Emma Goldman – anarkafeminismens grundare

Dagens datum 27 juni: Denna dag 1869 föddes den anarkistiska tänkaren Emma Goldman som anses vara anarkafeminismens grundare.

"Mugshot" på Emma Goldman.

”Mugshot” på Emma Goldman.

I en artikel från 1920 uppmanar Winston Churchill, som senare kommer bli Englands premiärminister och för judiska intressen föra krig mot det nationalsocialistiska Tyskland, till bildandet av en judisk stat. I vägen för detta judiska mål stod vid tillfället emellertid en judisk konspiration som ”varit drivkraften bakom samtliga  subversiva rörelser under 1800-talet”. Churchill gör en uppräkning:

Från  Spartacus-Weishaupts dagar till de av Karl Marx, och vidare till  Trotskij (Ryssland), Bela Kuhn (Ungern), Rosa Luxemburg (Tyskland) och  Emma Goldman (Förenta Staterna), har denna globala revolutionära  konspiration om civilisationens omstörtning och samhällets  rekonstruktion på basis av hämmad utveckling, av missunnsam illvilja och  omöjlig likvärdighet, oavbrutet expanderats.

Mindre känd av de konspiratörer av judisk härkomst som Churchill räknade upp är Emma Goldman. Ändå har denna kvinnliga agitator fått stor betydelse för vad som skulle kunna betecknas som ”kulturmarxism” idag. Hon var en pionjär inom feminism, sexuell frigörelse, födelsekontroll (bland annat abort) och en agitator för homolobbyn. Goldman förespråkade äktenskapets upplösning, fri promiskuitet och ansåg att familjen var en social konstruktion. Goldman levde som hon lärde: vid ett tillfälle prostituerade hon sig för att skaffa pengar till den anarkistiska saken. Hon anses idag vara anarkafeminismens grundare och ville störta staten för att sätta universalismen i dess ställe.

Emma Goldman föddes den 27 juni 1869 i Kaunas i Ryssland (nuvarande Litauen) i en ortodox judisk familj. År 1885 flyttade hon till Rochester, New York. Kort därefter träffade Emma Goldman en annan judisk emigrant, Jacob Kershner, på den fabrik de båda arbetade. De gifte sig 1887, men skiljde sig redan ett år därefter. Giftermålet hade fått sig en törn redan på bröllopsnatten då Goldman upptäckte att Kershner var impotent. Med anledning av att hon avslutade äktenskapet stöttes Emma Goldman ut från det judiska samfundet, liksom av hennes religiösa föräldrar. Hon tog sitt pick och pack och lämnade Rochester till förmån för New York City.

Vid denna tid hade Emma Goldman redan börjat intressera sig för anarkismen. Anarkismen var vid denna tid stark i USA och leddes numera till stor del av judar. Familjen Goldman var inte de enda judar som hade emigrerat till USA i slutet av 1800-talet. I Östeuropa hade sedan århundraden folkliga uppror uppstått på grund av judars inblandning i skatteindrivning, sprithandel, bankaffärer och ocker. Dessa s.k. pogromer eskalerade i slutet av 1800-talet och tvingade östeuropeiska judar att emigrera. Många flyttade till USA och tog del av den subversiva verksamhet som fördes mot staten – anarkismen.

Mellan åren 1880-1914 lär 2 miljoner Jiddisch-språkiga Ashkenazi-judar ha emigrerat till USA.

Mellan åren 1880-1914 lär 2 miljoner Jiddisch-språkiga Ashkenazi-judar ha emigrerat till USA.

Under sin första dag i New York City träffade Goldman två män som skulle komma att förändra hennes liv. På ett café träffade hon den litauiske juden och anarkisten Alexander Berkman, som skulle bli hennes partner. De gick tillsammans för att höra på Johann Most, redaktör för den radikala tidskriften Die Freiheit och förespråkare av ”handlingens propaganda” – direkta våldsaktioner och attentat för att sporra massan till handling. Även Johann Most var jude. Goldman imponerades av Mosts flammande tal. Most å sin sida tog sig an uppgiften att bli Goldmans mentor och tränade upp henne i konsten att hålla offentliga tal.

Goldman skulle bli känd för att hålla tal som uppviglade till våld, vilket hon även skulle åtalas och dömas för. Hon misstänktes även själv för att ha tagit del i planeringen av politiska mord.

1892 utbröt en strejk vid en stålfabrik i Pennsylvania som fick ödesdigra konsekvenser. Våldsamheter utbröt mellan 300 vakter – med uppgiften att skydda strejkbrytare – och en folkmassa bestående av beväpnade arbetare. Tumult utbröt och i en eldstrid dog sju vakter och nio strejkande arbetare. Den som ägde stålfabriken var industrimagnaten Henry Clay Frick. Då en majoritet av landets tidningar tog parti för de strejkande arbetarna beslöt sig Goldman och Berkman för att utnyttja situationen genom att mörda Frick. Planen var att Berkman skulle utföra mordet och Goldman förklara motivet i efterhand. Det hela blev mycket misslyckat. Trots tre pistolskott och flera knivhugg hade Frick överlevt. Berkman misshandlades av arbetare, fängslades och dömdes till 22 års fängelse. Både arbetare och anarkister fördömde mordförsöket. Goldmans mentor, Most, anklagade Berkman för att mordförsöket utfördes för att skapa sympati för Frick. Goldman svarade genom att slå Most med en hästpiska under en offentlig föreläsning.

Trots besvikelsen över att hennes mentor visat sig defensiv när handlingens propaganda sattes i praktiken var Emma Goldman dock nu i en position där hon kunde övertyga andra om denna våldstaktik. 1893 talade Goldman till 3000 personer vid Union Square och dömdes för uppvigling. En polisagent vittnade om att Emma Goldman uppmanat samlingen att beväpna sig mot polisen. ”Vi vet att polisen är beredda med vapen, men vi vet var de går att få tag i”. Publikens svar var: ”Vi vet var vi kan köpa dem”. Talet avslutades med: ”Nu när ni vet vad ni ska göra, förbered er. Länge leve anarkin!” Goldman dömdes till ett års fängelse för anstiftan till upplopp.

photo_16069_wide_large

När Goldman släpptes efter tio månader var hon dock känd. Hon genomförde den första landsvida föreläsningsturnén av en anarkist och åkte utomlands för att organisera den Internationella anarkistkongressen utanför Paris. Det såg bättre ut än på länge för Goldman, men det skulle snart komma ett nytt bakslag.

En av dem som inspirerats av den anarkistiska agitatorn var Leon Czołgosz som den 6 september 1901 mördade den amerikanske presidenten William McKinley. Czołgosz erkände i förhör att han hade bevistat ett tal av Goldman i Cleveland och att ”hennes doktrin om att alla härskare borde utrotas var det som fick mig att tänka efter”. Czołgosz uppgav att ”när jag lämnade föreläsningen hade jag bestämt mig”. På grund av Czołgosz uttalande i polisförhör greps Emma Goldman och ett tiotal andra ledande anarkister. Säkerhetstjänsten menade att Goldman och Czołgosz hade setts tillsammans vid ett flertal tillfällen, alltid vid kvällstid, och de även varit tillsammans kvällen innan mordet på McKinley. Bevisen mot Emma Goldman räckte dock inte. Hon friades från misstankar och släpptes fri efter två veckor.

Czołgosz avrättades i elektriska stolen månaden därefter medan Goldman hamnade i nya kontroverser på grund av att hon uttryckte sympati för Czołgoszs dåd och fördömde de anarkister som hade övergett honom. Pressen gick nu hårt åt mot den anarkistiska rörelsen och Goldman utmålades som en brottsling. Hon drog sig för en tid tillbaka från offentligheten, men var snart tillbaka.

1906 gav hon ut den anarkistiska tidningen ”Mother Earth” där hon satte upp en redaktion av radikala anarkister. I den förde Goldman fram sina idéer om sexuell frigörelse, homosexualitet, födelsekontroll, feminism, ateism och störtandet av staten. Hennes revolutionära kamp handlade dock inte om att förbättra arbetarnas villkor, vilket snarare var ett medel för att mobilisera dem mot helt andra mål. Redan 1895 hade Goldman kommit fram till att ”nyckeln till den anarkistiska revolutionen var en revolution i moralen”.

Goldman ville bryta upp alla samhällets normer som upprätthålls av staten och ersätta den med universalism. Bäst lämpad till detta var judarna som redan tänkte kosmopolitiskt. 1906 skrev Goldman att judarna ”på grund av bristen på ett eget land utvecklat, kristalliserat och idealiserat deras kosmopolitiska resonemang…arbetandes för det stora ögonblick då jorden ska bli ett hem för alla, utan åtskillnad av ras eller härkomst”.

Många judiska anarkister ansåg att statens upplösning skulle tjäna judiska intressen. Den ryskjudiske anarkistledaren Vsevolod Mikhailovich Eikhenbaum talade öppet om ”den fullständiga förstörelsen av dagens samhälle och dess omorganisering på en helt annan social grund som leder till det slutliga försvinnandet av den nationalistiska pesten och, med det, antisemitismen”.

Trots att Goldman som ateist tog avstånd från den judiska religiösa ortodoxin samt förespråkade ”ett hem för alla, utan åtskillnad av ras eller härkomst”, ansåg hon att specifikt den judiska identiteten skulle värnas: ”Medan jag varken är sionist eller nationalist, har jag arbetat judars rätt och [mot] varje försök att hindra deras liv och utveckling.”

Inom den anarkistiska rörelsen fanns flera Jiddisch-språkiga tidningar. "Freie Arbeiter Stimme" var en judisk-anarkistisk tidning i USA för vilken Emma Goldman skrev.

Inom den anarkistiska rörelsen fanns flera Jiddisch-språkiga tidningar. ”Freie Arbeiter Stimme” var en judisk-anarkistisk tidning i USA för vilken Emma Goldman skrev.

Den amerikanskjudiske professorn Gerald Sorin, som undervisar i amerikanska och judiska studier vid State University of New York, har i en studie av radikala judar från 1985 analyserat Emma Goldman och hennes tidskrift ”Mother Earth” och funnit att den hade ett särskilt judiskt innehåll:

I tidskriften Mother Earth, som Emma Goldman utgav från 1906 till 1917, är sidorna fulla av berättelser från jiddisch, sagor ur Talmud och översättningar av Morris Rosenfelds dikter. Än mera: att hon var försvuren åt anarkismen avhöll henne inte från att öppet och ofta tala och skriva om den särskilda börda judar bar på i en värld, där antisemitismen var en levande fiende. Tydligt är att Emma Goldmans tro på anarkismen med dess framhävande av universalismen inte var ett resultat av och inte berodde på att hon skulle ha lagt av sin judiska identitet.

Efter 14 år i fängelse hade Berkman släppts fri från fängelset och kom 1907 att arbeta för samma tidskrift. Goldman och Berkman arresterades 1917 då de, i egenskap av antimilitarister och internationalister, uppmanat amerikaner att vägra registrera sig för militärtjänst inför första världskriget. Efter fängelsevistelsen deporterades de 1919, tillsammans med över 200 anarkistiska emigranter, företrädesvis judar, till Sovjetunionen. I en promemoria som förbereddes medan de var i fängelse skrev J. Edgar Hoover, som ledde USA:s justitiedepartements underrättelseavdelning och sedermera FBI: ”Emma Goldman och Alexander Berkman är utan tvekan två av de farligaste anarkisterna i landet och [en] återkomst till samhället kommer att leda till otillbörlig skada.”

Vid denna tid hade bolsjevikrevolutionen nyligen ägt rum och Goldman och Berkman var ”saliga” över att på plats få åse denna höjd av ”mänsklig frihet”. Väl på plats insåg man dock att det våld som utövades mot anarkister i USA inte var något jämfört med vad som skedde hos deras stamfränder i Sovjetunionen. Trots en försäkran av Lenin om att bolsjevikerna inte skulle röra landets anarkister stod det snart klart att anarkister fängslades och dödades summariskt som ett led i en intern uppgörelse. Kraftigt desillusionerad reste Goldman från sitt bolsjevikiska paradis och levde ett tag i Europa. Där hamnade hon inom kort i konflikt med kommunister och anarkister eftersom hon öppet fördömde bolsjevikerna. Ingen ville veta av henne.

Goldman återvände till USA 1933 och hyllades nu av pressen. Under spanska inbördeskriget fick hon chansen att leva i samhälle som styrdes av anarkister och syndikalister. Tids nog kom hon även att kritisera den spanska anarkismen eftersom den inte avhöll sig från statliga strukturer – en kritik hon också riktade mot bolsjevikerna.

Emma Goldman avled 1940 i Kanada. Hon är idag en förgrundsgestalt för många anarkister, kommunister och feminister.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-06-27

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

3
Lämna en kommentar

Please Login to comment
3 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
3 Comment authors
Ludwig WilhelmAnnaKarl A Recent comment authors
  Subscribe  
Senaste Äldst Mest röstad
Meddela om
Karl-Путин A
Medlem

Det finns inget som är så avtändande som en bedagad flata – det hörde jag på SVT redan för 25 år sen.

Anonym
Medlem
Anonym

Kärring.

Ludwig Wilhelm
Medlem

Helvetes bra artikel!
Den där Emma Goldman låter exakt som dagens Fi (Feministiskt initiativ). Otroligt synd att hon inte fick uppleva en kvalfull död.