KAPITEL 19. ”Ingen mildhet, ingen medelmåttighet, inga halvmesyrer, ingen vacklan och inget ifrågasättande, inget käbbel och inget tvivel” – vi är fanatiker och kombinerar vår fanatism med saklighet.

Den tyska människans hållning i det privata och offentliga livet måste framförallt kännetecknas av två egenskaper; fanatism och saklighet. Dessa egenskaper måste styra alla människans handlingar i vardagslivet, framförallt måste de genomsyra alla viktiga tillfällen och svåra beslut.

Den tyska människan älskar sitt folk, eftersom Gud har gjort henne en del av detta folk och eftersom hennes blod är oskiljaktigt förenat med folket. Hennes hem och folk utgör en beståndsdel av hennes väsen. Den tyska människans ära, kärlek och ånger tillhör hennes folk. ”Med Gud för Tyskland!” Så lyder varje tysk människas motto i det stilla vardagsarbetet, liksom i ödesmättade, avgörande tider.

I detta finns ingen mildhet, ingen medelmåttighet, inga halvmesyrer, ingen vacklan och inget ifrågasättande, inget käbbel och inget tvivel. Det finns bara en glödande, ständigt entusiastisk fanatism. Likt bränder flammar tyska hjärtan upp av hängivenhet till sitt folk.

Med oförstörbar kraft glöder denna eld genom den person som en gång har gripits av den, oavsett om denne står ensam på vaktpost, slutför ett enkelt dagsverke eller marscherar i främsta linjen av den militära, politiska eller ideologiska kampens stora front. När en storm rasar genom landet förenar sig dock alla dessa miljoner bränder till ett enormt eldhav, ett hav som lyser upp den mörkaste natt, som förtär allt avskräde och som förintar allt som ställer sig i dess väg.

Den stora förebild som lyser vår väg är dock vår Führers personlighet. Vetskapen om att en så gudabenådad Führer marscherar i spetsen för vårt folk ger oss en oövervinnerlig kraft.

Det finns timmar och dagar när man kan bli något trött och hängig. Det finns tider när man kan bli sävlig och likgiltig. I dessa ögonblick ska det räcka för oss att tänka på vår Führer och vårt folk, att se på vår fana och vårt rikes stora symboler, för att rycka upp oss och på nytt förvandla den glimmande glöden till en flamma.

Om man löper risk för att bli uttröttad av ändlösa små motgångar; om ett främmande ideologiskt gift försöker breda ut sig i hemlighet; om det finns en risk att man av feghet ignorerar en folkkamrats nöd eller sorg; då måste fanatismen bryta ut på nytt och gång på gång leda oss tillbaka till livet.

Endast fanatism för sig själv kan dock gå irrvägar; entusiasm kan vara till ingen nytta. Därför måste saklighet alltid gå hand i hand med fanatism. Tyskland anses vara diktarnas och tänkarnas land. I den tyska människan är entusiasmens energi förbunden med en djupgående verklighetsuppfattning.

Fanatism i sig själv kan leda till ensidighet, orättfärdighet, vettlöshet och blindhet. Den som dock kan förena sin fanatism med nykter saklighet, är den som kommer att åsamka sin motståndare störst skada. Den som bara är fanatisk uppfattas ofta som oseriös. Den som är saklig och fanatisk på samma gång kommer dock att övervinna allt motstånd som ställer sig i hans väg, i både goda och dåliga tider.

Detta gäller för den positiva uppbyggnaden av den naturliga tyska världen som vi kämpar för. Det gäller också när det kommer till att försvara sig mot alla slags motståndare. När vi på detta sätt bygger upp och försvarar vår värld, i stort såväl som i smått – fanatiskt och sakligt på samma gång – kommer vår värld att segerrikt bekämpa alla sina fiender.


  • Publicerad:
    2018-11-23 12:00