Ernst Schwartz mördas av kommunister

Dagens datum 19 januari: Detta datum 1932 mördades Ernst Schwartz av kommunister. Schwartz var SA-ledare och konstprofessor.

Ernst Schwartz föddes den 3 mars 1883 i Breslau. Han deltog i första världskriget och dekorerades med Järnkorset första och andra klass. Efter kriget gick han med i de väpnade nationalistiska frikårerna och deltog i den sk Kappkuppen 1920, när nationalister genom en statskupp försökte ta makten i Tyskland. Schwartz deltog även som frikårssoldat i striderna mellan tyskar och polacker i Schlesien 1919-21 som utbröt i efterdyningarna av första världskriget.

Ernst_Schwartz_portratt

1926 gick Schwartz med i NSDAP och blev senare aktiv medlem i Berlins SA (NSDAP:s stormavdelningar). Hans aktiva medlemskap i SA medförde stora personliga svårigheter för honom då han var konstnär och konstprofessor och stora delar av konstnärsetablissemanget i Berlin tog avstånd ifrån honom.

Målning av Ernst Schwartz

Målning av Ernst Schwartz

Att vara SA-man i Berlin var dessutom mycket hälsovådligt då våldsamma kommunister från kommunistpartiet KPD behärskade gatorna. 1931 hade 43 medlemmar i NSDAP mördats, huvudsakligen skjutits eller huggits ihjäl av kommunister. Fem av dem hade mördats i Berlin. I juli 1931 sköts den sjuttonårige Hans Hoffman ihjäl inför sin mors ögon. I september sköts Hermann Thiels ihjäl. I oktober hade arkitekten och SA-medlemmen Heinrich Böwe mördats efter ett överfall av kommunister. I oktober hade även den unge SA-mannen Kurt Nowak skjutits ihjäl med fem skott och Erwin Moritz hade skjutits ihjäl i november.

1932 skulle det politiska våldet eskalera till nya nivåer då kampen om makten över huvudstaden tilltog i styrka.

På kvällen den 18 januari 1932 hade en lokal SA-avdelning haft möte i det natursköna Waidmanslust i norra Berlin. professor Ernst Schwartz hade under kvällen blivit utnämnd till gruppledare. Hans kamrater vittnade senare om att han verkade mycket glad över utnämningen.

Sent på kvällen till den 19 januari började SA-medlemmarna gå hemåt i samlad trupp. De flesta i SA-avdelningen bodde i området Reinickendorf i norra Berlin som till stora delar dominerades av kommunisterna. Därför var det viktigt att hålla ihop gruppen tills de som bodde i de mest utsatta områdena hade nått hem. SA-männen eskorterades även av sex poliser på vägen hem.

När de under natten den 19 januari passerade det röda fästet Felseneck blev de plötsligt beskjutna. När polisen gav sig in i Felsenecks kolonilottsområde för att leta efter skyttarna lämnades SA-männen obevakade. Gatlyktorna i området släcktes, ytterligare skott avfyrades och blodtörstiga rop hördes. En hord med beväpnade kommunister överföll SA-männen. Ernst Schwartz och SA-mannen Bernhard Wittkowski blev under bataljen knivhuggna. Wittkowski överlevde, men Schwartz dog av sina skador. Även en kommunist, Fritz Klemke, blev under sammandrabbningen skjuten och avled.

Joseph Goebbels talar på Ernst Schwartz begravning.

Joseph Goebbels talar på Ernst Schwartz begravning.

Sexton kommunister och åtta nationalsocialister arresterades efteråt och åtalades. Rättegången inleddes i april 1932. Kommunisternas försvar leddes av den judiske advokaten och kommunisten Hans Litten, som ofta var inblandad i mål för att försvara åtalade kommunister som mördat nationalsocialister.

Litten försökte svartmåla SA-männen och hävdade att det var de som varit de aggressiva. Det gick så långt att Litten hittade på en historia där SA-männen hade kommit till Felseneck enbart för att mörda arbetaren Fritz Klemke – detta dessutom med polisens hjälp. Rättegången blev utdragen och efter flera månader beslutade rätten att kasta ut advokat Litten från rättegången då han ansågs sabotera och politisera den. Turerna i rätten fortsatte till december då en allmän amnesti innebar att alla åtalade gick fria.

Advokat Hans Litten hatades intensivt av nationalsocialisterna då han lyckades få flera kommunistiska mördare friade i andra rättegångar och dessutom ljög grovt om mordoffren och omständigheterna kring deras död. När Hitler kom till makten 1933 arresterades Litten och sattes i koncentrationslägret Dachau där han begick självmord 1938.

Minnesmärke efter Ernst Schwartz placerat på platsen för hans död. Som alla andra liknande minnesmonument revs detta efter kriget.

Minnesmärke efter Ernst Schwartz placerat på platsen för hans död. Som alla andra liknande minnesmonument förstördes detta efter kriget av de allierade ockupationsmakterna.

Efter andra världskriget, 1947, omdöptes den gata där bataljen stod efter den dödade kommunisten Fritz Klemke. Än idag heter denna gata Klemkestrasse. En park i samma område har även namngetts efter Klemke. I Düsseldorf namngavs en gata efter Ernst Schwartz på 1930-talet. Denna gata omdöptes efter andra världskriget till Franz Jürgens-Strasse. Överstelöjtnant Franz Jürgens avrättades 1945 som folkförrädare efter att ha försökt förmå staden Düsseldorf att kapitulera utan strid till amerikanska trupper.

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-01-19.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.

Lämna en kommentar

Var den första att kommentera

  Subscribe  
Meddela om