Dagens datum 19 oktober: Denna dag år 1908 föddes den norske kompositören och pianisten Geirr Tveitt. Kulturkämpen Tveitt komponerade med nordiska toner och betraktade nationalsocialismen i Tyskland som ett tecken på raslig och kulturell återuppväckelse.

Tveitt-500px

Geirr Tveitt föddes på Nordnes i Bergen som Nils Tveit, ett namn han själv bytte i ungdomen. Han kom tidigt i kontakt med folkmusik och fick undervisning i fiol och piano. Under gymnasietiden ledde han skolans orkester och gjorde försök att skapa sina första symfonier och operor. 20 år gammal, 1928, gick Tveitt i Edvard Griegs fotspår och började studera vid musikkonservatoriet i Leipzig. Han studerade också periodvis i Paris och Wien.

Den kulturkamp som prägla stora delar av hans musikaliska karriär inleddes 1931, två år innan det nationalsocialistiska maktövertagandet i Tyskland, när han debuterade med Klaverkonsert i f-moll. När verket framfördes i Oslo skrev en recensent i tidningen Bergens Tidende att ”konserten är ett försök att fylla de större utrymmen med oförfalskad norsk musik, med folkvisestämning och låtar som grund”.


Hundrad Hardingtonar

Tveitt förde in nordisk folkmusik, särskilt folklåtar från Hardanger, i sina kompositioner och framförde dem till texter ur fornnordisk mytologi och Eddan. Hans första stora verk var baletten Baldurs Draumar (Balders drömmar) om den fornnordiske guden Balder som han framförde för första gången i pianoversion i det nationalsocialistiska Tyskland 1935. När baletten hade premiär i konsertversion i Oslo 1938 framfördes den med över 100 musiker, vilket var den största musikaliska händelsen för den tiden. Tveitt hade vid den tiden arbetat med de bästa av Europas musiker och var internationellt känd.

Geirr Tveitt i sin stuga i Nordheimsund, Hardanger.

Geirr Tveitt i sin stuga i Norheimsund, Hardanger.

Tveitt, som hade lärt sig det fornnordiska språket och gjorde egna studier av de äldre sagorna, såg sig själv som en försvarare av nordisk och germansk filosofi och uppfattade den tyska nationalsocialismens genombrott som en raslig revolution. Tidningen Bergens Avisen skrev att Tveitt blev så begeistrad av nationalsocialismens maktövertagande i Tyskland att han målade tre hakkors på sin altanvägg och hälsade tyska turister med hakkorsflaggan på sin stuga i Norheimsund.

Liksom Wagner var också Tveitt motståndare till judar inom konsten. I ett brev i samband med att ett av Tveitts verk skulle framföras i Norge 1932, skrev han: ”Sörj för att inga judar sitter mellan musikerna”. I ett annat brev beklagade sig Tveitt för den judiska inblandningen inom musiken, exempelvis vad gäller jazz, och beskrev det hela som ”den internationella pesten”.

Enligt den norske religionshistorikern Terje Emberland, som kommit åt privata brev från Geirr Tveitt, tillhörde den norske kompositören de ”svärmiska idealister” som ”betraktade nationalsocialismen som ett politiskt uttryck för rasrevolutionen, som också innebar en etablering av nyhednisk religion” (Terje Emberland: «Religion og rase: Nyhedenskap og nazisme i Norge 1933 – 1945»). Tveitt refererade till kristendomen som ”den judiska kristendomen” och ansåg att denna var främmande och väsenskild från den nordiska människan. Tveitt ville hellre föra fram den nordiska livssynen och göra den kompatibel i modern tid. 1935 presenterade Tveitt Balders drömmar för en krets av vänner och bekanta och en av gästerna, Paul Gjesdahl från dagstidningen Tidens Tegn, berättar hur Tveitt förklarade tanken bakom stycket:

När Balder måste dö är det för att vi förlorat vår gamla tro och därmed enheten i vår nordiska livssyn. Konst och religion, vetenskap och diktning var en gång i tiden ett och samma, det var framvuxet ur vårt eget land och gav därmed uttryck för vår egen folksjäl.

Tveitt gick aldrig med i Nasjonal Samling, som leddes av Vidkun Quisling. Han blev istället en del av kretsen kring tidskriften Ragnarok, där han enligt Emberland tillhörde kärnan. Han var de facto 1938 medlem av redaktionen. Denna månadstidskrift, med en upplaga på 3000 exemplar, var ett organ för oppositionen mot Quisling inom den norska nationalsocialistiska rörelsen. Tidskriften betonade socialism, rasfrågor och var mycket radikal. Man betraktade Quislings parti som alltför högerreaktionärt och framförde skarp kritik mot hur partiet förde in kristendom i rörelsen. Andra som rörde sig kring denna tidskrift var Per Imerslund och Jonas Lie.

Untitled-7

Geirr Tveitt utanför sitt hem i Hardanger.

Geirr Tveitt hade också kontakter med Tyskland, då främst med Deutsche Glaubensbewegung (Tyska trosrörelsen) och dess ledare Jacob Wilhelm Hauer. Denna rörelse bekämpade den kristna kyrkans inflytande och ville på sikt ersätta kristendomen. Under våren 1935, några månader innan Balders drömmar skulle framföras i Tyskland, sände Tveitt ett brev till Hauer  där han förklarade att ”det är min högsta önskan att ära Deutsche Glaubensbewegung uppförandet av denna pianoversion”. Hauer svarade att stycket ”starkt berör mig”. Hauer deltog sedan i planeringer inför framförandet, vilket skedde tillsammans med Tveitt i Hauers hem i Tübingen.

Även om Ragnarok var så kallat pangermanskt var man motståndare till den tyska ockupationspolitiken. Man hyste inget agg mot den tyska nationalsocialismen i sig, men ville skapa en egen nationalsocialism som inte var en kopia av den tyska. Dessutom ansåg man att Quisling var en dålig ledare som inte ville ta tag i problemens rötter. Förutom kopplingarna till kristendom, påpekade man också att det fanns judar och frimurare inom partiet.

En av dem som valde att hålla sig utanför Nasjonal Samling, när en del försökte påverka partiet inifrån, var Geirr Tveitt. Förargad över den tyska ockupationspolitiken drog han sig 1941 undan till Nordheimsund, där han bodde de sista 40 åren av sitt liv. Han ställde dock upp som konsultativ rådgivare i kulturfrågor.

Hardanger sett från Norheimsund och från Bjødnabrakane där Geirr Tveitts hem låg.

Hardanger sett från Norheimsund och från Bjødnabrakane där Geirr Tveitts hem låg.

Geirr och hans fru Karen Margrethe.

Geirr och hans fru Karen Margrethe.

Efter kriget klarade sig Geirr Tveitt med nöd och näppe undan repressalier, vilket till stor del berodde på att han aldrig var medlem i Nasjonal Samling. Han fortsatte att komponera musik, särskilt med tonerna från Hardanger, och turnerade i Europa på slutet av 1940-talet där han förutom egna kompositioner också framförde Edvard Grieg, Frédéric Chopin och Franz Liszt. Tveitt blev efter kriget missförstådd av det musikaliska etablissemanget i Norge, men vann folkets hjärtan då han framförde folkkära sånger och visor i radio på 1960- och 1970-talet. Mest känd av dessa är Vi skal ikkje sova bort sumarnatta. Geirr Tveitt avled den 1 februari 1981 i Oslo.


Trailer från dokumentären ”Baldurs Draumar” (2008)

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-10-19.

Relaterad läsning:
Ny bok avslører sterke meninger fra Geirr Tveitt:
GEIRR TVEITT: Quisling ikke rasetenkende nok
Tveitt og det nazistiske nyhedenskap
Geirr Tveit, Ragnarok-kretsen og okkupasjonenIdeologen vs. komponisten


  • Publicerad:
    2018-10-19 00:20