VECKANS FILMER. Denna vecka blir det fokus på filmer som riktar sig till barn.

Det tycks som att kulturmarxister är fixerade vid att pracka på småbarn politiska idéer. Precis som IS-terrorister låter småttingar stampa på avhuggna huvuden, är kulturmarxister lika snabba med att tidigt dra nytta av att småbarn är som ett block lera som litar blint på sina föräldrar och låter sig formas därefter.

Denna artikel är på intet sätt en pekpinne för andra patriotiska föräldrar, utan det är bara lite tankar hämtade från mitt eget resonemang, och det kan kanske fungera som diskussionsunderlag för sådant som berör föräldrar. I detta fall är det barnfilmer som behandlas, men tankarna gäller i princip all form av media riktad mot barn.

Till vänster: barn till en islamist-extremist. Till höger: barn till en hbtq-extremist.

Just gällande homosex-lobbyn så verkar dessa ha en sjuklig fixering vid att vilja sexualisera barn. Personligen har jag inget mot homosexuella utan anser att dessa kan vara vettiga och produktiva individer. Det är homopropagandan som inte ska genomsyra det offentliga rummet, och speciellt inte riktas in mot minderåriga.

Ska storkapitalet uppfostra våra barn?
Borde man inte sträva efter att barn ska bli förbättrade versioner av en själv? Och varför ska då främmande storkapital tillåtas plantera ideologi i barns medvetanden? Det innebär att monstruösa koncerner, de som med storkapital fram tills nyligen hade upprättat informationsmonopol, formar framtidens individer.

Samtidigt är detta storkapital ansvarigt för många, om inte alla, moderna krig — det är samma klick som den krigshetsande Peter Wolodarski på Dagens Nyheter och familjen Bonniers tillhör, som genom sin massmediekoncern förföljer politiskt inkorrekta svenskar.

Ska denna främmande och fientliga entitet ha fritt spelrum att uppfostra våra barn genom att vi sätter barnen framför en tv-kanal? I fallet med vita människor är det dessutom en direkt självdestruktiv ideologi som vi bombarderas med, ifall vi föräldrar inte skurit av vår bostad från detta fientliga informationsflöde. Istället går det att själv styra informationsflödet, genom att koppla en dator till tv:en — en kunskap som det är bra ifall barnen får redan i tidig ålder.

Då barnen blivit äldre, kanske 10 år, är det lättare att säga: ”detta är vad de lär ut i skolan, men det är inte säkert att det stämmer, det bästa är att bilda dig en egen uppfattning”. Fram tills dess är det bättre att låta barn få vara barn, och istället se till att de utvecklas till smarta och glada individer med mycket självförtroende.

Tills dess att barnen utvecklat ett kritiskt tänkande och nått en mental mognad är det dock föräldrars uppgift att skydda barnen från influenser som kan skada dem. Exempelvis genusexperiment som kan förvirra deras identiteter och skapa osäkra individer som riskerar att drabbas av ohälsa.

Vi har naturlig fördel
I Sverige utsätts barn från tidig ålder för tung ideologisk skolning (läs: hjärntvätt) genom skola, tv, radio, böcker och så vidare. Det är en världsbild med tillhörande ”Förintelse”-religion som genomgående är djupt fientlig mot vita människor, och som i det långa loppet kommer att leda till vår fysiska utrotning.

Men fler och fler bryter sig loss från ideologin, framför allt genom att läsa alternativ information på Internet. Barn med föräldrar där de sistnämnda inte är under influens av subversiv ideologi har mycket bättre förutsättningar att bli fritänkande individer, än barn vars föräldrahem är ett tankefängelse som de måste bryta sig ur.

Modig är lite av min personliga favorit. En prinsessa som är superduktig på att skjuta pilbåge. Det är en icke-semitisk syn på kvinnan anser jag.

Som nationalsocialister har vi mycket bättre förutsättningar i och med att vår världsbild har en naturvetenskaplig utgångspunkt. Vi vinner med lätthet en debatt mot ”Förintelse”-religiösa, mot ”mångkulturs”-förespråkare och så vidare eftersom dessa båda förespråkar människoskapade dogmer.

Det som vi däremot inte vill se är att dagis och skola blir konfliktmiljöer för våra barn, därför kan vi vara lugna då vi inte gör som hbtq-extremister och istället skonar våra småbarn från politisk indoktrinering. Vi behöver inte pracka på dem vår politik. Och istället varna för samhällsfaror i samband med att våra barn riskerar att hamna i dem på egen hand: exempelvis hur man undviker personråns- och våldtäktssituationer då barnen blivit gamla nog att kunna råka ut för sådant.

Ifall barn i tidig ålder, utifrån föräldrarnas åsikter, hamnar i konflikt med sin omvärld så finns chansen att de revolterar mot föräldrarna. Det är bättre att börja diskutera ideologiska saker allt eftersom att barnen blir mentalt mogna och intresserar sig för världsåskådning. Och att sådan diskussion kan ske utan att barnet kastar sig in i konflikter.

En kamrat som är uppfostrad i ett kommunistiskt hem berättade att han till sist spydde åt den politiska propagandan; att han utvecklade en allergi som drev honom annorstädes. Det viktigaste är att barnet befäster ett starkt förtroende för dig som förälder. Att ”mångkultur” leder till lidande för svenskar och att ”Förintelsen” är en bluff, är vid närmare granskning lika självklart som att en sten faller till marken då du släpper den.

Dagens skolväsende är fientligt mot den fria tanken och har som syfte att likrikta individer till att bli drönare åt den nuvarande makten, något som individer från ett fritänkande föräldrahem kommer att genomskåda direkt. Exempel på att makten just nu är nervös inför utvecklingen syns då Google mer eller mindre kommer agera sanningsministerium genom att straffa ”faktaberiade nyheter” genom att dölja politiskt inkorrekta sökträffar.

Folk slutar även i rasande takt att läsa gammelmedia, något som kulturmarxister menar på är ett ”hot mot demokratin”. Fast sanningen är att det är inte ett ”hot mot demokratin” utan det är ett hot mot kulturmarxisternas makt. Utvecklingen är i själva verket essensen av just demokrati — ”folkstyre” — i och med att medborgare, istället för en monstruösa koncerner, bygger massmedian och därmed formar samhällsmedborgarnas åsikter.

Denna internet-demokrati utgör antibiotika för det sjukdomstillstånd som västvärlden befinner sig i. Det är så långt ifrån ett ”hot mot demokratin” man kan komma och vår världsbild blir intressant i sammanhanget i och med att den vilar på en icke-konstgjord grund. De vita folklagren världen över kommer under nuvarande evolutionära tryck att bevisa för sig själva att en etnocentrisk ståndpunkt är det enda verklighetsförankrade.

Utifrån dessa tankar blir det alltså inte vidare svårt för oss föräldrar att ”försöka hitta bra filmer” åt barnen. I praktiken innebär det inte något mer än att vi väljer bort det värsta kulturmarxistiska 2000-talsskräpet. Och skulle det någon gång bli en kulturmarxistisk nitlott till film så gör det inget eftersom vi har en naturlig fördel.

Staten vill att mina barn ska se på kukar som hoppar omkring. Fast det vill inte jag.

Och med detta sagt är detta just tankar kring media som riktar sig till barn. Tanken är alltså inte att barn ska sitta klistrade framför tv:en dygnet om.

Hjälp gärna till och kom med egna tips på bra filmer eller åsikter kring barnuppfostran — posta en kommentar och berätta.

Här kommer några favoriter:

Trassel är ett spännande äventyr.

Bamse och tjuvstaden är en barnfilm som inte är uppstressande.

Valhall från 1986 är också en favorit.

Egentligen gillar jag inte TMNT på grund av den sunkiga storstadsmiljön och det uppstressande tempot i avsnitten.

Tintin är alltid schysst. Serien som dubbades i början av 90-talet är spännande och innehåller många avsnitt. Tintin är dessutom skapad med Léon Degrelle som förebild.

Modig är också ett spännande äventyr.

Trolltyg i tomteskogen, från 1980.

Frost funkar.

Även ryska filmer för barn kan vara vackra att titta på.

Också en rysk film för barn.

• Publicerad:
  2015-03-08 08:55

Kategoriserat som:
• Nyheter & Journalistik