Dagens datum 26 november: Denna dag 1885 föddes Heinrich Brüning, en tysk katolsk politiker som under sin politiska bana främst är känd för att ha försökt bekämpa nationalsocialismen.

Heinrich Brüning

Heinrich Brüning föddes den 26 november 1885 i Münster. Familjen var djupt religiösa katoliker. Han studerade vid universiteten i Strasbourg och Bonn, men även vid London School of Economics där många andra ledande politiker studerat och formats före och efter honom.

Efter första världskriget inledde Brüning sin politiska karriär inom kristna fackföreningar och gav ut en katolsk kristdemokratisk tidning ”Der Deutsche”. 1924 valdes han in i riksdagen för det katolska Centrumpartiet.

Det katolska Centrumpartiet

Centrumpartiet hade bildats 1869 och representerade den politiska katolicismen i Tyskland. När Tyskland enades under Otto von Bismarck 1871 uppstod en strid mellan tyska nationella som ville stärka den tyska nationen och den politiska katolicismen som sågs som en kraft som verkade splittrande på nationen och vars främsta lojalitet låg med påven snarare än med den tyska nationen.

Denna politiska strid mellan den tyska staten och katolicismen kom att kallas för ”kulturkampf” och dess mål var att trycka tillbaka katolicismens inflytande genom att begränsa dess förmåga att verka politiskt. Bland annat förbjöds jesuiterna att verka i Tyskland och präster hotades med fängelse om de predikade politiska budskap i kyrkorna.

Men angreppen mot den politiska katolicismen ledde också till en motreaktion där katolikerna slöt sig samman och gav det katolska Centrumpartiet mer stöd. När hotet från kommunister och socialdemokrater växte mildrades den tyska statens angrepp på katolska kyrkan eftersom man från konservativa och borgerliga kretsar ansåg att man behövde den politiska katolicismen som allierad.

Brüning blir utnämnd till Rikskansler

1929 valdes Heinrich Brüning till ledare för Centrumpartiets grupp i tyska riksdagen. 1930 föll den socialdemokratiska koalitionsregeringen och Brüning blev utnämnd till rikskansler av rikspresident Paul von Hindenburg. Men på grund av kommunisternas och nationalsocialisternas växande popularitet och representation i riksdagen tvingades Brüning styra i minoritet genom diktatoriska dekret som förbigick parlamentet. Detta var något som Brüning själv kallade för ”auktoritär demokrati”.

Brünings regim överlevde endast genom rikspresident von Hindenburgs stöd och Brüning var en svuren fiende till Hitler och nationalsocialisterna. När parlamentet försökte upphäva några av Brünings diktatoriska dekret fick han rikspresident Hindenburg att upplösa parlamentet och utlysa nyval. Nationalsocialisterna gick under valkampen till hårt angrepp mot Brüning som svarade med att använda lagen för att försöka bekämpa dem, bland annat genom ett förbud mot politiska uniformer och partisymboler. Men till Brünings stora förfäran vann nationalsocialisterna en jordskredsseger och gick från 12 mandat till 107 och blev riksdagens näst största parti.

Men Brüning kunde trots det fortsätta regera eftersom han nu fick stöd från socialdemokraterna då dessa blivit rädda för nationalsocialisternas frammarsch. Trots otaliga politiska intriger och maktkamper behöll Hitler och nationalsocialisterna målet att gripa den totala makten. 1932 var dock Brünings tid som rikskansler över. När han försökte få Hindenburg att skriva under ännu ett dekret och denne vägrade fick han avgå.

Brüning fruktade med rätta att Hitler skulle väljas till rikspresident om Hindenburg inte ställde upp i presidentvalet 1932 eller rentav dog. Han övertalade därför en motvillig Hindenburg att ställa upp i presidentvalet. Hitler kom på andra plats med över 11 miljoner röster.

Hindenburg utnämnde nu istället Franz von Papen som rikskansler. Von Papen hade ett förflutet i Centrumpartiets högernationella flygel. Som rikskansler lät von Papen upplösa riksdagen och nyval följde. I valet vann NSDAP ännu en jordskredsseger och blev nu största parti med 230 mandat. De politiska intrigerna fortsatte dock och istället för att erbjudas rikskanslerposten erbjöds Hitler att bli vice rikskansler under von Papens ledning, vilket han vägrade.

Riksdagen uttalade med majoritet sitt misstroende mot von Papen, men Hindenburg svarade då med att upplösa riksdagen varpå nyval följde. I valet i november 1932 gick nationalsocialisterna tillbaka från 230 mandat till 196. Men man var fortfarande största parti. Von Papen fick dock avgå, men Hindenburg ville fortfarande inte utnämna Hitler till rikskansler utan utnämnde istället generalen Kurt von Schleicher som varit försvarsminister under von Papen.

Som sista utväg försökte nu krafterna kring von Schleicher, däribland Centrumpartiet och Brüning, splittra NSDAP genom att förhandla direkt med Gregor Strasser och erbjöd honom en post i regeringen. Hitler lyckades dock hindra partisplittringen och fråntog Strasser allt inflytande. När Schleicher till sist visade sig oförmögen att styra Tyskland och åtgärda dess enorma problem låg vägen öppen för Hitler. Den 30 januari utnämnde rikspresident von Hindenburg Hitler till rikskansler och von Papen blev vice rikskansler.

Hitler och von Papen vid maktövertagandet

Hitler sluter avtal med påven

Nationalsocialisterna ville en gång för alla krossa den politiska katolicismen som främst hade representerats av Centrumpartiet. Den 8 april 1933 sände Hitler därför Franz von Papen, med sin katolska bakgrund, till Rom för att förhandla direkt med Vatikanen.

Resultatet blev ett konkordat där katolska kyrkan gick med på att upplösa Centrumpartiet och hädanefter endast ägna sig åt religion och välgörenhet inom Tysklands gränser. Men upplösningsprocessen av partiet var redan innan detta igång, många katoliker lämnade Centrumpartiet och gick istället med i NSDAP. Innan konkordatet hade godkänts lät därför Brüning upplösa partiet den 6 juli 1933.

1934 flydde Brüning till Storbritannien för att följande år flytta vidare till USA. 1939 belönades han av Tysklands fiender genom att tilldelas en position som professor i politisk vetenskap vid Harvard. Han försökte också påverka USA och Storbritannien att gå i krig mot Tyskland och stödde under kriget sitt eget folks fiender.

Heinrich Brüning dog den 30 mars 1970 i Vermont.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-11-26.

• Publicerad:
  2017-11-26 00:10

Kategoriserat som:
• Dagens datum
• Historia
• Kultur & Kunskap