Fältmarskalk Carl Gustav Rehnskiöld

Dagens datum 6 augusti: Den 6 augusti 1651 föddes Carl Gustav Rehnskiöld i Svenska Pommern. Rehnskiöld kom senare i livet att bli en av de främsta militära befälhavare som Sverige någonsin har haft.

Rehnskiöld-porträttCarl Gustav Rehnskiöld föddes den 6 augusti i närheten av Greifswald i Svenska Pommern. Fadern föddes som Gerdt Anthon Keffenbrink. Tack vare sina insatser i den svenska statens tjänst adlades han till Rehnskiöld av drottning Kristina och tilldelades slottet Griebenow. Carl Gustav fick en utomordentlig uppfostran och studerade vid skolor i Pommern samt vid universitetet i Lund.

Efter skolgången sökte sig Carl Gustav till armén, som så många andra unga adelsmän vid denna tid. Han påbörjade sin militära karriär som fänrik vid Värmlands regemente år 1673. Ett par år senare befordrades han till löjtnant och stationerades vid Riksänkedrottningens livregemente till häst.

I september 1675 förklarade Danmark krig mot Sverige, danskarna hade för avsikt att återta Skåne som de förlorat till Karl X Gustav några år tidigare. När den danska armén landsteg i Skåne sommaren 1676 skulle Rehnskiöld få sina första stridserfarenheter. I sin första strid gjorde Rehnskiöld bra ifrån sig, så bra att kungen Karl XI befordrade honom till kapten och placerade honom vid Livgardet.

Tillsammans med Livgardet deltog Rehnskiöld i slaget vid Halmstad den 17 augusti. Efter detta slag förflyttades Rehnskiöld tillbaka till kavalleriet. Under slaget vid Lund i december samma år skulle Rehnskiöld åter igen visa sin skicklighet som officer.

Sedan skvadronchefen sårats tog Rehnskiöld befälet över enheten och ledde männen i flera lyckade anfall. Kungen var så nöjd med Rehnskiölds insatser att han befordrades direkt på slagfältet till major med motiveringen att han ”höljt sig med ära och visat den största tapperhet”.

Slaget vid Lund

Slaget vid Lund

Efter slaget vi Lund stationerades Rehnskiöld vid generalstaben som adjutant, och under de fortsatta striderna i Skåne fortsatte han att utmärka sig. Han fick omdöme om sig att vara en av arméns mest lovande unga officerare. I november 1678 befordrades han till överstelöjtnant.

Kriget med Danmark tog slut 1679 och delar av armén demobiliserade. Rehnskiöld fortsatte sin karriär som generalstabsofficer och fick i denna tjänst goda kunskaper i planering av fälttåg. Med fred i riket var möjligheterna till befordran begränsade och det kom att dröja 10 år tills Rehnskiöld fick sin överstegrad och tilldelades ett eget regemente.

Efter en sejour i en frivillig svensk kår i nederländsk tjänst återkom Rehnskiöld till Sverige 1696 och befordrades i samband med detta till generalmajor. När Karl XI dog den 5 april 1697 övertog hans son Karl XII kronan endast 14 år gammal. En av de första åtgärderna Karl XII gjorde var att befordra Rehnskiöld, denna gång till generallöjtnant och han utsågs till guvernör för Skåne.

Under tiden i Skåne hade Rehnskiöld befälet över flera förband, och han arbetade mycket hårt på att utbilda och utrusta förbanden. Hans roll som trupputbildare kom att spela mycket stor roll för den karolinska armén. Under Rehnskiölds ledning kom det Norra skånska kavalleriregementet att bli ett mönsterregemente i den svenska armén och tjänade som förebild för resten av kavalleriet.

Historiken Jan von Konow, säger om Rehnskiölds trupputbildning:

Rehnskiöld drev utbildningsarbetet med frenesi. I slutet av april 1695 meddelade han kungen att han samlat regementets alla officerare på överstebostället Herrevadskloster för personlig undervisning i handgrepp och exercis. Vid jultid 1696 beordrade Rehnskiöld en officer ur varje kompani till överstebostället för att instrueras i rätt hantering av värjan. Man kan mycket väl tänka sig scenen med den temperamentsfulle översten korsande klinga med tungviktiga ryttmästare, säkert en aning loja efter nyligen avslutat julfirande och utan lust till kroppsansträngningar. Kanske något konfunderade över sin energiske regementschefs aktivitet inom områden där de själva vant sig vid att få bestämma.

Karl XII tog också stort intryck av Rehnskiöld, som fungerade som läromästare till den unge kungen. När det stora nordiska kriget bröt ut i februari år 1700 var den svenska armén den effektivaste krigsmakten i världen, mycket tack vare Rehnskiölds insatser.

Krigsplanen till det berömda slaget vid Narva var Carl Gustav Rehnskiölds verk. Då man hade alltför få trupper till att genomföra ett anfall efter hela linjen var planen att anfalla med två kolonner för att sedan rulla upp de ryska trupperna inifrån befästningen.Planen lyckades över förväntan och den lilla svenska armén vann en förkrossande seger.

Segern vid Narva

Segern vid Narva

Rehnskiöld kom att spela en stor roll vid den stora svenska segern vid Kliszow, där man återigen besegrade en långt mycket större fientlig armé. Med 12 000 man besegrade man en dubbelt så stor polsk/sachsisk armé.

Slaget som har gjort Carl Gustav Rehnskiöld mest känd för omvärlden är slaget vid Fraustadt. Vid Fraustadt skrev Rehnskiöld in sig som en av de stora i militärhistorien, genom en militär manöver som få befälhavare i historien lyckats med, en dubbel omfattning. Den förkrossande svenska segern vid Fraustadt tvingade Sachsen/Polen till kapitulation. Rehnskiöld befordrades efter segern till fältmarskalk av Karl XII.

Svensk tacksägelse efter slaget

Svensk tacksägelse efter slaget vid Fraustadt

Efter att Sverige hade besegrat Sachsen/Polen fanns nu bara en fiende kvar, Ryssland. Sommaren 1707 inledde armén fälttåget mot den återstående fienden. Rehnskiöld fanns vid kungens sidan när man vann segern vid Holowczyn.

Vid Poltava i dagens Ukraina kom krigets avgörande att stå. Karl XII hade några dagar före slaget sårats, så Carl Gustav Rehnskiöld förde befälet över armén vid slaget. Innan dagen var slut var katastrofen ett faktum, den svenska huvudarmén hade för första gången under det närmare 10 år långa kriget förlorat ett fältslag. Rehnskiöld själv hade tillfångatagits under kaoset som rådde efter striden.

I stort sett hela det svenska infanteriet hade stupat. Kavalleriet var dock mer eller mindre intakt och kunde dra sig tillbaka. Befälet över armén gick till generalen Adam Ludwig Lewenhaupt, som några dagar senare kapitulerade hela armen till ryssarna. Närmare 20 000 svenskar gick därmed ovissa öden tillmötes i rysk fångenskap. Endast ett fåtal av de fångna återvände någonsin hem till Sverige. Kungen skulle aldrig förlåta Lewenhaupts kapitulation, och han dog i rysk fångenskap.

Nederlaget vid Poltava har länge skyllts på Carl Gustav Rehnskiöld. Många av de negativa omdömen angående Rehnskiölds prestation under slaget härstammar dock från hans bittra rivaler inom arméledningen, främst Adam Ludwig Lewenhaupt, Axel Gyllenkrok och Carl Piper. Dessa personer hyste en djup avundsjuka gentemot Rehnskiölds vänskapliga förhållande med Karl XII, och ville med sina berättelser ge Rehnskiöld skulden för nederlaget. Karl XII lade själv ingen skuld för förlusten på Rehnskiöld.

Carl Gustav Rehnskiöld blev kvar i rysk fångenskap fram till 1718, då han släpptes fri och återvände till Sverige. Rehnskiöld trädde åter in i armén och var med vid Fredrikshald där Karl XII blev skjuten till döds.

Vid en resa mellan Stockholm och Kungsör avled Carl Gustav Rehnskiöld den 29 januari 1722 vid 70-års ålder.

Historietidskriften Populär Historia, har följande utlåtande om Carl Gustav Rehnskiöld:

Rehnskiöld var en av de främsta företrädarna för den karolinska offensiva krigskonsten. Hans taktiska briljans genomsyrar stridsplanerna inför slagen vid Narva 1700, Kliszow 1702 och Fraustadt 1706. I sistnämnda slag lyckades han med vad bara en handfull militära befälhavare i historien genomfört, nämligen en så kallad dubbel omfattning av motståndaren – i detta fall den sachsiska armén, som helt tillintetgjordes.

Rekommenderad läsning:
Jan von Konow – Karolinen Rehnskiöld – fältmarskalk

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-08-06.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.

1
Lämna en kommentar

Please Login to comment
1 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
1 Comment authors
Lingonet Recent comment authors
  Subscribe  
Senaste Äldst Mest röstad
Meddela om
Lingonet
Medlem

Återigen.
Tack igen för en trevlig historisk artikel, med länkar.
Mycket lärorik.