MÅNGKULTUREN. Finlands statsminister Juha Sipilä backar inte från sina uttalanden om de lyckosökande invandrarna.
Finlands statsminister Juha Sipilä (CC BY-SA 4.0)
I YLE:s program Morgonettan i lördags sade Finlands statsminister Juha Sipilä, Centern, att de flesta av de asylsökande som kom till Finland år 2015 inte fyllde kriterierna för att få stanna i Finland. Sipilä sade att att de flesta asylsökande som kom till Europa år 2015 inte var i behov av skydd, utan att de var ute efter bättre ekonomiska förutsättningar.
Som motivering till sitt uttalande skrev Sipilä på sin blogg på måndagen att ”bara” en tredjedel av de asylsökande som kom till Finland 2015-2017 faktiskt fick asyl.
Detta pekar ändå på att många asylsökande har fått asyl utan att vara formellt berättigade till det.
Sipilä skriver vidare att det i en stor grupp med människor finns olika orsaker till att lämna sitt hemland. Utöver krig och förföljelse finns också, enligt Sipilä, hopp om ett bättre liv någon annanstans.
”Det här är helt förståeligt, men asylsystemets uppgift är att hjälpa människor som är i nöd”, skriver Sipilä på sin blogg.
YLE rapporterar att den i Finland populäre statsministerns uttalande om att de flesta som ansökte om asyl i Europa år 2015 endast var lyckosökande ekonomiska immigranter ute efter bättre ekonomiska förutsättningar genast väckte reaktioner. YLE publicerade det invandringskramande Vänsterförbundets ordförande Li Andersson som på Twitter snabbt kritiserade Centerns partiledare.
YLE lyfter också fram sin reporter Eero Mäntymaa som skrivit en egen analys där han hävdar att statsministern har fel: Den största delen av de asylsökande kom inte till Europa av ekonomiska skäl. Enligt Mäntymaa räcker det som bevis med att hänvisa till att EU-länderna under åren 2016 och 2017 fattade ungefär två miljoner asylbeslut. Över en miljon av dem var positiva, alltså beviljade asylsökningar.
Sipilä kritiserar i sin tur YLE:s reporter för att ha använt för snäv statistik, att Mäntymaa inte alls har tagit året 2015 med i beräkningarna. Men både Sipilä och Mäntymaa begår misstaget att hänvisa till antalet beviljade asylansökningar som ett mått på de asylsökandes bevekelsegrunder. Sådana beräkningar utgår från förutsättningen att invandrare beviljas asyl på formellt korrekta grunder, vilket inte alltid görs.
Istället beviljas asylansökningar ofta av andra politiska skäl. Detta visas bland annat i beviljade asylansökningar för afghaner och somalier som kommer från politiskt säkra områden och från områden som tillfälligt befinner sig i krig men som blir allt säkrare och därför inte alls behöver få asyl eller permanenta uppehållstillstånd, exempelvis Syrien.
Hoppa till huvudinnehåll
