En svartmetallisk återkomst med Vit Aggression

Av ,
Nyhetsredaktör
2

RECENSION. Simon Holmqvist har lyssnat på Vit Aggressions andra album ”Mörker” som släppts 27 år efter debuten ”Död åt Z*G”.

Vit Aggressions album ”Mörker” släpps 27 år efter debuten ”Död åt Z*G” och går att köpa via Midgård Records. Foto: Nordfront.

Nordfront fick nyligen äran att få presentera det legendariska bandet Vit Aggressions storartade återkomst med låten Mörker från bandets kommande och andra fullängdsalbum med samma namn, uppföljaren till klassikern Död åt Z*G från 1993.

LÄS MER: VÄRLDSPREMIÄR: Vit Aggression – Mörker

Singeln lovade mycket med dess tunga, mörka och aggressiva atmosfär och nu har albumets släppts. Håller albumet Mörker vad singeln Mörker lovade? För att citera Varg Vikernes: ”Lets find out!”.

Återkommer med uppdaterat sound
Skivan inleds med titelspåret, som är ganska annorlunda jämfört med den musik bandet skapade på 90-talet. Även om Vit Aggression rent musikaliskt lutade något mer åt metalhållet än många av de samtida banden i 90-talets nationella musikscen så var det fortfarande stark slagsida åt det som brukar beskrivas som RAC, eller Rock Against Communism – en musikstil som framförallt hämtat sin inspiration från punkens olika varianter.

För den som förväntar sig ett album som framförallt andas svensk nationell musik i 90-talsformat kommer Vit Aggressions återkomst kanske bli en besvikelse. 90-talets skinnskallepunk finns där som ett tydligt spår i bakgrunden genom hela skivan, kanske lite som en slags rot eller stam medan albumets grenar och blad helt klart slår ut i extremmetall: trash metal, death metal och framförallt black metal.

Vit Aggressions ”Mörker” i CD-format. Foto: Nordfront.

Det är kanske inte förvånande för Nordfronts läsare att detta tilltalar mig väldigt mycket. Med det sagt innebär förstås inte detta att musiken per automatik är bra.

Men redan nu kan jag avslöja att jag inte är besviken: Rent musikaliskt är det väldigt genomtänkt, med tunga gitarriff och atmosfäriska melodier som ackompanjeras av ett skickligt och självsäkert trumspelande som emellanåt inte bara maler på för att hålla den aggressiva takten utan även dansar över cymbaler för att ytterligare berika gitarrslingornas melodier. På låten Mörker kompletteras även detta med en subtil men atmosfärisk synth som bara finns där för att skapa en kuslig och ännu mörkare stämning i bakgrunden.

Låten Mörker är också den kanske mest black/death metal-inspirerade på hela albumet. Förutom synthen och atmosfären räcker låten också i ärovördiga 8 minuter — en låtlängd som är ovanlig utanför extremmetallens fåror. För de som vanligtvis har svårt för extremmetall kan man dock notera att sången i första hand inte består av growling eller ”skrik” utan punkig och aggressiv sång som också mer än något annat på albumet blinkar tillbaka mot 90-talet och skapar en rätt unik stämning.


Titelspåret och singeln till Vit Aggressions nya album ”Mörker”.

Eftersom bandet uttryckt en önskan om att vara lite anonyma och mystiska ska jag inte avslöja vad jag vet om vem som gör vad, men man kan säga att det är väldigt tydliga influenser från band som Fyrdung och framförallt det sista och mest svartmetalliska albumet Hyperborea.

Mörker följs upp av låten Werwolf, som redan i stavningen av ordet vittnar om att det inte är varulvar i första hand låten handlar om utan den motståndsrörelse med samma namn som opererade i Tyskland strax efter Tredje rikets fall.

Även om detta inte är en cover påminner den likväl så pass mycket i energi och utförande om det svenska och nazistanklagade bandet Marduks låt med samma namn och tema att det måste ses som en slags blinkning. Kanske i ett något mer punkigt utförande än originalversionen.

”I Frankrike, Irland och England var nordmannen objuden gäst”
Tredje låten är kanske albumets absoluta höjdpunkt. Det är något så europeiskt som en svensk version av en grekisk version av en norsk version av den legendariska tyska SS-marschen med namnet SS Marschiert in Feindesland. Det är nämligen så att norska SS-män skrev en egen text till marschen med namnet Pa Vikingtog, som sedan metalliserades av det grekiska NSBM-bandet Wolfnacht, där bandets ende medlem Athalwolf framför låttexten på förvånansvärt skicklig norska.

Vit Aggression skulle säkert protestera mot beskrivningen av att deras version har något med Wolfnachts version att göra, men det är svårt att bortse från den i sammanhanget. I vilket fall som helst har man försvenskat den norska texten och lyckas faktiskt överträffa Wolfnachts svårslagna version. Det enda problem jag har med På Vikingtåg är att den är lite för kort, med 2 minuter och 45 sekunder önskar jag nästan att man hade dragit ut på den lite mer. Dessutom hade en mer korrekt försvenskad titel varit På vikingatåg – men jag antar att förändringen av ordets stavelser hade saboterat textens rytmik gentemot musiken.

Det är också de låtarna som framförs på svenska som rent generellt är albumets styrka. Det finns egentligen ingen dålig låt på albumet, men en sak som inledningsvis kan kännas lite märkligt är att den skickligt framförda extremmetallmusiken toppas med väldigt tydlig ”skinheadsång” som för tankarna till 90-talspunk — en musikstil som kanske är mer känd för sin speciella känsla snarare än skickligt musikmannaskap. Jag har hört andra anmärka på just denna kontrast men kände inte själv av den förrän jag hörde låtarna på engelska, där det av någon anledning blir än mer tydligt.

Men redan när jag hörde singeln Mörker blev min reaktion snarare att det var nyskapande än alldeles för mycket kontrast och detta trots att väldigt många NSBM-band sedan länge utforskat blandningen mellan RAC och black metal.

Den låt på albumet som kanske mest för tankarna till RAC är sjätte spåret Oskorei, som är ett namn på Odens mytologiska jakt, men också på den legendariske Motpol-skribenten Joakim Andersen. Men även för en som jag själv som vanligtvis inte lyssnar på RAC helt oironiskt känns låten full av energi, tyngd och allvar.

Mörka och esoteriska teman
Ytterligare en höjdpunkt är åttonde spåret Svart Sol, vars tema förstås ännu mer återkopplar till band som Fyrdung och som påminner i stil och utförande om albumets inledande titelspår. Här återkommer också den dunkla och subtila synthen, som återigen sätter stämningen i bakgrunden snarare än bjuder på någon ytterligare melodi.

Just låten Svart Sol är också ett bra exempel på hur även lyriken – som genomgående är utmärkt – återkopplar till band som Fyrdung med sitt starka esoteriska tema:

En del av den esoteriska lyriken till låten ”Svart Sol”. Foto: Nordfront.

Skivan avslutas lugnt med På Vikingtåg part II, som egentligen bara är en akustisk och instrumentell version av samma låt där melodin till SS Marschiert in Feindesland framförs på ett lugnt och nästan sorgligt vis. En perfekt avslutning för att gå ned i varv efter ett album som bjudit på så hög energi och sann vit aggression att man nästan haft svårt att sitta ner i sin fåtölj medan man lyssnat.

De nio spåren på Vit Aggressions ”Mörker”. Foto: Nordfront.

Sammanfattningsvis en extremt stark återkomst för Vit Aggression som trots att de endast släppte ett album under 90-talet fortfarande på 10-talet varit ett av många musikintresserade nationellas favoritband.

Den som förväntar sig och endast kan tänka sig acceptera ett album i exakt samma stil som Död åt Z*G kan eventuellt bli besviken. Men för den som gillar extremmetal, som så många nationella gör, eller åtminstone har ett öppet sinne är detta en riktig kanonplatta. Jag kan redan nu utan att riskera att få äta upp min hatt påstå att den kommer att vara en av mina absoluta favoritsläpp för 2020 även när året går mot sitt slut.

Av fem möjliga får Vit Aggressions Mörker därför fyra och en halv.

Köp Vit Aggression – Mörker via Midgård Records.

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
2 Kommentarer
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments