INRIKES. En långtgående trend med stadigt sjunkande förtroende för samhället fördjupas alltmer. Särskilt tydligt är detta misstroende för de etablerade massmedierna. Bland dem uppvisar Sveriges Televisions nyhetsförmedling den tydligaste minskningen av förtroendet. Statsvetaren Erik Forsell kommenterar.
Varje år mäter företaget Kantar Sifo medborgarnas förtroende för större samhällsinstitutioner och bolag. Även årets barometer visar ett sjunkande generellt förtroende för samhällsinstitutioner och de stora mediebolagen.
Undersökningen har sina brister. Trots att företaget använder sig av så kallade stratifierade och strategiska urval, bör man vara försiktig med att dra för stora växlar på resultatet. Endast 1201 personer har intervjuats, vilket oavsett metod är i underkant när undersökningen är så pass bred och handlar om organisationer som påverkar väldigt många människors vardag.
Det är främst generella och så kallade longitudinella förändringar som är pålitliga, sådana som visar förändringen över en relativt lång tid. Därför bör man vara försiktig med att sätta alltför stor tilltro till dessa mätningar när de visar upp- eller nedgångar på några få procentenheter sedan bara ett eller ett par år tillbaka.
Förtroendeutveckling för företag. Klicka för större bild.
Men några resultat i årets förtroendebarometer talar ett tydligt språk. Människors förtroende för Postnord har sjunkit katastrofalt. Den snabba, dramatiska minskningen för det privatiserade postväsendet speglar en verksamhet som kan antas antingen medvetet körs i botten av företagsledningen eller hanteras på ett synnerligen inkompetent sätt, eller som har drabbats av en force majeure bortom företagets kontroll. Även H&M och Ericsson får se sitt förtroende sjunka drastiskt. Vinnaren är IKEA med fortsatt högt och stigande förtroende.
Förtroendeutveckling för TV-kanaler. Klicka för större bild.
Mest uppmärksammat i alternativmedia och på sociala medier har hittills givits förtroendetappet för de stora bolagsägda massmedier som ska förmedla tillståndet i landet och för de institutioner vars förtroende nu också minskar.
Som Nordfront tidigare har rapporterat sjunker stödet för public service markant, främst public services flaggskepp SVT. Det gäller numera inte endast anhängare av Sverigedemokraterna som på grund av mångåriga trakasserier och förföljelser av partiet länge har haft ett mycket lågt förtroende för bolagsmediernas agendajournalistik. Numera ökar traditionellt borgerliga väljares missnöje med public service också drastiskt, på grund av att de framställer så mycket falska nyheter.
Förtroendetappet för SVT möts i någon mån upp av ett ökat förtroende för judiska TV4, som dock fortsätter att ha ett mycket lägre förtroende än vad till och med SVT har.
Det är dock intressant att notera att Förtroendebarometern samtidigt visar att även rödgröna väljares förtroende för massmedierna sjunker. Detta trots att samma massmedier har ökat sin kampanjjournalistik för rödgröna frågor. Det finns inga förklaringar för varför så är fallet. En gissning kan vara deras absurda #metoo-kampanjer som baktände. Men i de publikationer där drevet mot vita män var som starkast, de judiska tidningarna Aftonbladet och Expressen, syns ingen förändring av förtroendet sedan föregående år. Förtroendet för de båda judiska publikationerna ligger på en oförändrad bottennivå.
En markant minskning av förtroendet för de sociala medierna Facebook och Twitter, samt för Google och det starkt politiserade Wikipedia är också tydlig.
Förtroendeutveckling för dagspressen. Klicka för större bild.
Det går dock inte att i Förtroendebarometern göra en bedömning huruvida det finns ett samband mellan förtroendet för samhällsinstitutioner och företag i relation till förtroendet för massmedierna. Ett sådant samband kan på sin höjd endast göras om medborgarnas förtroende speglar det förtroende som massmedierna ger samhället i sin rapportering. Men om Dagens Nyheter med falska fakta hävdar att brottsligheten i landet sjunker och tryggheten ökar samtidigt som förtroendet för polisen sjunker, ser vi i det fallet att rapporteringen kring samhällsinstitutionerna inte stämmer med människors uppfattning om dem.
Man kan dock inte dra generella slutsatser av enstaka, flagranta exempel, även om sådana exempel i hög grad torde påverka människors uppfattning om dem.
Det troliga är därför att massmediernas propaganda, opinionsbildning och rapportering spelar en mycket mindre roll för människors uppfattning om sin och samhällets situation, än vad massmedierna själva tror. Tyvärr finns det flera olika undersökningar av dessa förhållanden som har sinsemellan motstridiga slutsatser. Därför vet vi inte.
En försvårande omständighet är Sifos begränsade urval av informanter. Många av dem kan antas ha varit utsatta för massmediernas produkter, medan en mycket mindre andel av dem kan antas ha varit i kontakt med många av de samhällsinstitutioner de också har uppgivit sitt höga eller bristande förtroende för. Ju mindre kontakt man har med en produkt eller tjänst, desto mer är åsikten om den tagen ur luften.
Förtroendebarometern visar också polismyndighetens katastrofala situation beträffande medborgarnas uppfattning av dem. Förra året låg förtroendet för polisen på samma nivå som i det kraftigt korrumperade landet Brasilien, tekniskt sett fortfarande betraktat som ett U-land, med 52 procent av informanterna som angav att de hade ett ganska högt förtroende för polisen, eller högre. Nytt för årets undersökning är att förtroendet för Polisen anges ha ökat kraftigt jämfört med 2017 och även betydligt högre än 2016.
Förtroendebarometerns undersökningar pågick under de veckor då myndigheterna meddelade att polischefen Dan Eliasson sparkades från sin tjänst. Med tanke på att förtroendet för polisen till stor del berodde på polisledningen, är det rimligt att anta att det ”glädjeskutt” som förtroendeökningen visar, beror på att Eliassons avgång var aktuell för den tidpunkten. Hade undersökningen genomförts några veckor tidigare, hade uppgången troligen varit mindre. Hade den genomförts ett par veckor senare, hade uppgången troligen varit ännu större, eftersom de som tidigt svarade på undersökningen då ännu inte hade fått veta att Eliassons avgång snart skulle meddelas.
Andra noterbara trender är att förtroendet för hjälporganisationer sjunker mycket. Förskingrings- och sextraffickingskandaler inom sådana organisationer är troliga faktorer. Feministiskt Initiativ (Fi), Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Expressen, Postnord och Arbetsförmedlingen ligger i absoluta förtroendebotten. Fi sjunker till och med från deras redan extremt låga nivå 2017.
Förtroendeutveckling för politiska partier. Klicka för större bild.
Beträffande förtroendet för politiska partier är årets mätning spretig. Intressant är att förtroendet för Centerpartiet sjunker mycket sedan förra året. Det kan vara en spegling av att massmedierna inte längre hyllar partiledaren Annie Lööf som ”folkets älskling”, vilket de judiskt kontrollerade medierna gjorde före och efter det att hon kallades till Bilderbergmötet 2017.
Detta samvarierar också med att stödet för Moderaternas ökat kraftigt sedan deras partiledare Anna Kinberg Batra byttes ut mot Ulf Kristersson. Därför kan vi så långt det är möjligt i vårt politiska system få en fingervisning av hur nästkommande regeringssammansättning kommer att se ut genom en granskning av hur Kristersson och Lööf nu och framöver porträtteras i bolagsmedier och i samband med vem som blir kallad till årets Bilderbergmöte. Detta gäller vare sig det sker på den öppet publicerade deltagarlistan, eller som inofficiell och hemlig deltagare. Om någon av dem deltar, är chansen stor att riksdagen kommer att bli tillsagd att rösta på den personen till statsministerposten eller annan central post. Civilekonomen Kristersson kan åtminstone komma att anses passa som finansminister.
Källa:
Förtroendebarometern 2018
Hoppa till huvudinnehåll
