MASSINVASIONEN. Asylaktivisten Fatemeh Khavaris resehandlingar användes av en afghansk kvinna som i januari stoppades av turkisk polis från att ta sig in i Schengen. Att svenska resehandlingar antingen stjäls, lånas ut eller säljs till personer som vill ta sig in i EU är enligt polisen ett växande problem.

En kvinna som var utrustad med asylaktivisten Fatemeh Khavaris svenska uppehållstillstånd och afghanska pass hindrades i januari av turkisk polis från att flyga från Istanbul till Barcelona, skriver Kvartal.

Incidenten har även uppmärksammats på sociala medier:

Missbruket av svenska uppehållstillståndskort ökar, varnar polisen. Myndigheterna står handfallna inför denna typ brott och gärningsmännen slipper undan straff.

Det kommer löpande berättelser från svenska ambassader och konsulat om utländska medborgare som med svenska resehandlingar försökt ta sig in i Europa.

Sverige är trots sin ”åtstramning av migrationspolitiken” efter den så kallade ”flyktingkrisen” år 2015 bland de länder i Europa som tar emot flest asylsökande per capita. Även efter att regeringen den 19 mars införde ”inreseförbud” till Sverige på grund av coronapandemin så fortsätter inflödet av asylanter. 1 506 personer uppges ha sökt asyl i landet sedan ”inreseförbudet” infördes.

Enligt Kristoffer Eriksson, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, kommer mer än 90 procent av de asylsökande från länder varifrån det krävs visum för att resa in i Schengen. Den absoluta majoriteten av dessa korsar gränsen utan att visa resehandlingar eller genom att använda falska dokument.

Ett vanligt sätt när det gäller falska resehandlingar är enligt Patrik Engström, chef för gränspolissektionen vid polisens Nationella operativa avdelning, NOA, att använda ett så kallat ”look-alike-pass” som är ett riktigt pass som lånas, köps eller stjäls från en medborgare i ett Schengen-land.

Just svenska pass är är enligt Engström ”bland de mest eftertraktade passen för missbruk i hela Europa”.

Sedan ”flyktingkrisen” har det i allt högre grad börjat användas svenska uppehållstillståndskort, UT-kort, i utlandet. Ett sådant ges till personer som ännu inte fått svenskt medborgarskap för att de ska kunna resa in och ut ur Schengen och Sverige. För att gälla som resehandling måste det användas tillsammans med ett pass från medborgarskapslandet.

Engström uppger att svenska UT-kort allt oftare säljs eller lånas ut till personer som vill ta sig in i Schengen och att ökningen av missbruket är ”tydlig, markant och ganska ny”. Migrationsverket, som är de som utfärdar UT-korten, hävdar dock att det inte ska ha skett någon betydande ökning.

I fallet med den afghanska asylaktivisten Khavari – som var den som år 2017 organiserade ”sittstrejker” på Mynttorget och Medborgarplatsen i Stockholm som ledde till att mellan 9 000 och 11 000 afghaner som illegalt befann sig i Sverige fick stanna genom en ”gymnasieamnesti” – så hävdar asylaktivisten att hon blev bestulen på sin väska när hon var på besök i sitt hemland Iran.

I väskan förvarades både UT-kort och pass. Enligt Khavari anmäldes stölden till polisen i Iran och efter åtta-nio dagar ska hon ha fått tillbaka både pass och UT-kort. Hon uppgav att handlingarna efter att de stals ska ha ”hamnat hos en människosmugglare” som sedan ”sålt dem vidare”.

Efter att turkisk polis stoppat kvinnan som försökte använda resehandlingarna för att ta sig till Spanien, så ska enligt Khavari turkiska myndigheter skickat handlingarna till iranska myndigheter vilka återbördade dem till henne.

Att de turkiska myndigheterna insåg att det svenska UT-kortet och afghanska passet borde skickas till just Iran, kan inte Khavari förklara.

— Jag vet faktiskt inte hur det funkar. Jag har ingen aning. När polisen i Iran sa till mig att de hade mina id-handlingar, så blev jag själv väldigt, väldigt förvånad, menar asylaktivisten.

Handlingarna som Khavari hävdar ska ha anmälts som stulna till iransk polis var inte spärrade. Hon ska inte heller ha fått någon dokumentation från polisen i Iran i samband med stöldanmälan.

I intervjun med Kvartal uppger Khavari att hon haft mejlkontakt med svenska ambassaden i Teheran för att spärra sitt stulna UT-kort och få ett nytt samt lovar att lämna kopior på dessa mejl vilket hon inte gör. Efter flera påminnelser från Kvartal skickar hon ett SMS:

Ursäkta för sent svar. Det här är min kommentar och jag har inget mer att tillägga i ärendet: Jag blev av med mina id-handlingar och gjorde en polisanmälan. Vad som hände och hur det gick till vet jag ej.

En anonym källa inom polisen med god insyn i denna typ av frågor berättar att turkiska myndigheter med nästan 100 procents visshet inte skulle skickat Khavaris handlingar till Iran utan att göra en grundlig utredning vilket skulle tagit betydligt längre tid än åtta till nio dagar.

Källan menar istället att det är mer sannolikt att Khavari sålt eller lånat ut handlingarna till den afghanska kvinnan som först använt dessa för att resa till Turkiet. Efter att ha avslöjats med oriktiga handlingar så har hon skickats tillbaka till Iran utan att polisen beslagtog handlingarna, då man inte ville ha kvar henne i Turkiet. Väl i Iran så har kvinnan återlämnat resehandlingarna till Khavari som sedan använt dem och rest tillbaka till Sverige. Enligt källan skulle turkiska myndigheter aldrig beslagtagit handlingarna utan att även spärra dem.

Enligt chefen för gränspolissektionen vid NOA hade svenska gränskontrollsambandsmän vid högriskflygplatserna varit en effektiv och förhållandevis billig åtgärd för att stävja missbruket av svenska UT-kort. Ändå genomförs det inte då detta inte är någon prioriterad kostnad i Sverige.


  • Publicerad:
    2020-05-22 11:10