Fem dubbla måttstockar

Av ,
Kulturskribent
3

NÖJE. Hur fel kan det bli egentligen när saker och ting mäts mot varandra? Daniel Olofsson har plockat fram tumstocken och kontrollmäter.

I vårt nuvarande samhälle är det som bekant väldigt viktigt med den demokratiska värdegrunden och detta hamras allt hårdare in i de svenska medborgarna. Den svenska kampen för rättvisa, frihet och att alla ska behandlas lika oavsett etnicitet, religiös eller politisk åsikt är något som snart alla verkar vara inblandade i. Fast hur man egentligen ska kämpa för denna värdegrund verkar det dock vara väldigt få som förstår.

I denna kamp brukar mantrat allas lika värde ofta kastas runt och med hjälp av dessa tomma ord kan många av samhällets myndigheter behandla medborgare lite hur de vill. Inte sällan väldigt orättvist och tvärtemot denna demokratiska värdegrund.

Man kan fråga sig hur myndigheter egentligen fungerar när dess viktigaste uppgift så ofta sätts ur spel och fler och fler oskyldiga medborgare hamnar i kläm. När detta sker brukar man säga att det används dubbla måttstockar. Vissa saker mäts helt enkelt olika beroende på vem som mäter och vem som mäts.

Även om dessa dubbla måttstockar ofta är ämnet i många lättsamma artiklar, listor eller satirbilder är detta hyckleri något vi aldrig får blunda för eller sluta påvisa.

Så med risk för att bli tjatig presenterar jag här ännu en lista. Denna gång med fem olika punkter där myndigheter, media eller helt enkelt allmänheten i stort använder sig av dubbla måttstockar.

5. Att vinka. Ett av vårt kroppsspråks enklaste och kanske mest använda gest har den senaste tiden blivit något väldigt invecklat. Beroende på vem som vinkar kan nämligen någon annan tolka det som en gest som hyllar folkmord.

Folkmordshyllning utförd av en hund. Ägaren dömdes för hatbrott.

Men hur kan då en enkel hälsning kunna misstolkas som en folkmordshyllning? Här kan det bli lite spännande när måttstocken åker fram för de stora tidningarna och andra självutnämnda demokratikämpar kan skapa egna folkmordshyllningar med hjälp av demokratisk magi. Med fantasi och tur kan man nämligen lyckas fota någon i precis rätt ögonblick vid till exempel en stor demonstration och på så sätt skapa en folkmordshyllning.

Nu begriper nog de flesta att när man riskerar böter eller till och med fängelse för en viss armrörelse undviker man denna i största möjliga mån, speciellt där det finns mängder av ondsinta journalister och fotografer som lurar med kameran i högsta hugg.

För att göra detta ännu mer magiskt använder åklagare och domare ytterligare en måttstock och tolkar dessa bilder hur de vill och tar sig friheten att bedöma hur andra skulle kunna tolka bilderna.

Vi som är aktivister i Nordiska motståndsrörelsen får däremot ständigt bevittna meningsmotståndare som verkligen gör denna folkmordshyllande armrörelse. Alltifrån rasfrämlingar till rödingar verkar finna stort nöje i denna gest.

 

Personligen har jag sett både meningsmotståndare och rasfrämlingar göra denna olagliga armrörelse och samtidigt skrika olagliga folkmordshyllningar mot ordningsmaktens poliskonstaplar. Men även de tycks bedöma denna armrörelse med sin egna måttstock, en väldigt speciell måttstock som de alltid verkar ha glömt hemma om det inte är våra nationalsocialistiska armrörelser som ska mätas.

4. Ögonvittnen. I dagens vardagsmöten träffar man väldigt ofta människor som är starkt övertygade om att den så kallade förintelsen har ägt rum. Vi är nog många som hamnat i heta diskussioner om detta och vi har nog alla hört argumenten om alla ögonvittnen och personliga upplevelser som ska bevisa att detta hemska dåd verkligen har skett.

Den fantasifulla berättelsen om förintelsen bygger faktiskt väldigt mycket på ögonvittnen och personliga berättelser. Många ”överlevare” har även skrivit böcker om sina upplevelser och det har gjorts massor av filmer, dokumentärer och tv-serier.

Om vi leker lite med tanken på ögonvittnen och personliga upplevelser som bevis så kan man ta ett annat fenomen som bygger i stort sett på samma mekanismer, den svårfångade Bigfoot eller Sasquatch som han även kallas.

Nu kanske det här kan låta oseriöst men även detta fenomenet bygger i stort sett bara på ögonvittnen och personliga berättelser och likt den så kallade förintelsen har det gjorts massor av böcker, filmer, dokumentärer och tv-serier. Mängder av människor påstår sig ha upplevt liknande saker i fler delar av världen. Till exempel Ryssland har sin egna varelse som kallas Almas och Tibet har sin variant som kallas Yeti.

Om vi tittar lite närmare på exemplet med den amerikanska varianten, Bigfoot, påstår vissa källor att ungefär 20% av den amerikanska befolkningen tror att denna mystiska varelse finns. Sedan 1811 har över 4500 vittnen rapporterat sina upplevelser till olika intresseorganisationer och varje år träder nya vittnen fram och berättar sina fantasifulla upplevelser om stora håriga varelser som äter upp hundar, flätar hästmanar och skrämmer livet ur både jägare och vildmarksfantaster.

Bigfoot eller Holocaust, vad tror du på?

Tyvärr mäter inte folk bevis och vittnesuppgifter med samma måttstock när det kommer till otroliga saker och när det gäller dessa två handlar det nog mer om att tro än att veta.

Frågar ni mig så tror jag varken på det ena eller andra men man kan önska att Bigfoot fanns för visst vore världen roligare om Bigfoot fanns istället för den så kallade förintelsen? Och det är nog det som dessa två övertygelser egentligen handlar om. Att tro, vilja och önska.

3. Hat och hot. Att mordhota, sprida hat och att uppmuntra till våld är något som givetvis inte hör hemma i ett civiliserat samhälle. Speciellt inte i vårt nuvarande samhälle där yttrandefrihet, åsiktsfrihet och allas lika värde påstås vara ledsagare.

Detta är något som våra motståndare dock älskar att klistra på oss. Ofta har man fått höra att vi är fulla av hat, att hatet är det enda som förenar oss och att vårt budskap och våra mål bara är hat och ond bråd död.

Men om man bemödar sig att läsa lite om nationalsocialism och vårt partiprogram möts man givetvis av en helt annan bild, men varför skulle våra motståndare vilja göra det?

Med slogans som innebär att våld mot meningsmotståndare alltid är självförsvar mäter systemet och media hat och hot med sin speciella måttstock.

Och med den antirasistiska måttstocken är det inte det minsta motsägelsefullt att bygga en hel rörelse som verkligen bara bygger på hat och hot.

2. Källkritik. I dagens tidevarv har vi lärt oss att ständigt vara på vår vakt för falska nyheter och att vi alltid ska vara källkritiska. Medierna påminner oss ständigt och trycker hårt på detta och det skrivs ibland om utländska intressen som upphov till dessa falska nyheter.

Även så kallade hatsidor nämns i dessa samband och det kan låta väldigt konspiratoriskt och ondskefullt med alla mörka och hemliga krafter som de vill att vi ska tro drar i trådarna. Alltifrån trollfabriker till rysk-nazistiska samarbeten slås upp med stora rubriker.

Vilka nyheter och sidor systemet och media egentligen vill att man ska vara källkritisk till är givetvis deras egna största konkurrenter, alternativmedia. Systemmedia vill att deras objektivitet och faktagranskning ska framstå som helt vattentät och att det bara är hos dem man kan läsa vad som är sant för alla andra ljuger, hittar på och styrs av fientliga intressen.

Men när de använder sina egna mediala måttstockar för att mäta detta kan det ibland bli väldigt komiskt. Jag undrar själv ofta om de överhuvudtaget har en måttstock eller ens använder ögonmått.

 

1. Jämlikhet. I ett civiliserat samhälle är det väldigt viktigt att man har en rättvis arbetsmarknad. Vi i Sverige har bland annat fackförbund som ska skydda och kämpa för våra rättigheter och det finns massor med avtal och regler som alla ska följa. Alla arbetare ska få rättvisa löner, anställningstrygghet, arbetsförsäkringar och inga utländska arbetare ska utnyttjas och så vidare. Du ska med andra ord ha en trygg och schysst anställning oavsett vem du är men mäter facken verkligen alla med samma rättvisa måttstock?

Ett av Sveriges största fackförbund Svenska Byggarbetareförbundet även kallad Byggnads har de senaste åren trappat upp sin kamp för rättvisa och drivit en hårdför jämlikhetskampanj sedan 2015, stoppa machokulturen. På deras egna sida går det att läsa att:

I byggbranschen finns arbetsgivare som bryter mot diskrimineringslagen. Chefer som sprider fördomar, befäster gamla könsroller och inte ger alla samma möjligheter. Med kampanjen Stoppa machokulturen har vi börjat skapa en förändring, men fortfarande finns företag som inte inser allvaret. Fortfarande finns byggen där människor diskrimineras. Det måste få ett slut.

Detta kan låta som fina och kloka ord men låt oss titta lite närmare på hur Byggnads agerar och hur de bedriver sin kampanj för att förändra byggbranschen till att bli mer rättvis och trygg.

Kampanjaffisch för stoppa machokulturen.

Pride är en viktig tegelsten i Byggnads kamp för jämlikhet och de har deltagit på den regnbågsfärgade dekadensfestivalen varje år sedan 2006. Byggnads kämpar för att få in fler HBTQ-personer på byggarbetsplatserna och de har gjort mängder av märklig reklam just för detta bisarra önskemål.

Ett annat vapen Byggnads använder sig av är så kallade Fittmössor i sin kamp. Detta påhitt kommer från Amerika där två feminister stickade varsin rosa mössa i protest mot Donald Trump och kallade dessa för Pussyhats.

Byggnads styrelse, som ironiskt nog bara består av män, hoppade på denna feministiska kampmetod och poserade stolta i sina rosa Fittmössor på den Internationella kvinnodagen. Byggnads möttes dock av stark kritik från många håll då detta tarvliga tilltag knappast hjälper kvinnor i deras kamp för rättvisa på arbetsmarknaden, stoppar machokulturen eller får in fler könsförvirrade arbetare på byggarbetsplatserna.

Men kampen går vidare för Byggnads, fackförbundet som har rättvisa och jämlikhet som sina ledstjärnor. Nu i höstas tog de fram en annan måttstock och började mäta sina medlemmars politiska övertygelser, för hur kämpar man bättre för jämlikhet på arbetsplatserna än att utesluta medlemmar som har avvikande politiska åsikter?

Man kan undra om ledningen hade Fittmössorna på sig när de tog beslutet, med värdegrunden som motiv, att börja utesluta sina egna medlemmar. Detta skedde nämligen och Nordiska motståndsrörelsens medlemmar riket över uteslöts. Fackföreningen Byggnads drog härmed fram den största dubbla måttstocken i sin ivriga kamp för den demokratiska värdegrunden.

Som flera andra odemokratiska och diskriminerande fackförbund i Sverige fråntar man här alltså sina egna medlemmar alla rättigheter som ska vara en självklarhet för alla. Mäter man med byggnads tumstockar är tydligen vissa mer jämlika än andra…

Källor:
Man who taught dog Nazi salute found guilty of hate crime
Bigfoot field researchers organization
Stoppa machokulturen

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
3 Kommentarer
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments
Gunnar
Nybörjare
Gunnar
2 år sedan

Mycket träffande artikel. Folk borde baxna, men de har väl inte tid och ork för det när de är upptagna med att fotografera vinkningar, hjärntvätta sig själv om förintelsen, hata nazzar, läsa om Rysslandshets och betala in månadsavgiften till Byggnads…

Karl A
Nybörjare
Karl A
2 år sedan

Mycket bra sammanfattning av hur måttstockarna används i dagens kulturmarxistiska helvete Sverige – bland det bästa jag har läst på temat. Daniel Olofsson har helt klart ögonen på skaft :)

Leif
Nybörjare
Leif
2 år sedan

Tack Daniel för en mycket upplysande och välskriven artikel!