Dubbelnaturens dilemma

Av ,
Historieredaktör
3

KRÖNIKA. Henrik Gustafsson har läst ”Dr. Jekyll and Mr. Hyde” och reflekterar i den här artikeln över boken och den inre kampen många människor brottas med.

Den klassiska kortromanen ”The strange case of Dr. Jekyll and Mr. Hyde” av Robert Louis Stevenson publicerades första gången 1886. Berättelsen har kommit att dominera den populärkulturella bilden av en människas splittrade personlighet eller inbördes motstridiga viljor. Utan Jekyll och Hyde hade vi nog inte heller haft någon Hulken eller Fight Club. Historien beskriver en människas uppdelning i en moralisk och omoralisk sida som inte alls lyckas samarbeta med varandra. En teori är att Stevenson låtit sig inspireras av en verklig historia om en respekterad skotsk möbelsnickare som rånade banker om nätterna.

Stevensons novell handlar om advokaten Mr. Utterson. När han är ute och promenerar med sin vän Richard Enfield berättar denne om en man och en liten flicka som han för en tid sedan sett springa in i varandra. Mannen trampade helt lugnt på flickans kropp och lämnade henne skrikande på marken. Personen, som senare visar sig vara Edward Hyde, beskrivs som väldigt frånstötande. Enfield säger att han aldrig sett en man som han ogillat så mycket fast han inte vet varför. Han menar att han utgav en känsla av deformitet som inte gick att specificera.

Utterson upptäcker att doktor Henry Jekyll, som är hans klient, låtit testamentera alla sina tillgångar till en vän och välgörare vid namn Hyde. Han drar slutsatsen att Jekylls testamente är resultatet av en utpressning. Hyde har egen nyckel till Dr. Jekylls hus men han äter aldrig där samt kommer och går via deras laboratorium. Utterson misstänker att Hyde har mörka hemligheter. Dr Jekyll själv vägrar att prata om Hyde. Han menar att han kan bli av med honom när han vill om han skulle vilja det.

Dr. Jekyll beskriver hur han brukade se sig själv som otåligt glädjefull. Han menar dock att hans humör inte passade behovet av att anta en mer allvarlig fasad inför allmänheten. Han började dölja sina nöjen och när han blev äldre och framgångsrik hade han redan utvecklat en genomgående dubbelhet i livet. Till följd av sin dubbelnatur kom Jekyll att studera gränsöverskridande i sina vetenskapliga studier. Detta gjorde honom alltmer medveten om det krig som utspelades inom honom. Han drog slutsatsen att människan inte är en utan två personer.

Han kunde inte bestämma sig för vilken av de två personer som tävlade om hans kropp som han verkligen var. Jekyll drömde om att separera dem från varandra. Ifall han kunde ge dem olika identiteter trodde han att livet skulle bli lättare. Den orättfärdige kunde gå åt sitt håll befriad från sin tvillings strävanden och samvetskval. Den rättfärdige i sin tur kunde fortsätta på sin väg mot karriär och upprätthålla ett anständigt yttre.

Jekyll lyckades ta fram en drog som lät honom transformeras helt till den dåliga sidan av hans natur. Då denna sida av honom inte använts så mycket tidigare var den till en början kortare och yngre, liksom mindre utvecklad. När han drack sitt elixir förvandlades han till Hyde och när han smakade den igen fick han tillbaka sin gamla form. Han hade därefter skaffat sig två olika karaktärer med helt olika utseende.

Jekyll var djupt missnöjd med sitt tråkiga liv som mest innefattade studier. Eftersom han var en välkänd och högt aktad äldre man blev hans hemliga dubbelliv allt svårare att undvika. Han blev slav åt den nya kraft som han fått. Han behövde bara dricka en kopp för att bli av med sin kropp som Jekyll och få Hydes förklädnad. Vad det är som Mr. Hyde företar sig under sina nattliga eskapader framgår dock aldrig av historien.

I två månader undvek han drogen men när han återigen vid en svag tidpunkt genomgick transformationen var det som att djävulen kom ut efter att länge varit inlåst. Efter detta slår han utan anledning ihjäl en äldre man med sin käpp och stampar på honom. Då blir Jekyll tvungen att för alltid gömma undan Hyde, annars finns bara galgen som väntar honom.

Balansen i hans natur hade blivit omkullkastad och den dåliga sidan tog över alltmer. Vid ett tillfälle går Jekyll och lägger sig som sig själv men vaknar upp som Hyde. Denne saknar helt samvete och relaterar till Jekyll liksom en grotta där en bandit gömt sig från sina förföljare. När Jekyll blir sjuk växer Hydes krafter. Han behöver en allt starkare dos för att återvända till sitt gamla jag. Till sist har drogen ingen verkan alls.

Självkontroll
Våra dygder kan falla offer i stundens hetta. Ibland är det svårt att komma igång med att göra saker. Det kan vara ett minst lika stort problem att låta bli att göra vissa saker. Saker som är socialt olämpliga eller som man finner njutning i fast de är skadliga för en själv och andra. Att missbruka droger eller alkohol, röka eller äta för mycket är exempel på detta.

På det här ämnet finns ett berömt experiment som utfördes av psykologen Walter Mischel vid Stanford University 1972. I detta fick barn välja mellan belöning direkt (i form av marshmallows) eller en större belöning vid ett senare tillfälle. Två tredjedelar av barnen åt sina marshmallows direkt medan de andra väntade en stund och fick två stycken istället. När man studerade barnen 14 år senare var det enorma skillnader mellan de två grupperna. De som stod emot frestelsen visade sig generellt ha mycket högre IQ. De var bättre studenter, hamnade inte i bråk och hade bättre självförtroende. De var mer fokuserade på framtiden snarare än nuet.

En persons tidsperspektiv påverkar varje beslut som tas. Det förflutna förser människor med rötter. Det kopplar dig samman med folk och familj samt förser dig med en identitet. Framtidsperspektivet ger dig vingar och möjlighet att ta dig an kommande mål och utmaningar. Nuet kan liknas vid en motor som förser dig med kraft och energi. Det finns en gammal föreläsningsfilm med psykologiprofessor Philip Zimbardo som behandlar just detta.

Här kan man se Philip Zimbardos föreläsning.

Berättelsen om Dr. Jekyll och Mr. Hyde visar hur människor kan ha en mer primitiv, impulsiv ådra. Samtidigt är de kapabla till självkontroll och att reflektera över sina egna handlingar. Detta kan tjäna som ett viktigt verktyg för att hålla ihop sig själv och slippa bli kluven av motstridiga viljor.

Det går att skapa sig själv genom det man gör och de vanor man har. Man behöver ibland kunna kontrollera sina impulser för att det i längden är bättre om man inte faller offer för dem. Mod är inte frånvaro av rädsla utan förmågan att kunna kontrollera den. Det är bra att kunna bli arg, men även ilska behöver kontrolleras ibland för att undvika negativa konsekvenser.

Det är egentligen konstigt att människor inte är mer arga i dagens samhälle. Ilska i sig behöver inte vara något dåligt förutsatt att man lär sig att kanalisera det rätt. Det finns nog sanning i påståendet att den som förlorar förmågan att bli arg även förlorar sin passion. Ifall folk är ilskna numera märks det tyvärr främst i trafiken, när de sitter vid fikabordet eller framför TV-nyheterna.

Den inre och yttre kampen
Aleksandr Solzjenitsyn satt många år i Gulagläger i Sovjetunionen. I sina memoarer kring detta skriver han att gränsen mellan gott och ont går genom hjärtat hos varje människa. Det är inte så enkelt som att det finns dåliga människor som begår hemska handlingar. Det går liksom inte att separera det goda från det onda. Det är mer som att alla människor har potential för både bra och dåligt inom sig. Uppdelningen mellan gott och ont kan ses som en grov förenkling av verkliga förhållanden.

Om det ändå var så enkelt! Om det bara fanns onda människor någonstans som lömskt utförde onda handlingar och det bara var nödvändigt att separera dem från resten av oss och förstöra dem. Men gränsen som delar upp gott och ont skär genom hjärtat på varje mänsklig varelse. Och vem är villig att förstöra en del av sitt eget hjärta?
― Aleksandr Solzhenitsyn, GULAG-arkipelagen 1918–1956

Stevensons novell illustrerar den inre kampen som pågår hos människor och hur den kan ta sig uttryck. Den kan på många sätt vara minst lika viktig som kampen med de utmaningar man stöter på i sin omvärld. Ifall man inte vunnit kampen med sig själv blir det även svårt att ta sig an något annat.

Alla människor utkämpar nog tidvis en slags inre och yttre kamp. Den inre kampen kan handla om att välja rätt strider och undvika konflikt vid tillfällen då det inte gynnar en själv eller saken man arbetar för. Motståndaren i vår omgivning är lättare att identifiera som en fysisk person eller makt som ämnar skada exempelvis dig, din familj eller ditt folk.

Som ung är man ofta mer benägen att bråka med omgivningen och fokusera på yttre krafter som man uppfattar som fientliga. Med åren och längre erfarenhet blir många mer benägna att vända kampen inåt och kämpa med sig själva. Det är en kamp som troligen blir mer relevant för människor desto längre de har levt. Det känns som allting blir mer komplicerat ju längre man lever. När man ser tillbaka verkar allt ha varit mer okomplicerat när man var yngre.

Livet kan liknas vid en ständig kamp. För att inte bli överväldigad och utbränd gäller det att välja sina strider och tänka långsiktigt. Det bästa är att försöka angripa roten av de problem som man ser. Det är även viktigt att fokusera på de saker som faktiskt går att påverka. Det tjänar ingenting till att lägga energi på sådant som inte går att göra något åt för stunden.

Referenser:
Stevenson, Robert Louis. (2017). ”The Strange case of D. Jekyll and Mr. Hyde”. Dover

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
3 Kommentarer
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments
Leif
Nybörjare
Leif
1 år sedan

Tack för en mycket bra och tänkvärd artikel, Henrik!

Caesar-Aurelius
Nybörjare
Caesar-Aurelius
1 år sedan

”Dr. Jekyll and Mr. Hyde” har dramatiserats på film ett stort antal gånger, allt från TV, tecknat, stumfilm, svartvit till färg. 1912, 1913, 1920, 1960, 1963, 1971, 1981, 1982, 1989, 1995, 2007 … ca 80-100 filmer som bygger på historien enligt imdb. Den som artikeln visar är från 1941 med Spencer Tracy, Ingrid Bergman, Lana Turner. Den har till och med gjorts som både komedi 1963, The Nutty Professor, med Jerry Lewis, en film som i Sverige döptes till Dr Jäkel & Mr. Hyde, och som feministversion 1995, där Mr. Hyde istället är ett fruntimmer: Miss Hyde (Sean Penn). Finns… Läs mer »