Fem grader av hyckleri

DEBATT. I kölvattnet av bokmässan och med det enorma politiska efterspel som nu pågår är vi nog många som märker att masken som eliten gömmer sig bakom har börjat glida av en hel del.

Jag utvecklar detta djupare med fem punkter som belyser några olika områden där kejsaren blir alltmer naken. Många fundamentala saker har den senaste tiden skakats om i sina grundvalar och i det mediala ljus som nu lyser på vår så kallade demokrati har några av våra grundläggande rättigheter kommit att likna vid fantasier och rena illusioner.

yttrandefrihet

När Nya Tider fick ta plats i den trånga åsiktskorridoren brast det för majoriteten av hela etablissemanget och dubbelmoralen fick helt fritt spelrum. Det är med stor glädje vi alla kan se hur naken kejsaren verkligen är och förhoppningsvis ser många fler sanningen efter denna smått surrealistiska debatt som nu pågår för fullt.

Man kan spekulera i varför denna enorma cirkus dragits igång utifrån många olika perspektiv. Håller tiden för eliten på att rinna ut och gör de nu gör allt de kan för att förhindra detta? Är utvecklingen ett led i att normalisera åsiktsförtryck och inskränka yttrandefriheten ytterligare? Försöker de vänja oss vid att vissa tankar och åsikter faktiskt är så hemska och farliga för ”demokratin” så att de måste förbjudas?

Sanningen lär visa sig så småningom men varför förspilla denna öppning vi nu ser? Vi bör växla upp kampen och påvisa hyckleriet, alla dubbla måttstockar och den förljugna frihet vi påstås leva i. Varför inte synas mer i sociala medier och påpeka detta eller göra fler mediala aktioner och slå undan benen ännu mer för den nu allt mer svajjiga makteliten. Om masken de gömmer sig bakom börjar glida av måste vi ta tillfället i akt och göra allt vi kan för att slita av den helt. Jag listar här upp fem områden som belyser vår tids politiska hyckleri och den allt mer nakne kejsaren.

5. Näthatet
Fokus gällande denna företeelse har alltid legat på oss systemkritiker. När Robert Aschberg gjorde sitt program Trolljägarna förstärktes myten om alla hemska rasister och galningar som sitter med lödder i mungiporna och sprider hat, ondska och död via sina datorer. Hela den alternativa median har fått benämningen hatsajter efter en massiv hetsjakt i den etablerade median. Dessa så kallade hatsajter ses som någon slags mystisk organiserad kraft som sprider allt hat och ondska som enligt dem frodas på nätet.

Sanningen ligger däremot mest troligt i att näthat oftast innebär att någon författare, journalist eller annan kulturperson fått kritik eller någon annan reaktion i sociala medier, och därmed blivit kränkt. Nu säger jag oftast, givetvis förekommer det hat och hot i sociala medier i stor utsträckning men ska vi vara ärliga så får nog alla som är offentliga utstå spott och spe mer eller mindre lika mycket oberoende vilken sida man står på rent politiskt.

Media som säger sig vila på en demokratisk värdegrund och kämpa för allas lika värde hänger däremot glatt ut vanliga medborgare som uttrycker samhällskritik på dessa hatsajter. Dessa hatbrottare får ofta sina karriärer slagna i spillror när de näthatas tillbaks av den goda sidan. I vissa fall har det gått så långt att offren till och med tagit sina liv.

Sverigedemokraten Mattias Philipson tog sitt liv efter Bonnier-medias uthängningar.

Sverigedemokraten Mattias Philipson tog sitt liv efter Bonnier-medias uthängningar.

Detta hyckleri nådde nya nivåer då Expressen tryckte en krönika av Cecilia Hagen i vilken hon resonerar om hur man bör utrota vissa människor och kommer fram till att gift är en bra metod. I krönikan jämställer Hagen personer som har åsikter som kolliderar med hennes egna med ett skadedjur som man gör bäst i att helt enkelt utrota. Hyckleriet är svindlande då hatet får flöda helt fritt och med full kraft. Man undrar hur detta är möjligt, varför är hon inte gripen för hets mot folkgrupp då hon uppmuntrar till mord på folk på grund av deras personliga åsikter? Bevisen kan ju poliserna till och med själva läsa i en av vårt lands största dagstidningar?

Nu gissar jag att anmälningarna lär ha rasat in men jag finner det väldigt svårt att tro att Cecilia Hagen kommer att få några som helst repressalier efter hennes hatfyllda krönika. Kanske får hon sitta i någon TV-soffa istället och elda på detta hat mot oliktänkande ytterligare, hon kämpar ju trots allt för allas lika värde.

Nu behöver vi inte fastna just i detta exempel då det finns gott om liknande fall. Feminister är väldigt duktiga på att näthata också. Det finns många kvinnor som twittrar ut sitt hat och en del är dessutom flitiga på att tweeta ut rena mordhot mot vita män utöver sitt vanliga grundhat. Sedan har vi alla politiker, kändisar och alla andra med de rätta åsikterna som ges amnesti för sina hatfyllda utspel och yttranden.

Vanligt grundhat som är helt accepterat.

Vanligt grundhat som är helt accepterat.

Vita män och nationella är det helt fritt fram att hata, hota och hetsa mot. Jag som skriver detta skulle kunna dömas till fängelse för mina blygsamma artiklar som belyser detta ruttna system och alla dess brister ifall jag skulle ta det minsta snedsteg, den hemska ”näthatande nazist” som jag är.

4. Objektiviteten
Det slås ofta på den stora trumman om public service och deras uppdrag att förmedla nyheter, kultur och så vidare objektivt till oss. Enligt radio och tv-lagen gällande sändningstillstånd ska sändningarna vara oberoende av politiska och ekonomiska intressen i landet. I den åttonde paragrafen görs det även gällande att ”programmen ska präglas av folkbildningsambitioner.” och att det ska finnas en mångfald av åsikter, kultur, religion och vetenskap och hålla en hög kvalitet. Public service har även uppdraget att granska makten så att de inte gör något fuffens.

Man behöver dock inte leta länge innan hyckleriet slår en med full kraft. Ta till exempel rapporteringen om presidentvalet i USA där Hillary Clintons helgonstatus svävar högt över Donald Trump som kallas psykopat och jämförs med diverse historiska massmördare. Här används rena lögner som fakta om de två kandidaterna och vinklingen är så fruktansvärt fräck och öppen så man tar sig för pannan. Vladimir Putin är också ett fint exempel där rysshatet inte verkar ha några som helst gränser. För att inte nämna den “arabiska våren” där diverse politiska ledare demoniserades till oigenkänlighet av media.

Trump som media vill att vi ska se honom.

Trump som media vill att vi ska se honom.

När det kommer till oss som media valt att benämna som högerextrema så tar nämnda media aldrig någon debatt med oss. I interna direktiv som blev offentliga framgick det bara häromveckan att SVT:s programdirektör Jan Helin sagt åt sina underordnade att nationella kan granskas och intervjuas men inte ska få debattera i public service. Här tas vänsterextremister in som experter istället och man debatterar med dem om oss. Men på ett snyggt och listigt sätt tar de upp debatten om den vinklade debatten i vissa seriösare medier. Men vinklingen fortsätter med full kraft även om frågan ligger på bordet. Här blir det en debatt om den vinklade debatten och det verkar som att så länge man har den debatten kan showen fortsätta. Samtidigt som de “oberoende politiska och ekonomiska intressena” sätter klorna djupare i public service och övrig media.

3. Demokratin
Vi beskylls ofta för att vara odemokratiska och om vi får det minsta att säga till om kommer vi att börja nedmontera demokratin. På vissa proffstyckare låter det som att demokrati är någon slags mekanisk mojäng som man kan skruva ner i småbitar och det kan låta som att det är det vi vill göra. Börja montera ner demokratin och ta bort folkets rättigheter och frihet och börja bestämma över huvudet på folk.

Men hur är det egentligen med så kallade rätta demokratin som alla svenska medborgare ska värna om och skydda då? Vad vill vi i Motståndsrörelsen egentligen när vi menar folkstyre och vad skiljer sig den från dagens folkstyre?

Om man med demokrati och folkstyre menar riksdagsval vart fjärde år och anser att folkomröstningar är odemokratiska och trubbiga verktyg så lever man i den fantastiska demokratins och frihetens tidevarv. Hyckleriet blir uppenbart när denna falska demokrati ska beskyddas från oss som värnar om äkta demokrati då vi tycker att vi borde ha fler folkomröstningar och att folket måste få mer inflytande.slide_1

Folkföraktet har börjat blomma ut för fullt och folket omyndighetsförklaras alltmer öppet. Inte sällan säger politiker att vissa frågor är för svåra för folket att sätta sig in i och efter vi haft någon sällsynt folkomröstning får vi ofta höra att vi röstade fel och inte begrep vad folkomröstningen egentligen innebar. Vissa folkomröstningar har till och med helt sonika körts över med motivationen att en folkomröstning inte är bindande utan bara rådgivande. Makten ligger alltså inte det minsta i våra, folkets, händer utan i de alltmer inkompetenta gycklarna i vår riksdag.

Denna riksdag likriktas dessutom allt mer då politiken pressas in i den demokratiska värdegrundsformen. Det talas ibland om partipiskor men här piskar man vilt omkring sig med värdegrunder och allas lika värde.

Begreppet odemokratisk eller rent av anti-demokratisk spelas ofta ut som ett äss i rockärmen när man vill stänga ute den verkliga oppositionen. Är man odemokratisk enligt deras mått gäller inte de demokratiska rättigheterna som till exempel yttrandefrihet, anställningsskydd eller rätten att vara med i fackföreningar och så vidare. Värdegrundspiskan slås allt hårdare och brutalare mot alla kritiker till denna illusion som kallas allas lika värde.

2. Yttrandefriheten
Sverige firar i år att det var 250 år sedan lagen om tryckfrihet klubbades igenom. Denna lag är den äldsta demokratilagen i världen och Sverige borde således vara ett land som ligger i framkant vad gäller detta. Efter 250 år med detta privilegium lyfts normkritik, genusteorier och allsköns vetenskapsförfalskning fram som viktiga saker medan kritiker till detta kriminaliseras, fängslas och utestängs helt från debatten.

Ska man använda den grundläggande rättigheten yttrandefrihet är det bäst att man är tyst.

Ska man använda den grundläggande demokratiska rättigheten yttrandefrihet är det bäst att man är tyst.

Etablissemanget säger att man aldrig ska ta debatten med någon som inte delar den demokratiska värdegrunden, det vill säga, åsiktsfrihet, yttrandefrihet och det alltmer utnötta allas lika värde. Detta är ett argument som ständigt används när någon synar regimen i sömmarna. Ordet yttrandefrihet får en allt surare smak då hyckleriet och de dubbla måttstockarna blir allt tydligare.

Att inte ta debatten utan att debattera om att man inte ska ta debatten är ett cirkelresonemang som används allt oftare. Men tydligen är den allt mer sällsynta yttrandefriheten är ändå väldigt viktig i denna demokratiska charad. Den utgör en av grundpelarna som själva demokratin vilar på så den värnar man om genom att misshandla de mänskliga rättigheterna å det grövsta och aldrig låta dessa användas det minsta.

I media belyser man gärna åsiktsförtryck när det påstås ske i andra länder som Nordkorea eller Ryssland medan det sitter människor fängslade här i Sverige för liknande åsiktsförtryck. Dan Park och Nordfronts journalister och redaktörer är några exempel på människor som försökt använda yttrandefriheten men straffats för detta.

Detta uppenbara hyckleri blir alltmer pinsamt när det ständigt talas om att värna om yttrandefriheten. Denna öronmärkta rättighet som bara får användas av de som förespråkar heterofientlighet, oikofobi och anti-vithet samtidigt som ett uppenbart åsiktsförtryck mot kritiker förtigs och mörkläggs. Här viner värdegrundspiskan och allas lika värde genom luften i sann demokratisk anda. Men de hårda pisksnärtarna träffar givetvis aldrig de som står inom den allt snävare ramen för den fria yttrandefriheten.

1. Mångfalden
År 2010 röstade våra folkvalda politiker igenom att vi skulle skriva in i grundlagen att vi är en mångkultur. Vi har mer och mer fått lära oss att vi svenskar egentligen inte finns och att allt positivt har kommit utifrån då vi egentligen bara består av invandrare och utlänningar. Men hur står det till med de som sitter på kanalerna som göder oss med all denna demokrati, mångfald och yttrandefrihet? Består de också av många olika folkgrupper och invandrare i sann demokratisk anda?

Exempel på medias mångfald?

Exempel på medias mångfald?

Bonnier och Schibstedt äger i stort sett all media i Sverige, ungefär 70% av den mediala makten ligger i händerna dessa mångfaldskämpar. Man skulle kunna tro att med deras ambition om mångfald så borde de bestå av många olika intressegrupper som demokratiskt och rättvist får bestämma och ges utrymme för sina budskap. Men då det visar sig att det är amerikanska banker och ekonomiskt starka judiska familjer som ligger bakom gör det deras strävanden ofattbart hycklande.

Är det rimligt att 70% av den mediala makten i ett demokratisk land ägs av en främmande makt bestående av utländska banker och främlingar. Dessa främlingar betror sig dessutom till en stat i Mellanöstern i vilken de kämpar med näbbar och klor mot att samma system ska införas som de kämpar så hårt för här? Sitter värdegrundspiskan som pinar oss egentligen i denna makts välgödda kulturmarxistiska nävar?

Anslut dig till Motståndsrörelsen idag och hjälp oss att slita piskan ur händerna på dessa ljusskygga krafter och tillsammans skapa sann demokrati, yttrandefrihet och rättvisa.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om