De senaste åren har det i svensk media förekommit uppgifter om att betygen blir allt bättre i invandrartäta skolor. Den som varit skeptisk till det tidningarna skriver får dock förklaringen av en nyligen publicerad rapport från Stockholm stads utbildningsförvaltning. Av rapporten framgår att invandrartäta skolor sätter för höga betyg på sina elever medan motsatt förhållande råder på de svenska skolorna.

Ett försök att framställa samtliga skolelever i Sverige som rasligt jämställda – dvs. försöka bevisa floskeln om att ”vi är alla lika” – har slagit bakut i Stockholm då utbildningsförvaltningen nyligen avslöjat att de invandrartäta grundskolorna sätter för höga betyg på sina elever. På samma gång ställer de mer svenska skolorna desto högre krav på sina elever och håller ner betygen.

En av de skolor som etablissemanget beskrivit i positivt laddade meningar då studieresultaten tycks ha förbättrats är Rinkebyskolan. Den skolan finns med i rapporten över de skolor som ger eleverna för höga betyg. Övriga skolor där denna form av betygsättning sker är de främlingstäta skolorna Akallaskolan, Hagsätraskolan, Hjulstaskolan, Mariaskolan och Österholmsskolan. De skolor som håller ner betygen är de mer svenska Adolf Fredriks skola, Nya Elementar skola och Björkhagens skola.

De höga betygen ger invandrareleverna bättre förutsättningar när det kommer till att söka program på gymnasiet, vilket är en form av diskriminering riktad mot svenskar – eller ”positiv särbehandling” som det då heter. Men det har även en baksida. Invandrareleverna kommer in på program som de helt enkelt inte klarar av.

”Markanta avvikelser förekommer när det gäller utvecklingen av meritvärde från årskurs nio till gymnasiet i Stockholms skolor”, skriver utbildningsförvaltningen i rapporten. Kort sagt, i gymnasiet genomskådas de elever vars underprestationer vägts upp av för högt satta betyg.

– Jag vet inte vad som är värst: att en elev går på en skola som sätter för snåla betyg, vilket innebär att eleven inte kommer in på det gymnasieprogram han eller hon vill, eller att man går ur nian med för snälla betyg och därmed får ett litet helsike när man kommer in på gymnasiet, säger politikern Lotta Edholm till Svenska Dagbladet.

Edholm tror heller inte att skolorna kommer anpassa sig efter att rapporten nu kommit ut.

– Det räcker ju uppenbarligen inte, eftersom ett antal av de här skolorna återkommer varje år, säger hon till tidningen.

Relaterad artikel: När raser presterar olika – mygla med statistiken.

  • Publicerad:
    2006-04-20 00:00