker och förringade således vår rätt till en fredlig stöddemonstration. Trots att vi fått tillstånd att hålla demonstrationen låg tydligen även den gången ansvaret hos oss. Mig veterligen greps ingen för våldsamt upplopp den gången. Med all säkerhet var det samma personer från AFA och Revolutionära Fronten som angreps i Kärrtorp.

Medierna uppviglar till en hatisk stämning. De har år ut och år in rapporterat subjektivt då vi och andra nationella attackerats med flaskor och bengaler och understött en fortsatt våldsam utveckling. Men nu när samma sak sker mot vänstern blir det fanimej liv i luckan. Det är ett sånt cyniskt hyckleri så man blir fysiskt illamående! Det är viktigt att understryka att vi inte är rädda för fysiska angrepp. Problemet ligger inte i att vi attackeras utan i det faktum att medierna väljer sida in absurdum.

Vi ska inte inbilla oss att vi kan gå in och spela på en spelplan som är korrupt. Det är sant att vi så länge det korrupta styret fortsätter kommer att få bära grishuvudet. Men det får inte hindra oss ifrån att belysa hur mycket det faktiskt fuskas i de offentliga rummen och då inte minst hos medierna. Bakom kulisserna arbetar man hårt på att stagnera alla tendenser till motstånd eller avslöjanden. Genom att punktmarkera oss rättmätiga samhällskritiker och med olika medel skrämma oliktänkande till tystnad stävjar man folkets röster. Endast de som godtroget tjänar mediernas syften tillåts tala och förlita sig på ”yttrandefriheten”.

Om medierna fortsätter att indirekt rättfärdiga våld från ena sidan så kan de inte fördöma våldsamma kontringar från den andra. Det är att bita sig själv i svansen. Jag förstår viljan i att svartmåla oss som ett ondskefullt demokratihot. Men det verkliga hotet mot demokratin är journalistkåren med sina vinklade rapporteringar. De ingjuter en ogrundad rädsla i människor och inbillar dem att tro att vi helt besinningslöst attackerar barnfamiljer och andra oskyldiga medborgare. Deras rapportering är fel. Deras dolda agenda är inte längre dold. Den är så uppenbar att man måste vara en idiot för att inte inse det!

  • Publicerad:
    2013-12-18 13:26