Hadithamassakern

Dagens datum 19 november: Denna dag år 2005 avrättar en grupp amerikanska soldater 24 civila irakier i byn Haditha. Trots att flera erkände massmordet var det bara en som dömdes – för tjänstefel.

2005_Marine_Killings_in_Haditha

Irakkriget inleddes 2003 efter en invasion av en USA-ledd koalition och upphörde först då de sista amerikanska soldaterna lämnade landet 2011. Då hade landet ”demokratiserats” genom att ett nytt styre, mer vänligt inställd till den sionistiska-kapitalistiska världsordningen, hade installerats.

Falska påståenden om kopplingar till 11 september-attacken och att Irak skulle haft massförstörelsevapen var de motiv som användes för att angripa Irak. Kriget sades av de amerikanska ledarna vara ett ”krig mot terrorismen” och en av målsättningarna var att införa demokrati i Irak. Operationen hette ”Iraqi Freedom”.

B52 Democracy

Men de självutnämnda ”befriarna” och demokratins korstågsriddare var sällan betraktade som något annat än förtryckare av det irakiska folket, mycket beroende på de otaliga civila som dödades. Dokument som Wikileaks släppte 2010 visar att 60 procent av de 109 000 döda som USA:s militär registrerat åren 2004-2009 var civila. I vissa fall har handlat om rena avrättningar av civila och mycket har tystats ner. Exempelvis kunde Wikileaks också avslöja att en amerikansk helikopter pricksköt irakiska civila på marken och skrattade åt det.

En av de mer kända av alla amerikanska krigsförbrytelser under det krig som skulle demokratisera Irak var Hadithamassakern som ägde rum den 19 november 2005. I byn Haditha avrättade en grupp amerikanska marinkårssoldater och ett befäl 24 obeväpnade och civila irakier, däribland flera barn, kvinnor och äldre. Enligt utredningarna gick de amerikanska soldaterna från hus till hus och sköt ihjäl människor.

massaker

Massakern hemlighölls länge och den amerikanska militären ljög om vad som hade hänt i ett pressmeddelande dagen efter, den 20 november 2005. Pressmeddelandet rapporterade om att en marinkårssoldat och 15 irakiska civila dött av samma vägbomb och skulden på de döda civila lades därför på irakiska frihetskämpar.

Men det fanns flera vittnen till massakern. Eman Waleed, en nioårig flicka, blev vittne till hur de amerikanska soldaterna stormade in i deras hus: ”I couldn’t see their faces very well—only their guns sticking into the doorway. I watched them shoot my grandfather, first in the chest and then in the head. Then they killed my granny.”

Hon berättar vidare att männen sedan sköt mot vardagsrummets ena vrå, där hon och hennes yngre bror gömde sig, men att de vuxna i huset ställde sig i vägen och räddade deras liv. Sju personer, varav ett barn, dödades i attacken. Amerikanarna begav sig sedan till en grannlägenhet där de avrättade ytterligare åtta personer, däribland ett tvåårigt barn och hans tre unga systrar.

Dessa uppgifter framkom i Time magazine som även kunde publicera film- och fotomaterial som visade de massakrerade kropparna. Till slut kunde inte den amerikanska militären mörklägga det hela längre utan öppnade upp en utredning i början av 2006.

Frank Wuterich.

Frank Wuterich.

Fyra av de åtta marinkårssoldaterna anklagades för oöverlagda mord. En av dessa åtalades också för vållande till annans död och en annan för falskt vittnesmål. Befälet, plutonchefen och förste sergeanten Frank Wuterich, åtalades för 12 oöverlagda mord och för mord på sex personer. Andra åtalades för bland annat falska vittnesmål och tjänstefel och högre officerare för att ha försökt mörklägga händelsen och sabotera utredningen. Sammanlagt åtalades 13 personer.

Furiren Sanick De la Cruz, som fick immunitet för sitt vittnesmål, vittnade om hur han såg Wuterich avrätta fem irakier som hade gett upp. Cruz vittnade även om att han själv hade urinerat på en av de döda irakierna.

Från april 2007 till juni 2008 släpptes alla åtal, trots att flera erkänt att de tagit del i massmordet, förutom för Frank Wuterich, som hamnade i militärdomstol i januari 2012. Vid denna tidpunkt hade de ursprungliga mordåtalen mot Wuterich reducerats till dråp och grov misshandel. Wuterich tog på sig ansvaret och medgav att han instruerat sina soldater att ”skjuta först och fråga sedan” . I gengäld för att han tog på sig ansvaret dömdes Wuterich för enbart vårdslöst tjänstefel medan alla andra anklagelser lades ner.

Wuterich, som var den enda som fick något straff för massakern på 24 civila, dömdes till förverkande av två tredjedelar av hans lön under tre månaders tid och sänkning av rang till menig.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-11-19.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.

Lämna en kommentar

Var den första att kommentera

Meddela om
wpDiscuz