LUDVIKA. En rasfrämling kom till Lorensbergaskolan i Ludvika kommun och misshandlade en svensk elev. Rektorn på skolan anser dock att det är viktigt att händelsen nu inte ska leda till ”främlingsfientlighet” och istället, som lösning på problemet, ska lärarna krama eleverna vid skoldagens start.

Lorensbergaskolan i Ludvika kommun. Foto: Nordfront

Det var för cirka två veckor sedan som ett tjafs utbröt mellan en svensk tonårig pojke och en invandrarpojke på högstadieskolan Lorensberga i Ludvika kommun. Bråket ledde till att rasfrämlingens äldre bror kontaktades, varpå han bestämde sig för att komma till skolan för att misshandla eleven som hamnat i tjafs med hans bror.

En lärare tog med sig eleven som riskerade att misshandlas in på ett rum och där låste de sedan in sig. Andra lärare på skolan lyckades hindra den enligt uppgift betydligt äldre rasfrämlingen från att ta sig in på skolan, vilket ledde till att han fick vända på klacken och bege sig därifrån. Men på vägen en bit från skolan mötte han en grupp årskurs 7-elever och av någon anledning var han övertygad om att en av dem var den pojke han letat efter.

Mötet resulterade i att han misshandlade denne så pass illa att han fick vara borta från skolan ett par dagar för att vila upp sig. Olika uppgifter säger att pojken fördes till sjukhus medan rektorn på skolan dementerar dessa uppgifter till Dalarnas tidning.

Nordfront har varit i kontakt med föräldrar på skolan som berättar att rektorn nu lägger fokus på att den oroliga stämningen på skolan inte ska leda till ”främlingsfientlighet”. Dessutom har vi tagit del av ett mail som rektor Göran Törnqvist och biträdande rektor Madelene Goldmann skickade ut till föräldrar vars barn går på skolan, men inte förrän tre dagar efter incidenten.

I brevet skriver rektorerna bland annat att skolan anställt en studiecoach som kommer att finnas till för eleverna efter händelsen samt att en kvinnlig anställd kommer att dela ut ”kramar till alla elever som vill varje morgon fem dagar i veckan”.

Läs mailet nedan:

Information från rektor/biträdande rektor.

Vi har den senaste veckan haft det ganska oroligt på skolan, som en följd av ett bråk mellan elever. Det aktuella bråket är utrett och polisanmälan är gjord.

Skolan har förstärkt med personal i form av att fältfritidsassistenter har funnits på skolan de senaste dagarna. Vi har i dagarna anställt en studiecoach som kommer att finnas till för våra elever. Dessutom finns vår Maritha som kramar alla elever som vill varje morgon fem dagar i veckan. Hon finns alltid tillhands för de elever som behöver prata, precis som all personal är beredda att göra. Lärarpersonalen har gjort ett fantastiskt jobb i samband med händelsen. Samtliga rutiner har fungerat perfekt, precis som de ska.

De berörda elevernas vårdnadshavare är kontaktade och informerade samt deltar fortlöpande i samtal kring situationen.

Sedan lång tid tillbaka har den demokratiska värdegrunden stått i centrum för hur vi arbetar på Lorensberga skola. Detta utvecklingsarbete pågår hela tiden och involverar både personal och elever.

Vi önskar förstås att ni som vårdnadshavare hjälper oss i den här processen. Prata med era barn om vad demokrati innebär, vilka rättigheter och skyldigheter vi alla har. Prata även med barnen om vad ordet jämlikhet står för.

Demokratiska värderingar, jämlikhet, trygghet och studiero är viktiga faktorer i dagens skola för att våra elever ska nå så höga mål som möjligt både socialt och kunskapsmässigt. Om någon av er känner oro eller har frågor kring det här får ni jättegärna kontakta oss. Vi vill inget hellre än att ha en god dialog för allas bästa.

Hänvisar till kommunen
För att ta reda på vad skolledningen egentligen menar med att föräldrarna mot bakgrund av incidenten ska tala med barnen om ”demokrati” och ”jämlikhet” så kontaktade Nordfront Lorensbergaskolans biträdande rektor Madelene Goldmann.

— Där får jag nog hänvisa till min överordnade, Henrik Schmidt på Ludvika kommun, säger Goldmann, som alltså inte vill svara på några frågor överhuvudtaget.

Schmidt, som är kommunikatör på kommunen, förstår dock inte riktigt varför just han ska svara på frågor kring skolans angelägenheter och känner endast till ärendet utifrån vad han läst i lokaltidningen. Istället bollar han tillbaka frågan till skolledningen. Men inte heller rektor Göran Törnqvist vill svara på frågor rörande brevet, även om han erkänner att han personligen har skrivit det.

Törnqvist hänvisar istället till Arne Adolfsson, som är kommunens kontaktperson för brottsförebyggande arbete och alltså inte involverad i något brevskrivande.

Men det är ju du som har skrivit brevet, blir det inte konstigt om någon annan än du svarar på frågor kring det?

— Ja men de föräldrar som är kritiska får jättegärna höra av sig till mig så ska jag informera dem om hur vi har jobbat. De får jättegärna höra av sig till mig.

Fast om vi skriver om detta vore det ju bra om du fick en möjlighet att bemöta kritiken.

— Jag förstår det, men jag ber dig vänligen att kontakta Arne istället.

Törnqvist menar att Adolfsson väntar på att Nordfront ska höra av sig, men när vi ringer honom via kommunens växel så får vi inget svar.

Polisiär närvaro på skolorna i Ludvika
Då ingen ansvarig på skolan tycks vilja prata om de oroligheter som skett på Lorensbergaskolan försökte Nordfront istället att få fram information på annat håll. Denna gång genom att ringa till polisen i Ludvika kommun för att höra om händelsen vid Lorensberga.

Nordfront blir hänvisad till Ludvikapolisens utredningschef Pär Israelsson, som dock inte säger sig vara ”helt insatt” i ärendet. Israelsson bekräftar dock att en misshandel ska ha skett vid skolan, men att ingen polis tillkallades till platsen. En skriftlig anmälan ska ha gjorts till polisen, men Israelsson säger sig inte veta av vem trots att han fått en viss tid att förbereda sig inför intervjun.

Vidare berättar Israelsson att ytterligare två anmälningar ska ha gjorts i samband med bråket på skolan. Dessa anmälningar gäller olaga hot samt ofredande. Huruvida dessa misstänkta brott ska ha skett i samband med misshandeln eller om de ska ha skett inne på skolan mellan de två eleverna är oklart. Israelsson kan heller inte bekräfta åldern på gärningsmannen eller ens om denne är myndig eller ej.

I en annan del av Ludvika kommun finns ytterligare en högstadieskola vid namn Kyrkskolan, som under det senaste året fått stor medial uppmärksamhet efter den otrygga prägel som satt sig på skolan. Enligt uppgifter till Nordfront från bekymrade lokalinvånare så ska den polisiära närvaron på Kyrkskolan ha ökat under den senaste tiden. Detta var något som vi passade på att fråga polismannen Pär Israelsson om under samtalets gång.

— Det vi vet som är sagt är att vid tid så ska patruller besöka skolan. Så varje gång patrullerna är dit så behöver inte det innebära att det har skett ett brott utan vi åker dit.. nu försöker vi vara där mer frekvent i förebyggande syfte också för att skolorna vill att om vi får en stund över, likväl som att vi går en sväng på stan, att vi går in och säger hej i kapphallen, säger han.

Upplever du att stämningen på skolorna har blivit oroligare? Jag menar, att ni behöver åka dit i ”förebyggande syfte” måste ju bero på någonting?

— Nej alltså.. Det enda jag kan säga om jag ska uttala mig någonting om det där så är det att jag har upplevt att, jag vet inte, det är väl att.. man slog väl ihop några skolor och i samband med det så vart det väl liksom elever från olika skolor och det vart många elever i skolan och det kanske är det som har gjort att det har blivit lite mer friktion i skolan. Jag vet inte fördelningen, vilka elever som gått på olika skolor.

Det Israelsson talar om är förstås att Kyrkskolan är ett resultat av den nedläggning av byskolor som Nordiska motståndsrörelsen med hjälp av kommunfullmäktigeledamoten Pär Öberg försökte att stoppa, bland annat med hjälp av en lokal folkomröstning som de övriga politikerna dock stoppade. Istället lovade maktens män och kvinnor i Ludvika att Kyrkskolan skulle bli en ”trygg” och ”bra” skola för barnen att gå i. När Nordfront frågar rakt ut om det blivit värre sedan sammanslagningen av byskolorna så blir Israelsson dock mer tveksam.

— Ja jag vet inte. Jag har ju ingen statistik. Det enda som jag kan säga är att det känns som att det går lite upp och det går lite ner. Ena stunden så kan det vara lite turbulent, om det är via sociala medier eller nånting. Då kanske det kan vara en incident på Lorensbergaskolan och efter det kanske det är en friktion på Kyrkskolan. Sen kanske det är lugnt en stund. Det är svårt att säga, då måste man dra ut statistik. Det kan jag inte uttala mig om.

Efter den hårt kritiserade nedläggningen av byskolor i Ludvika, som kommunpolitikerna förvägrade folket att säga sitt om, har otryggheten på Kyrkskolan blivit påtaglig. Foto: Nordfront.se.

Tidigare har Nordfront intervjuat en elev på Kyrkskolan, som bara under det senaste året drabbats av flera bombhot, ett knivdrama som fick hela skolan att utrymmas samt flertalet slagsmål och sexuella trakasserier. I mars kunde Nordfront också rapportera att Kyrkskolan, trots lokalpolitikernas högtidliga löften om ”trygghet”, fått flest anmälningar till Skolinspektionen av samtliga skolor i Dalarna under 2016.

Eleven som valde att uttala sig till Nordfront bekräftade också bilden av Kyrkskolan, med en vardag präglad av våld och sexuella övergrepp från framförallt invandrarelever. Den kvinnliga eleven gav inte heller mycket för lärarnas insatser, då dessa enligt henne bland annat urskuldat invandrarkillarnas sexuellt aggressiva beteende med att det har med deras ”kvinnosyn” och ”kultur” att göra.

LÄS MER: ”Trygga” Kyrkskolan i Ludvika är den otryggaste skolan i Dalarna

Åtminstone tidigare har dock Lorensbergaskolan bland Ludvikaborna haft ett rykte om att vara något bättre. Men det visar sig alltså att polisen har ökat sin närvaro även där. Enligt Pär Israelsson får man alternera mellan de båda skolorna.

— Ja det gäller ju båda högstadierna såklart. Vi försöker alternera. Att man ibland åker till Kyrk och ibland till Lorensberga. Det är två högstadier så det är klart att vi besöker båda.

På frågan om vilken skola som är värre än den andra svarar Israelsson:

— Det går inte att säga att den ena skolan är mer eller mindre än den andra, det är som jag säger att det beror lite på. Det kan ju vara någonting som blir att.. Oftast så tycker jag så här att om det blir nåt stök så är det nån gruppering, och det har det varit på båda, och då kanske det blir 3-4 anmälningar om olika saker.

Vad är det för typ av ”grupperingar” som du pratar om?

— Jaa, vad beror det på, ja om nån, ja vet du.. Grunden till varför det blir bråk, den är ju så olik.

Jo men jag bara reagerade på att du sa ordet ”grupperingar”, jag blev nyfiken på att veta vad det är för typ av grupperingar du syftar på?

— Det jag menar är, det kan ju vara.. ja alltså, oftast är det ju kompisgäng, att det är vissa kompisar som gaddar ihop sig. Sen har nån fått.. ja nån blir osams, ja då är det klart att de vill vara emot det andra kompisgänget och så där. Så det brukar ju vara oftast två sidor när det blir någonting. Men sen vad det är, det varierar från gång till gång varför det blir så.

De föräldrar som Nordfront varit i kontakt med berättar att deras barn inte längre känner sig trygga till att gå till Lorensbergaskolan på grund av den stämning som råder där. Vidare är man väldigt kritisk till att skolledningen vill ”krama” bort problemet samt att man försöker mota bort de ”främlingsfientliga” stämningar som man fruktar ska komma av invandrareleverna och deras släktingars beteenden.

Nordfront kommer att fortsätta följa utvecklingen kring skolorna i Ludvika kommun.

Artikeltext och research: Simon Holmqvist och Johanna Hagberg

  • Publicerad:
    2017-12-09 23:00