En rörelse på frammarsch

KOMMENTAR. Fredrik Vejdeland kommenterar demonstrationen i Stockholm.

stockholm_1

Demonstrationen i Stockholm den 12 november blev som väntat en stor framgång för den nationella rörelsen. Återigen lyckades vi mobilisera tillräckligt många för att chocka systemet. Efter en lång tids frånvaro är vi nu tillbaka med höga deltagarantal.

För Motståndsrörelsen var detta den största mobiliseringen någonsin. 700 personer är dubbelt så många som i Borlänge och långt fler än vad vi tidigare samlat. Som tidigare påpekats var det också 200 personer som polisen vägrade släppa in till Mynttorget, vilket alltså hade blivit 900 demonstranter om polisen gjort sitt jobb.

Som en organisation som under alla år arbetat utomparlamentariskt och aktivistiskt har vi sällan arrangerat stora demonstrationer i stora städer i syfte att försöka nå massan. Snarare har vi, och det med framgång, specifikt inriktat oss på orter där vi vetat att vi haft något att bygga vidare på. Som på den mindre orten Ludvika där vi nu är ett naturligt inslag i samhället.

På ett lyckat koncept har vi nu adderat ett annat – stora demonstrationer. Förutom att gatukampen måste fortsätta bedrivas varje dag tror vi att det är rätt läge, i alla fall nu när svenskar sviker systemet och sonderar efter andra alternativ, att även mobilisera en form av folkrörelse.

Lika mycket som vi visste att det var nästintill omöjligt att skapa en folkrörelse förut, vet vi att det är just rätt läge att göra det nu. Motståndsrörelsens kärna av aktivister, som i åratal bedrivit gatukamp under tuffa förhållanden, är särskilt tränade för just detta.

Samtidigt som vi växer ser vi även att motståndarsidan tappar deltagare. På Sergels torg samlades enligt Yle ett tusental ”antirasister”, en siffra som man utifrån bilder enkelt kan se är mer korrekt än de 4000 som antirasisterna själva påstår.

Jag förstår att de ljuger. För även om 700 (900) i nuläget är en bra siffra för oss så är 1000 för dem rent katastrofalt dålig. Vi talar alltså om människor som har systemets totala stöd i ryggen. Den antisvenska sidan behöver inte oroa sig för att bli uthängda som monster i mainstream-media eller att deras demonstration blir attackerad av våldsverkare – vare sig dessa utgörs av en extremvänster eller av labila polismän.

Därför är jag oerhört glad över att se så många äldre människor som faktiskt tog sig till vår demonstration på Mynttorget. Att 88-åriga Vera Oredsson talade var dagens höjdpunkt och hon sände genom sin närvaro en tydlig signal till alla andra att det inte duger att stanna hemma av rädsla för antifascister. Jörgen Kromann är för övrigt också pensionär, men det var uppenbarligen ändå full fart i honom i talarstolen. Och i publiken syntes många fler äldre.

Jag är vidare glad över att denna demonstration inte enbart handlade om att kasta ut invandrare utan att vi tog tillfället i akt att förklara vilka folkfiender som ligger bakom mångkultur och massinvandring och varför. Detta gjordes bland annat i Pär Öbergs och Simon Lindbergs tal. Vad gäller Lindbergs tal hoppas jag att många tar till sig av hans uppmaning till organisering. Vad vårt folk behöver just nu är enighet och styrka och att fler ställer sina förmågor till förfogande för kampen.

Själv talade jag om mainstream-media och dess roll som propagandaapparat för globalismen, och därmed upprätthållare av mångkultur och massinvandring. Jag berörde bland annat Donald Trump och hur han, trots 18 månader av hat och förtal från mainstream-media, lyckades bli president med hjälp av alternativmedia och sociala medier. Detta, liksom det faktum att allt fler sviker gammelmedia, tyder på att vindarna håller på att vända.

Jag anser att en artikel om demonstrationen och talet i engelskspråkiga The Local visar att detta håller på att ske och att mainstream-media nu måste förhålla sig till oss på ett helt annat sätt än tidigare. Förutom rubriken på artikeln – som är rätt positiv till oss – finns varken ”antisemitism” eller ”konspirationsteorier” med som förklaringsmodeller när den judiska mediamakten i Sverige angrips. Istället fyller The Local i uppgifterna om Bonniers ”medieimperium” som ”kontrolleras av en av Sveriges rikaste judiska familjer”.

According to Expo, Vejdeland expressed his support for a proposal to break up Bonnier, the media empire which owns the Dagens Nyheter, Expressen, Sydsvenskan and Dagens Industri newspapers, and the the TV4 television network.

Bonnier is controlled by the Bonniers, one of Sweden’s richest Jewish families.

Demonstrationen utfördes, trots vad extremvänstern själva påstår, utan störningar. Knallskott i en gränd och snöbollar som knappt nådde fram var det närmaste antifascisterna kom till att störa mötet. Långt bortifrån hördes gälla röster, som lika snabbt överröstades av kraftfulla nationella slagord. Demonstrationsdeltagarna skyddades med bravur av funktionärerna.

Smolket i bägaren denna afton var annars polisens agerande. När de så kallade antifascisterna inte lyckas störa demonstrationen träder istället ”ordningsmakten” in och misshandlar oprovocerat demonstranter på väg hem samt journalister från Nordfront som försöker dokumentera händelsen. Det är som att de fått en order uppifrån om att misshandla nationella, vilket inte vore helt långsökt med tanke på att deras främsta chef ”kräks” över att invandringskritiker får delta i den offentliga debatten.

Motståndsrörelsens sköldbärare ska ha en stor eloge för att de skyddade demonstranterna från de labila polismännen. Med tanke på att inte ens en norsk PK-journalist klarade sig undan att bli misshandlad av polisen, så är det inte alls säkert att de hade slutat slå om nu inte sköldbärarna stått i vägen och tagit smällarna för resten av demonstrationsdeltagarna.

Andra som inte får glömmas bort är alla i publiken som bröt in i talen och interagerade med talaren genom spontana applåder och väl valda budskap till både folkförrädare och kosmopoliter. Detta är ett grepp som sällan, om ens någonsin, förekommit inom den nationella rörelsen i Sverige. Det höjer hela arrangemanget och jag hoppas att ni agerar lika föredömligt vid nästa tillfälle.

Förutom ovan nämnda, och organisatören Pär Sjögren, finns det många andra att tacka för detta utmärkta arrangemang, och jag ber om ursäkt för alla dem som inte nämns här. Mängder av människor utförde sina uppgifter på ett exemplariskt sätt.

Kampen fortsätter nu på gator och torg liksom genom de andra plattformar vi förfogar över. Men samtidigt som demonstrationen i Stockholm nyss avslutats går det inte riktigt låta bli att inte se fram emot nästa stora demonstration, var den nu blir. Med tanke på att vi fördubblade deltagarantalet från Borlänge så siktar vi nu på 1400 deltagare nästa gång. Vårt folk är i akut behov av en mobiliserande kraft som kan uppvisa styrka. De behöver en rörelse på frammarsch som ger dem hoppet och viljan att organisera sig för sitt folks överlevnad.

Väl mött nästa gång!

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments