SAMHÄLLE. Mikael Karlsson skriver om etablissemangets knep för att utnyttja tragedier genom känslomässig påverkan.

17-årige Daniel Wretström är en av många svenskar som fallit offer för det mångkulturella våldet. Till skillnad från fallet John Hron skapades inga berättelser från Daniel Wretströms synvinkel i massmedia. Här sätter Nordisk Ungdom upp en ny gatunamnsskylt för att påminna om den tragedi som skapats av det mångkulturella samhället.

Ett välkänt ordspråk som tillskrivs den mest ökände av Sovjetunionens ledare Josef Stalin lyder, ungefärligt översatt, ”en människas död är en tragedi, en miljon döda är statistik”. Vid en första anblick kan ordspråket helt enkelt tyckas påvisa Stalins inställning till människoliv som statistik. De miljoner som dödades i kommunismens namn synes endast vara siffror på papper i denne ledares ögon, betydelselösa utanför deras plats i den cyniska ekvation som den sovjetiska centralplaneringen innebar. Förvisso ligger det mycket i detta då kommunismen världen över inneburit en radikal förintelse av människoliv som saknar motstycke, men det förefaller orimligt att Stalin kände något behov av att hävda sin känslokyla. Det är i själva verket så att ordspråket har en koppling till mänsklig psykologi på ett djupare plan.

Stalinapologeter hävdar att mannen i fråga inte alls uttryckt dessa ord. Huruvida de har rätt är inte speciellt intressant sett till vad vi känner till om kommunismens antimänskliga verksamhet, då orden kan ses som representativa för kommunismens faktiska agerande. Stalin, Pol Pot och Mao Zedong är inte speciellt populära namn bland dagens vänsteraktivister, i alla fall inte i den yttre propagandan. Vänstern har hur som helst inga problem med att använda sig av de verktyg som dåtidens ideologer och ledarfigurer utvecklade för att föra fram sin agenda. Det man kan konstatera är att ordspråket uttrycker en essentiell sanning.

Josef Stalin.

Ordspråket bör tolkas som en kommentar om hur människor uppfattar information. En människas död är onekligen en tragedi om vi tolkar in i begreppet att människan inte dog en naturlig död i förväntad ålder, utan i stället utsattes för dödligt våld, dukade under för sjukdom, tog sitt liv eller på annat sätt gick bort före sin tid.

Från en propagandistisk synvinkel är en människas död också lämplig att använda just så. En tidning kan intervjua familjemedlemmar, släktingar och bekanta till den avlidne för att öka läsarnas förståelse för och identifiering med denne. Händelsen som orsakade dödsfallet kan beskrivas utifrån den avlidnes perspektiv vilket gör den än mer angelägen. Bakgrundsinformation kan användas för att fylla ut bilden av tragedin för att den ska ge önskad effekt. Fallet John Hron kan användas för att illustrera effekten. Sveriges Radio skriver i en ingress:

Det är bara fyra dagar kvar av sommarlovet. John Hron ska börja åttan. Året är 1995, och nynazismen breder ut sig som ett brunt bälte över Västsverige. (1)

Bakgrundsinformationen berättar att det är fyra dagar kvar av sommarlovet och att John ska börja åttan. Mer relevant ur ett faktaperspektiv, om konsumentens intresse kan antas vara att få reda på så mycket som möjligt om fallet, är det datum då brottet begicks. Detta förbigås för att förstärka intrycket av Johns unga ålder. SR ger oss året för händelsen och väljer då att måla upp en hotbild kring ”nynazismen”. Tragedin har ett propagandavärde, oaktat att domstolen valde att inte förstärka straffet då den inte ansåg att brottet var politiskt motiverat.

Tony Hron.

Expressen intervjuar Johns far Tony och använder tekniker för att framhålla tragedin i det inträffade. Notera att artikelns faktaruta – där man i kronologisk ordning konstaterar vad som inträffat – utgör en ytterst liten del av artikelns totala volym. Mer plats upplåter man åt Nathalie Kläm som inte har någon koppling till fallet men ger ytterligare känslomässig tyngd till tragedin. (2)

Även för undertecknad som är medveten om hur den teknik media använder för att skapa önskvärda känslor kring fallet är det svårt att inte påverkas. Syftet är givetvis att ge mordet en ideologisk dimension och svärta ner den nationella rörelsen.

Ett annat exempel kan ges av den republikanske presidentkandidaten Donald Trump. Huruvida Trump har läst och analyserat Stalin eller helt enkelt har stora insikter om mänsklig psykologi låter jag vara osagt. I denna intervju tar han tre gånger upp fallet där en vit kvinna i San Francisco mördades av en illegal invandrare från Mexiko. Den fientligt inställda reportern försöker argumentera med brottstatistik vilket Trump snabbt avfärdar för att återvända till den personliga tragedi som drabbat en vit kvinna på grund av invandringen. Det är förhoppningsvis få som inte förstår att illegala invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken, men att bevisa detta genom att påvisa källor med högre bevisvärde ger inte önskad effekt, även om majoriteten av tittarna kanske får en vag förståelse för att Trump har rätt. Detta förvandlar tragedin till statistik. Rätt metod är att tala till människors känslor.

Statistik har en roll att spela som förmedlare av verkligheten. Att den är viktig råder det inget tvivel om, vore den inte det skulle inte etablissemanget försöka motverka uppenbara slutsatser som kan dras av siffror som dessa:

Invandrares överrepresentation i brottslighet. (3)

Metoden som vänsteretablissemanget gjort till sin paradgren är dock känslomässig påverkan. Kostnaden för denna strategi börjar först på senare år öka, i och med att trovärdigheten sänks då uppgifter kan kontrolleras och lögner avslöjas via internet. Ju mer känslomässigt laddad lögnen är desto värre blir bakslaget om den avslöjas. Utmaningen för de som tar kampen mot etablissemanget är att, förutom att sticka hål på de lögner som rutinmässigt spottas ut från nyhetsredaktioner landet runt, skapa en egen berättelse. Från den kalla verklighet som drabbat vår nation måste man beskriva tusentals personliga tragedier som får landsmän att identifiera sig med de som drabbats personligen av den destruktiva politiken, om det ännu inte hänt dem själva. Fördelen är att nationella alltid haft sanningen på sin sida.

/Mikael Karlsson

Källor:
1. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/543345?programid=2519
2. http://www.expressen.se/gt/john-hron-torterades-till-dods-av-nynazister/
3. http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800012697/1371914727881/2005_17_brottslighet_bland_personer_fodda_sverige_och_utlandet.pdf

• Publicerad:
  2015-08-18 14:00