SKÅNE. Helsingborgshem tar rygg på Sovjet för att möta bostadskrisen och inför ”kollektiv boende” där man ska ”matcha” människor som ska bo tillsammans. Ökad integration anses vara en välkommen bieffekt.

Helsingborgshem satsar stort på så kallat kollektivt boende i det nya stadskvarteret på Drottninghög i Helsingborg. Det är planerat för 12 personer som ska dela yta men ha tillgång till var sitt sovrum på 10 till 14 kvadratmeter och en gemensam plats på 200 kvadratmeter uppdelad på två våningar där man även samsas om toalett och kök. Utöver detta delar man på matvaror och städtjänster. Helsinborgshem kommer att möblera de gemensamma ytorna och även stå för basvaror som kaffe och toapapper då boendet ska vara så hållbart och enkelt som möjligt, berättar Christine Delander Eksten, projektchef på Helsingborgshem, till Sveriges Television (SVT).

— Co-living är inte ett integrationsprojekt även om det kan bli så, säger Delander Eksten till SVT.

Det viktigaste anser Delander Eksten är att man trivs ihop och man kommer därför att intervjua hyresgästerna innan de får erbjudande om att flytta in så att de matchar varandra.

Roomie-matchning är ett formulär där man svarar på frågor som rör intressen, vanor, mat, ordning och värderingar för bästa matchning. Detta går att läsa om på en av Co-livings hemsidor.

Att projektet kan leda till ökad integration är Delander Eksten medveten om, men det är inte målet i sak. Hon tror i stället att en del människor vill bo mer kollektivt och dela och leva gemensamt.

Det är inte nödvändigt att gå via kommunal bostadskö för att få plats i kollektivet. Men den personliga intervjun är ett måste.

Tidningen Samhällsnytt konstaterar att kollektiva delningslägenheter kan liknas vid hur det var i Sovjetunionen efter 1917 års bolsjevikiska statskupp när gemensamma lägenheter (Kommunalka) dök upp som en följd av bostadskrisen i stadsområdena. Dessa presenterades som den nya kollektiva framtidsvisionen av de kommunistiska myndigheterna.


  • Publicerad:
    2021-05-20 15:00