”Hur man botar en fanatiker” är en bok skriven av den judiske författaren Amos Oz. Boken har fyra år i rad skickats ut till landets samtliga gymnasieskolor, totalt i över 600 000 exemplar. Bakom utskicket står Teskedsorden, en stiftelse som bland annat håller föredrag tillsammans med den sionistiska stiftelsen Expo. Undertecknad har haft det tveksamma nöjet att läsa boken.

Boken, som är ca 80 sidor lång, har som ett av sina syften att försöka förklara att fanatism är något ont, så ont att det kan klassas som en sjukdom som måste botas.

När man läser boken känns det dock nästan som att fanatismen är ett ämne som är hastigt instucket för att skapa intresse, då boken till största delen handlar om författarens syn på sin personliga hjärtefråga; konflikten mellan judar och palestinier i Israel samt gör reklam för författaren själv, hans liv och andra böcker som han skrivit. I själva verket handlar endast de tjugofem första sidorna plus förordet om ämnet fanatism.

Vad vill då Teskedsorden och Amos Oz indoktrinera landets gymnasister med? Framför allt påstås det att fanatiker egentligen är obildade människor, fantasilösa och totalt utan humor.

Oz menar därför att fanatism kan ”botas” med litteratur, humor och att fantisera om andra människor.

Boken kantas också starkt av det moderna egocentriska tänkandet då författaren flera gånger försöker övertyga läsaren om att livet i sig självt är värt betydligt mycket mer än några större ideal och att det inte finns någonting som är värt att kämpa och dö för, då döden är slutet.
Dubbelmoralen känns uppenbar när Oz sen lyriskt berättar om fred i Mellanöstern och sin kamp för sionismen. Oz skriver också om sin syn på Europa och vår ras:

”En bidragande orsak till att konflikten mellan Israel och Palestina är så besvärlig är det faktum att det i grunden är en konflikt mellan två offer. Två offer för samma förtryckare. Det Europa som koloniserade Arabvärlden, exploaterade den, förödmjukade den, trampade på dess kultur tog kontrollen över den och använde den som en imperialistisk lekplats, är samma Europa som diskriminerade judarna, förföljde dem, jagade dem och till slut utsatte dem för massutrotning i ett folkmord av aldrig tidigare skådad omfattning… …Nej, vi ser dem (araberna) som pogrommakare och nazister som bara svept in sig i kaffiehs och odlat mustasch och blivit solbrända, som ägnar sig åt samma gamla sport, att för nöjes skull skära halsen av judar. Det handlar kort sagt om samma slags förtryckare som vi alltid haft.”

Vi arier är alltså onda människor som har gjort oss skyldiga till att trycka ner arabländerna bara för att få en ”lekplats” och dessutom skär vi halsen av judar helt utan någon annan anledning än att vi tycker det är roligt.

Och nu när läget är det motsatta, då sionisterna försöker utplåna vår kultur och vårt folk, då är vi som kämpar emot dessa ändå de onda av den anledningen att vi är fanatiker.

Vad är då fanatism egentligen?

Enligt svenska akademins ordbok så är en fanatiker en blint hängiven människa. Oz erkänner också i sin bok att fanatiker oftast är mycket offervilliga och altruistiska. Personligen anser jag samtliga ovan nämnda ord vara något positivt. För mig är en fanatiker någon som brinner för förändring, någon som offrar sig själv för andra. En person som sätter den personliga tryggheten, det sociala livet, karriären, rikedom, fritid och hela livet åt sidan för en högre sak.

Är fanatism då någon ond sjukdom som vi bör bota?

I min värld är hängivenhet, altruism och offervilja vackra ord. Att brinna fanatiskt för förändring och en bättre värld är det som goda människor gör. Att bara kämpa halvhjärtat istället för fanatiskt är absolut inte av ondo, men de riktigt goda krafterna, de som vår ras överlevnad hänger på, är de som ger allt i kampen. Fanatikerna.

Det är väl klart att med dagens världsåskådning, den globala kapitalismen där sionismen är den kraft som drar i trådarna, vill inte Amos Oz ha några människor som brinner fanatiskt för förändring. Han själv och hans stam gynnas ju av att den rådande maktkonstellationen består.

Om fanatism är en ”sjukdom” eller inte beror därför på om du har makten eller ej.

Jag hoppas att andra människor, vänner som fiender, ser mig som en fanatiker. Jag vet i varje fall med säkerhet att jag är stolt över att känna flera fanatiker och den som någonsin träffat ledarskiktet inom Svenska motståndsrörelsen vet att det knappast saknas vare sig humor, fantasi eller intelligens och allmänbildning hos nationalsocialistiska fanatiker!

Avslutningsvis så vill jag uppmana alla elever som får denna bok i skolan att använda den till något vettigare än att läsa den. Ett exempel skulle kunna vara som braständare. Bara er fantasi sätter gränser, om ni nu har någon sådan, för kanske är ni, enligt Amos Oz, dessvärre redan förlorade fantasilösa fanatiker eftersom ni läser på denna hemsida.

Faktaruta:

Amos Oz föddes i 1939 i Jerusalem av rysk-judiska föräldrar som flydde från Europa under 30-talet. Han är en av Israels mest lästa författare.
Förutom författare och s.k. fredsaktivist så har Amos Oz också en politisk karriär på sitt CV. Under många år var han högt uppsatt i det sionistiska och socialistiska Arbetarpartiet i Israel. Trots att han är internationellt känd som ”fredsaktivist” har han uttalat stöd för konstruktionen av muren som innesluter palestinierna på Västbanken, Israels krig mot Libanon 2006 och Israels militära angrepp mot Gaza 2008-2009.

  • Publicerad:
    2011-03-15 00:00