HISTORIA. Johan Persson blickar i den här artikeln tillbaka på historiska händelser som behöver revideras och frågar sig vilka lögner om vår tid som kommer att berättas i framtiden om inte folket reser sig och återtar kontrollen över sitt öde.

Förintelserevisionism är, för att parafrasera den okuvlige Robert Faurisson, ett av vår tids stora intellektuella äventyr. Man kan studera den officiella förintelsehistoriens lögner och logiska fallgropar utifrån flera perspektiv, för att nämna några: ett juridiskt – förfalskade bekännelser i Nürnbergrättegångarna, utifrån en kemists – frånvaron av vätecyanidrester i Auschwitz påstådda gaskammare, utifrån ett arkitektoniskt – ”gaskammare” som inte har ett jota gemensamt med fungerande amerikanska gaskamrar, historikerns kritik – lägerfångar som valde att följa med de retirerande tyskarna hellre än falla i Röda arméns händer, från statistikerns perspektiv – den stora mängden ”överlevare” som omöjliggör den officiella förintelseteologins siffror.

Inte ens etablissemangets historiker vet hur många som dog i Auschwitz. Fyra miljoner? En och en halv? Sjuttiotusen?

Men de flesta som studerar förintelserevisionism tröttnar förr eller senare på ämnet och går vidare till andra politiskt laddade historiska skeenden och betraktar dem med samma kritiska lins.

Var l’ancien régime, styrelseskicket som föregick franska revolutionen, verkligen så fruktansvärt som vi fått lära oss i skolan? Tveksamt. Som vi alla vet så var det republikanerna som förde ett terrorvälde och inte den franske kungen. Republikanerna, beskyddarna av ”frihet, jämlikhet och broderskap”, de skydde inte att få sina händer blodiga. Något som du med all säkerhet inte fick lära dig i skolan var att under åren 1793 till 1796 så gjorde katolska bönder i Vendée-regionen i västra Frankrike uppror mot republikanerna och blev därför invaderade av den franska republiken. Till följd av invasionen så dog mellan 150 000 och 600 000 stackars människor av totalt cirka 815 000 invånare i det drabbade området. Återigen är det svårt att säga hur många som dog och de olika sidorna ger olika siffror men alla är överens om att invasionen av Vendée kallas för ”det första ideologiska massmordet”.

Alltså, republikanerna separerade huvud från kropp på de som höll fast vid kyrkan och monarkin. Jämför det med hur l’ancien régime bemötte en ideologisk dödsfiende som Voltaire. Han tvangs förvisso till att spendera många år i exil men fick behålla huvudet och hade ett stort antal mecenater i såväl Frankrike som det i övriga Europa. På sätt och vis föll l’ancien régime för att de inte var hårdnackade nog. Istället för att förfölja och avrätta upplysningens filosofer så bjöd de in dem som intellektuella underhållare till sina middagar och baler. Vilket påminner om SD:are som offentligt tar avstånd från Nordfront, Fria Tider och dylika medier men som samtidigt är inne på dessa sidor lika ofta som en fjortis är inne på Instagram.

Men om vi går ännu lite längre bak i tiden kommer vi till den spanska inkvisitionen. För den som gillar dokumentärer kan jag varmt rekommendera ”The Myth of the Spanish Inquisition”. I denna BBC-dokumentär argumenteras det för att Spanien faktiskt var relativt tolerant jämfört med sina protestantiska, häxbrännande fiender i norr. Anledningen till inkvisitionens dåliga rykte ska ha varit en i stort förljugen propagandakampanj genomförd av Spaniens militärt underlägsna fiender. Men i dagens läge måste man vara nationell för att förstå den ofta nämnda frasen ”Segraren skriver historien”. Att inkvisitionens dåliga rykte levt kvar ända till idag, då medier och propagandakanaler varken ägs eller styrs av protestanter beror med all säkerhet på inkvisitionens försök att stävja den judiska problematiken. Den spanska inkvisitionen avrättade ungefär 3 000 människor, under en period på flera hundra år. Låt oss jämföra det här med en samling data jag tagit från Wikipedias artiklar om häxeri och befolkningsmängd. Tabellen understödjer dokumentärens påstående om att minst lika många ”förföljdes” i norra Europa som i Spanien. En kul kuriosa vad gäller häxjakten är för övrigt att man i Sverige dömde även män för häxeri/trolleri och i Finland och Estland dömdes faktiskt fler män än kvinnor.

Vilka lögner och osanningar kommer framtidens generationer tro på om vi förlorar kampen mot bankirerna? Kanske kommer framtidens barn då att ha samma geografiska uppfattning som SVT och svenska riksdagspolitiker:

Eller kommer de tro att Sverige var ett land i vilket kvinnorna var fria och lyckliga under 2000-talets första decennier? Här nedan kan ni se var Sverige placerar sig i våldtäktsstatistik (givetvis är antalet våldtäkter i Subsahariska Afrika högre än vad statistiken påvisar).

I Sovjet ljög man då man sade att ”den som inte uppskattar arbetarnas paradis måste vara en sjuk människa”. I det moderna Sverige ljuger man då man säger att ”den som inte föredrar det mångkulturella Sverige måste vara en hatisk människa”. Sveriges feminister ljuger då de påstår att det moderna Sverige har någonting att lära andra länder om hur kvinnor skall behandlas. Det moderna Sverige som låter sina kvinnor antastas på öppen gata och gruppvåldtas i nattens mörker. Det moderna Sverige fördömer folkmord i andra länder men bedriver folkmord på sin egna nation. Det moderna Sverige prisar yttrandefrihet men förbjuder tal om allt av vikt. Det moderna Sverige som i toleransens namn tillåter judiska förskolor, skolor och ålderdomshem men som lämnar svenska barn och gamla i händerna på kvinnor som inte talar deras modersmål.

Ett sätt att visa våra landsmän att det finns svenskar som vägrar acceptera den uppenbara lögnen är att möta upp i Falun om knappa månaden.

Jag ger inte upp mitt folk utan en kamp,
Johan Persson


  • Publicerad:
    2017-04-10 11:30