Under gårdagen dömdes fyra aktivister från Svenska motståndsrörelsen av Sveriges högsta juridiska instans, Högsta domstolen, för hets mot folkgrupp. Men rätten var oenig, då två av fem justitieråd ville fria aktivisterna med hänvisning till yttrandefriheten. Nationellt Motstånd publicerar här ett utdrag av deras anföranden.

Två justitieråd, Dag Victor och Torgny Håstad, anser att det inte föreligger tillräckliga skäl för en fällande dom. Dag Victor anser att uttalandena i flygbladet inte har givits en för sammanhanget opåkallat grovt kränkande utformning. Han anför att tryck- och yttrandefriheten utgör grundvalarna för ett fritt samhällsskick och att det vid tveksamma fall tillhör svensk rättspraxis att hellre fria än fälla. Torgny Håstad anser att det inte bör göras någon skillnad på vem som uttalar sig eller i vilket medium det sker. Även han anser att intresset av yttrandefriheten måste ta överhanden och att uttalandena i flygbladet bäst bör bemötas genom fri och öppen debatt.

Nedan följer längre utdrag från Dag Victors och Torgnys Håstads gemensamma och respektive anföranden. Anförandena och domen i sin helhet kan läsas här. En kortare artikel om domen och om flygbladet som sådant läses här.

Dag Victor och Torgny Håstad i gemensamt anförande (sida 17 i domen):

”Med beaktning av det skydd för yttrandefriheten som kommer till uttryck såväl i 2 kap. 1 § första stycket 1 och 12 § andra stycket regeringsformen som i artikel 10 Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som sedan den 1 januari 1995 gäller som lag här i Sverige, finner vi att det inte kan anses föreligga tillräckliga skäl för en fällande dom. De tilltalade skall därför frikännas från ansvar.”

Utdrag av Dag Victors anförande (sida 18-34 i domen):

”Att flygbladen riktat sig till gymnasieelever kan inte i sig anses medföra att yttranden som annars skulle vara att anse som straffria skulle kunna bedömas som ansvarsgrundande.

Det avgörande för om de tilltalade skall dömas till ansvar blir under sådana förhållanden om de uttalanden som omfattas av åtalet, med beaktande av att dessa avsett en fråga av allmänt intresse, kan anses ha överskridit den gräns som gör att en fällande dom kan anses vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till det legitima ändamål som ligger till grund för kriminaliseringen.

Det kan härvid konstateras att de åtalade delarna av flygbladet inte endast ger uttryck för en negativ inställning till homosexualitet utan därutöver givits en utformning som på goda grunder kan uppfattas som överdriven och störande inte endast av homosexuella utan av stora grupper i övrigt i samhället. Detta är som framgått emellertid inte i sig tillräckligt för att kunna motivera en fällande dom. För en fällande dom bör krävas att uttalandena härutöver får anses ha givits en för sammanhanget opåkallat grovt kränkande utformning. Vid bedömningen av när denna gräns passerats bör inte endast den generella återhållsamhet som svensk rätt iakttar när det gäller angrepp på kollektiva enheters goda namn och rykte beaktas utan, även om dessa inte är direkt tillämpliga, också (jfr prop. 2001/02:59 s.41) de principer som kommit till uttryck i tryckfrihetsförordningen (1 kap. 4 § första stycket) och yttrandefrihetsgrundlagens (1 kap. 5 §) s.k. instruktioner enligt vilka den som skall döma över missbruk av tryck- eller yttrandefriheten skall betänka att dessa friheter utgör grundvalarna för ett fritt i samhällsskick, uppmärksamma syftet mer än framställningssätt, samt hellre fria än fälla.”

Utdrag av Torgny Håstads anförande (sida 35-36 i domen):

[…] ”Utrymmet för inskränkningar av yttrandefriheten är emellertid snävt i frågor av bl.a. politiskt, religiöst, vetenskapligt, kulturellt eller annat allmänt intresse. I princip bör ingen skillnad göras beroende på vem som uttalar sig eller i vilket medium det sker.

I förehavande fall är det angivna syftet med flygbladet att fästa uppmärksamheten på en förment bristande objektivitet i skolundervisningen och att uppmana eleverna till kritiskt tänkande Därmed var det naturligt att flygbladen riktade sig till elever och delades ut i en skola. Såväl frågan om orsakerna till spridningen av HIV som frågan om vissa homosexuella (”homosexlobbyn i sina organ”) försöker avdramatisera och legalisera pedofili är av sådan art att de måste kunna debatteras. Samtidigt innehåller flygbladet vissa för det angivna syftet ovidkommande och klart kränkande uttalanden, framför allt att homosexualitet skulle vara en ”avart” som man ”vet … har en moralisk nedbrytande effekt på folkkroppen”. Som majoriteten anför bör emellertid en helhetsbedömning göras. Intresset av yttrandefrihet får då ta överhanden; uttalandena synes bäst böra bemötas i en fri och öppen debatt.”

  • Publicerad:
    2006-07-07 00:00