RÄTTSHAVERI. Högsta domstolen har beslutat att inte bevilja prövningstillstånd för Nordfronts förre ansvarige utgivare. Därmed ställer sig Sveriges högsta instans bakom en dom som strider mot grundlagen.

fredrik_vejdeland_jk

I dagarna beslutade Högsta domstolen att inte meddela prövningstillstånd för Nordfronts förre ansvarige utgivare och nuvarande chefredaktör Fredrik Vejdeland. Hovrättens avgörande står fast, skriver Högsta domstolen kort i sitt beslut. Nordfront har granskat Högsta domstolens beslut och kommit fram till den ställer sig bakom en dom som bryter mot grundlagen.

Dömd för hyllningar till ideologi
Fredrik Vejdeland dömdes av hovrätten i februari till fyra månaders fängelse. I egenskap av ansvarig utgivare för Nordfront hade Vejdeland tillåtit en artikel och flera kommentarer (från den tid Nordfront hade förhandsmodererat kommentarsfält) som enligt tings- och hovrätten brutit mot åsiktsbrottet ”hets mot folkgrupp”.

Det som Vejdeland bland annat ville få prövat vid Högsta domstolen var artikeln där artikelskribenten kallar Hitler för en ”folkhjälte” och kommentarer såsom ”Leve Hitler” och ”Hell nationalsocialismen”. Detta eftersom att det i en rättsstat inte ska kunna vara kriminellt att uttala sig positivt om en person eller en ideologi eller kunna dömas på andra sätt än andra medborgare bara för att man bär på en viss åsikt.

Hovrättens dom, som Högsta domstolen nu fastställt, är grundlagsvidrig på minst två sätt. Dels frångår den likhetsprincipen och dels kriminaliserar den positiva uttryck för en politisk ideologi.

Bryter mot likhetsprincipen
Justitiekanslern, som i tings- och hovrätten företräddes av åklagaren Fredrik Ingblad, menade angående begreppet ”folkhjälte” att Vejdeland ska dömas för vad som INTE sägs när Nordfront kallar Hitler för en folkhjälte.

Eftersom Nordfront inte vidare förklarar varför Hitler är en folkhjälte åligger det nämligen, enligt justitiekanslern, tingsrätten, hovrätten samt nu också Högsta domstolen, domstolarna att själva göra sina tolkningar av vad som menas med begreppet. Enligt Fredrik Ingblad handlade hyllningen om att Nordfront ”egentligen” vill uttrycka ”rashat och rasförföljelser, en förföljelse och utrotning av andra raser än den nordiska”.

Detta sätt att tolka in saker som inte finns – och som blir smått löjlig eftersom Nordfront bland annat för fram revisionistiska frågor och därför snarare bestrider ”utrotning av andra raser” – kallades av Fredrik Ingblad för ”tolkningsfakta”.

”Tolkningsfakta” går enligt justitiekanslern och Sveriges domstolar ut på att nättidningar som Nordfront hyllar massmord när de i allmänna ordalag skriver positivt om en viss person (Hitler) eller viss ideologi (nationalsocialism) som av andra ibland anklagas för just massmord. Om Nordfront kallar Hitler för folkhjälte innebär detta enligt ”tolkningsfakta” detsamma som en listig form av uppmaning till ”utrotning av andra raser”.

Att Nordfront flera gånger om uttalat sig emot ett sådant synsätt spelar mindre roll eftersom justitiekanslern, enligt Sveriges domstolar, har tolkningsföreträde. Trots att den tilltalade (i detta fall Vejdeland) enligt lagen är oskyldig tills motsatsen är bevisad har åklagaren fått domstolarna att fälla dom baserat på åklagarens egna, i allra högsta grad obevisade, teorier.

Förutom att frångå praxis vad gäller bevisbördan har Högsta domstolen på samma gång ställt sig bakom åklagarens linje att det är skillnad på om Nordfront eller någon annan kallar Hitler för en folkhjälte.

Detta bryter mot likhetsprincipen som är fastlagd i regeringsformens 1 kap. 9 §:

Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.

Bryter mot yttrandefrihetsgrundlagen
I regeringsformens 2 kap 1 § framgår följande om friheter:

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,

2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,

3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,

5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

I regeringsformens 2 kap 21 § framgår att begränsningar får göras i yttrandefriheten, men att dessa inte får hota den fria åsiktsbildningen eller göras på grund av bland annat politisk åskådning.

Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Lag (2010:1408).

Att det är straffbart för Nordfront att uttala sig positivt om den politiska åskådning som tidningen bekänner sig till – en åskådning som fortfarande är grundlagsskyddad till skillnad från i Tyskland där författningsdomstolen förbjudit den – får anses utgöra ett allvarligt övertramp på den fria åsiktsbildningen.


  • Publicerad:
    2015-06-23 22:15