HD ändrar dom i Facebookvåldtäkten – straffet förkortas

Av ,
Informationskriget.se
2

RÄTTSFALL. Högsta domstolen slog nyligen fast att det inte går att döma någon för underlåtenhet att avslöja ett brott om denne själv är åtalad för brottet eller för medhjälp till brottet. Den prejudicerande domen mildrade straffet för den rasfrämling som förra året livestreamade en våldtäkt på Facebook.

Tidigt på söndagsmorgonen den 22 januari 2017 våldtogs en svensk kvinna i en lägenhet i Uppsala av de två afghanerna Reza Mohammed Ahmadi (19960223-9692) och Maysam Afshar (19980522-0275) samtidigt deras vän armeniern Emil Khodagholi (19921219-0871) livestreamade det hela på Facebook, en händelse som Nordfront har skrivit om tidigare. De tre männen dömdes i både tings- och hovrätt till fängelse, Ahmadi och Afshar för att de hade våldtagit kvinnan och Khodagholi för att han inte hade anmält våldtäkten till polisen och för att han hade streamat delar av våldtäkten på Facebook.

Senare överklagade de tre rasfrämlingarna sina domar till Högsta domstolen som avslog Ahmadis och Afshars överklaganden, men meddelade prövningstillstånd för Khodagholi.

Den 2 juli 2018 meddelade Högsta domstolen sin dom över Khodagholi som i de två lägre instanserna hade dömts för underlåtenhet att avslöja våldtäkt grovt förtal och ringa narkotikabrott.

Med ändring av hovrättens domslut ogillar Högsta domstolen åtalet mot Emil Khodagholi för underlåtenhet att avslöja våldtäkt och bestämmer påföljden för grovt förtal och ringa narkotikabrott till fängelse i fyra månader.

Högsta domstolen ogillade yrkandet om underlåtenhet att avslöja våldtäkt eftersom åklagarens ursprungligen hade yrkat att Khodagholi även skulle dömas för medhjälp till våldtäkt. Enligt svensk lag kan man inte dömas för underlåtenhet att avslöja brott där man själv deltar. Att både tings och hovrätt hade ogillat yrkandet om medhjälp hade ingen betydelse för Högsta domstolens ogillande av yrkandet om underlåtenhet att avslöja våldtäkt, utan det är vad åklagaren har yrkat som som har betydelse.

Högsta domstolen prövade också om Khodagholis livestreamande av våldtäkten på något sätt kunde omfattas av grundlagsskydd genom den så kallade ”webbsändningsregeln” i Yttrandefrihetsgrundlagen, men kom fram till att så inte var fallet eftersom det bara hade varit en spontan delning av ett filmklipp. För att en sändning ska omfattas av grundlagsskydd i detta avseende så måste den i allt väsentligt vara mer bestämd till format, inriktning och tidsformat än vad Khodagholis sändning var.

Högsta domstolen meddelar avslutningsvis att Khodagholi ska dömas för grovt förtal och ringa narkotikabrott. Det sistnämnda brottet menade rätten var utan nämnvärd betydelse för påföljdsbestämningen.

Förtalsbrottet har innefattat omständigheter som varit mycket integritetskränkande för målsäganden, och Emil Khodagholi har genom att filma och sända på internet frånhänt sig möjligheten att kontrollera den vidare spridningen. Likväl är straffvärdet något lägre än vad hovrätten har kommit fram till.

Det är klarlagt att Emil Khodagholi har en funktionsnedsättning som medför att han har haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd och dess konsekvenser. Det finns skäl att vid straffmätningen i någon mån beakta detta i mildrande riktning.

Källa:
HD B3552-17 Dom 2018-07-02

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
2 Kommentarer
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments