Efter dubbla fiaskon: Yttrandefrihetshatande riksåklagare överklagar Göteborgsdom

INRIKES. Riksåklagare Petra Lundh tar upp kampen mot åsikts- och yttrandefriheten och överklagar den friande hovrättsdomen i Göteborgsmålet.

Bild från demonstrationen i Göteborg.

För en månad sedan, i december 2020, meddelade Hovrätten för Västra Sverige att man, liksom Göteborgs tingsrätt, frikänner flera demonstrationsdeltagare från anklagelser om brott mot lagen om ”hets mot folkgrupp”. En rad deltagare, bland andra Pär Sjögren, Pär Öberg och Fredrik Vejdeland från Nordiska motståndsrörelsen, anklagades av åklagaren Jonas ”Sleepy Joe” Martinsson för att ha begått åsiktsbrott genom att delta i demonstrationen.

Genom sitt deltagande har man spridit missaktning mot alla folkslag på planeten, förutom de nordiska, ett resonemang från åklagaren som alltså inte verkar ha imponerat i rätten.

Nu har riksåklagare Petra Lundh beslutat att överklaga till Högsta domstolen, i hopp om att yttrande- och åsiktsfriheten ska inskränkas ytterligare.

I ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten redogör Lundh för sin inställning:

— Det finns tidigare fall som liknar detta där man dömt för hets mot folkgrupp. Det handlar om demonstrationer där deltagarna haft enhetlig uniformsliknande klädsel, burit en viss symbol och där man hållit tal. Den stora skillnaden är att man i det här fallet burit en symbol som inte är lika välkänd som nazistsymbol som till exempel hakkorset är och att man inte haft uniformer från 30- och 40-talen, säger Lundh.

Det är alltså användandet av tyrrunan på demonstrationen, som Åklagarmyndigheten i pressmeddelandet påstår ha varit olaglig, som enligt Lundh ska läggas till grund för en fällande dom. Hon fortsätter:

— Min bedömning är att alla de samlade omständigheterna i det här fallet gör att personerna bör dömas för hets mot folkgrupp, trots att delar av materialet omfattas av tryckfrihetsförordningen. Det är sammanhanget som tyrrunan bärs i som ska bedömas. Särskilt viktiga omständigheter anser jag vara det tal som hölls och den uniformsliknande klädseln.

Syftet: Tvinga politisk opposition till passivitet
I det överklagande som skickats in påminner riksåklagaren om syftet med gummiparagrafen hets mot folkgrupp, och även om varför den ständigt måste utvidgas: Att tvinga politisk opposition till passivitet.

Om lagstiftningen om hets mot folkgrupp inte kan tillämpas i en situation som den nu förevarande är det frågan om Sverige kan anses leva upp till sina internationella åtaganden om att tvinga rasistiska organisationer till passivitet (se SOU 2019:27 s. 31).

Att Åklagarmyndigheten öppet medger att syftet med lagstiftningen är att tvinga nationella organisationer till passivitet, trots en grundlag som föreskriver åsiktsfrihet och demokrati, är ingenting nytt. I en rättspromemoria från 2016, på ämnet ”hatbrott”, skrivs det hela ut svart på vitt:

FN:s rasdiskrimineringskommitté […] har även konstaterat att Sverige har problem med rasistiska och extremistiska organisationer och att Sverige inte fullt ut lever upp till konventionens [FN:s konvention om ”avskaffande av all rasdiskriminering” från 1965, reds. anm] förbud mot sådana organisationer.

Sverige anser att konventionens förpliktelser är uppfyllda eftersom lagstiftningen om hets mot folkgrupp tvingar organisationerna till passivitet genom att förbjuda rasistiska yttranden. En begränsning av politisk åskådning skulle strida mot Regeringsformens skydd för yttrandefrihet- och föreningsfrihet. Kriminaliseringen är inriktad på de gärningar som begås men syftet med den svenska lagstiftningen är att sådana organisationers verksamhet ska förhindras.

Huruvida Högsta domstolen kommer gå riksåklagare Petra Lundh till mötes eller ej återstår att se.

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
3 Kommentarer
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments