Under lördagen, den 7 februari, sammanstrålade ett trettiotal aktivister i Tidaholm för att på olika sätt uppmärksamma fallet Niklas Frost och hur personalen på Tidaholmsanstalten agerar gentemot honom (vilket vi tidigare rapporterat om).

Då aktivisterna rullade in i staden möttes de av affischer som upplyste om Niklas Frost. Dessa hade av allt att döma satts upp av stödmedlemmar dagarna innan. Aktivisternas mål var att på olika sätt uppmärksamma Tidaholmsborna om hur personalen på anstalten beter sig mot en enskild fånge, på grund av dennes politiska uppfattning. Vidare hade reportrar från Nationellt Motstånd/patriot.nu i uppdrag att försöka få kommentarer från fängelsets säkerhetsgrupp angående deras agerande.

Inledningsvis begav man sig till centrala Tidaholm där man sålde tidningar och samtalade med förbipasserande. Efter en stund kom både lokalmedia och polisen till platsen. De förstnämnda visade stort intresse för orsakerna till aktivisternas beslut medan de sistnämnda respekterade våra grundläggande rättigheter för informationsspridning.

Efter hand kom fler poliser till platsen och aktivisterna valde att bryta för lunch. Man åt en bit utanför staden vilket fick till följd att polisen antog att man var klara för dagen och försvann. Detta var välkommet för aktivisterna vilka hade andra planer på schemat.

Till anstalten
Efter lunchen tog man sig ut till anstalten för att protestera mot behandlingen av Niklas Frost. Anstalten ligger ödsligt till och värdet av aktivisternas uppdykande och talet som hölls av Fredrik Vejdeland var snarare en symbolisk moralstärkande handling än en yttre propagandistisk dito. Men, man visade med all önskvärd tydlighet att vi inte överger våra kamrater i nöd, även om de sitter inspärrade i fängelse. Förhoppningsvis hörde Niklas själv, eller någon annan intern, ropen som skallade mellan murarna till stöd för vår fängslade kamrat.

Reportrarna från Nationellt Motstånd/patriot.nu försökte få kommentarer med den anonyma rösten i porttelefonen till centralvakten på Tidaholm, men deras försök möttes bara av tystnad.

Absurt möte med kriminalvårdare
Efter avslutad aktivitet vid fängelset påbörjade de flesta av aktivisterna sina återfärder och lämnade Tidaholm för denna gång. Bara ett fåtal personer och reportrarna för Nationellt Motstånd/patriot.nu blev kvar för att nu försöka få kommentarer från säkerhetsgruppen. Då det är personerna i säkerhetsgruppen som fattar besluten gällande Frost ville vi försöka utröna de bakomliggande orsakerna till hur det behandlar honom. Vidare ville vi fråga om Säkerhetspolisens eventuella inblandning i ärendet. Uppgifter som Nationellt motstånd tagit del av gör nämligen gällande att Säkerhetspolisen i bakgrunden dikterar hur man skall behandla vår kamrat.

Då reportrarna var ute efter att samtala med någon bestämde man sig för att inte åka hem till Anna Östhage, chefen för säkerhetsgruppen. Hon har nämligen, via de telefonkontakter som varit, visat sig vara både oförskämd och fullständigt kallsinnig inför sitt eget ansvar.

Reportrarna tog sig istället hem till en annan i säkerhetsgruppen som varit korrekt och professionell i sitt tidigare agerande. En som antas vara dennes hustru öppnade dörren och var från start hysterisk då hon krävde att reportrarna skulle lämna dem ifred. Pär Öberg försökte lugna damen ifråga och förklarade att man bara ville ha några kommentarer från hennes make. Detta var tydligen uteslutet och reportrarna avlägsnade sig från tomten och ut på gatan.

Kvinnan kommer åter ut och fortsätter skrika på reportrarna samtidigt som en skåpbil tvärnitar vid dem. Ut hoppar ett antal mycket aggressiva och framfusiga kriminalvårdare. Dessa har kallats till platsen och tydligen lämnat sina arbeten på anstalten för att agera attackstyrka, något som inte bör ingå i deras arbetsuppgifter.

Dessa börjar provocera de utsända reportrarna fysiskt och av allt att döma hade de som plan att få till en fysisk konfrontation. Troligtvis trodde de att reportrarna bara var tre till antalet och därmed enkla mål. Problemet var bara att ytterligare aktivister väntade i närheten. De övriga aktivisterna var ombedda att hålla sig undan eftersom man inte ville att intervjuobjekten skulle känna sig obekväma. Nu när ”attackstyrkan” från fängelset dykt upp skyndade aktivisterna till platsen varpå stämningen lugnade ned sig.

Pär Öberg gjorde klart för kvinnan varför man kommit och påtalade att hon inte hade någon som helst anledning att känna sig hotad. Efter en stunds samtalande förstod hon detta. Men hennes make syntes inte till över huvud taget. Så någon kommentar angående hur man behandlar Niklas Frost fick man inte heller denna gång.

Personligt ansvar
Vad många av systemets företrädare verkar ignorera eller inte bekymra sig om är det faktum att de själva har ett personligt ansvar för de beslut de fattar – beslut de måste stå till svars för. Det duger inte att tro att man är en del av en stor apparat där ansvaret fördelas i så många led att individen till sist inte har något själv. Det duger inte heller att säga att man bara gör sitt jobb. Om det är något demokratin visat med all tydlighet är idén om att ingen individ kan gömma sig bakom argument som ”jag lydde bara order”.

Våra krav när det kommer till Niklas Frost är inte underliga eller svåra att uppfylla. Vi kräver att han behandlas exakt likadant som övriga interner på fängelset och vi kommer inte att sluta agera för hans skull förrän dessa krav har uppfyllts.

Isolering
Efter organisationens aktiviteter i Tidaholm har vi fått uppgifter om att Niklas Frost blivit förd till isoleringscell i fängelset. Vad som kommer att ske från fängelsets sida nu är osäkert, men de har fortfarande möjligheten att göra det som är rätt.


  • Publicerad:
    2009-02-08 00:00