INRIKES. Nu tar byggbranschen till ”genusarbetare” för att få bort en påstådd machokultur bland byggnadsarbetare och göra byggarbetsplatserna mer könsneutrala.

”Genusarbetaren” Charlie Klang.

För att motverka påstådda machonormer och åstadkomma en mer könsneutral kultur på landets byggarbetsplatser tar nu byggbranschen till nya grepp. Ett av dessa är att bjuda in så kallade genusarbetare för att föreläsa och prata förstånd med arbetarna.

Byggnadsfacket presenterar i en intervju i tidningen Byggnadsarbetaren genusarbetaren Charlie Klang, som tidigare jobbade som byggnadsträarbetare i 2,5 år, men därefter sadlade om och började plugga genusvetenskap i Lund. Han berättar att den tuffa stämningen var en starkt bidragande orsak till att han lämnade byggbranschen.

— Det kunde vara en smått hotfull jargong som norm, och en förväntan att man skulle föra sig så. Särskilt när man kom ut i nya grupper. Där fanns en hierarki och man måste hävda sig, säger Klang.

Idag är han klar med sin genusutbildning och har startat Instagramkontot Genusarbetaren. I sin nya roll föreläser han också för bland annat byggföretag och lärare på byggprogram om machonormer.

— Jag vill prata om ansvar, att männen måste skärpa till sig. Men det handlar också om förväntningar – att en riktigt man ska vara stark, tuff, självständig, inte be om hjälp. Det bygger också på den snäva figuren av vad en man är, och där passar många inte in, säger Klang.

I rollen som genusarbetare vill han hjälpa byggnadsarbetare att våga öppna sig för varandra, visa känslor och gråta. Det kommer att förbättra jämställdheten på arbetsplatsen, men också vara positivt för deras egen hälsa, menar Klang.

Genusneutrala bodar
Ett annat nytt grepp från byggbranschen för att skapa ”hållbara arbetsplatser” är att börja kräva genusneutrala byggbodar från leverantörerna. Syftet med det är att fler ska känna sig välkomna och kunna nyttja boden, oavsett kön, religion eller sexuell läggning.

Efterfrågan på genusneutrala bodar har ökat avsevärt bara under senaste halvåret, berättar Mathias Boström som arbetar med att ta fram nya koncept för serviceföretaget Ramirent.

— Tanken är att byggarbetsplatsen ska visa på mixen i samhället och de som arbetar ska känna sig trygga och få den respekten man förtjänar. Tidigare har det nästan uteslutande efterfrågats dam- och herrlösning, det vill säga en extra modul eller bod för omklädning och lunch. Då får man ju inte riktigt samhörighet med övriga arbetsplatsen och man kanske missar viktig information, säger Boström.

Som exempel är byggföretaget NCC:s långsiktiga mål att en fördelning på att minst 30 procent av NCC:s yrkesarbetare ska vara kvinnor (eller män). Det vill säga en könsfördelning på 30–70 procent åt något håll. Idag är 1,5 procent av bolagets yrkesarbetare kvinnor.

Frågan är om byggbranschen ska nå den fördelningen genom att anställa fler kvinnor eller genom att få fler av byggnadsarbetarna att identifiera sig som kvinnor.

Källa:
Genus-Charlie tar byggjobbare i örat: ”Skärpning”


  • Publicerad:
    2019-03-07 09:45