Dramatisk omvandling i det svenska jordbruket

VETENSKAP. Under 25 år har nio av tio gårdar försvunnit på slättlandet i södra Sverige enligt forskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Strukturrationaliseringar ger större jordbruk, men detta är inte alltid lönsamt utan effektiviteten blir lidande.

Enligt Jordbruksverkets statistik har antalet jordbruk i Sverige minskat från 100 000 till 67 000 de senaste 25 åren. Anders Wästfelt som är forskare i agrarhistoria vid Sveriges Lantbruksuniversitet, säger dock att förändringen är mycket större än så. Wästfelt har undersökt gårdsvis hur brukandet ser ut och kommit fram till att det som tidigare var tio aktiva gårdar, nu är en enda. Det är en pågående strukturrationalisering som ger större gårdar med färre arbetskrävande djur och ett fåtal grödor. Denna utveckling gör att landskapet förändras från småskalighet till storskalighet och gränserna mellan skog och enformiga åkrar blir väldigt tydlig. Dessa förändringar gör också att många svenska djur och växter hotas av utrotning, eftersom de förlorar sina naturliga livsmiljöer.

— Effektiviteten i jordbruket är delvis lite paradoxal. Vi har att göra med två effektiviteter: på en mindre yta med mer kontroll, tajming och arbetsinsats kan man ofta få ut större skörd per ytenhet. Medan på en större yta och med stora maskiner kan man få ut större skörd per arbetstimme, säger Wästfelt.

Camilla Eriksson vid Sveriges Lantbruksuniversitet, har undersökt vilka motstrategier bönderna använder sig av för att minska olönsamheten. Hon säger att bönderna egentligen vill behålla sina jordbrukargrannar, men att de samtidigt måste tänka på att utöka sina arealer för att överleva.

— Spannmålsodlarna har själva börjat handla med de internationella råvarubörserna för att kunna sälja vid rätt tillfälle och få ett högre pris, säger Eriksson. En annan strategi är att en del bönder ser till att bli prissättare istället för pristagare, genom att odla specialgrödor där priset inte styrs av världsmarknaden.

Den svenska självförsörjningen är katastrofalt låg jämfört med andra länder i Europa. Det beror på att Sverige importerar alltmer mat. Eriksson säger att vi befinner oss i en paradoxal situation där vi ställer väldigt höga krav på svenskt jordbruk vad gäller miljö- och etisk hänsyn, men sedan köper importerad mat som inte alls uppfyller dessa krav. Vi förlorar då även kontrollen över exempelvis vilka bekämpningsmedel som används. Eriksson avslutar med att säga att det är jordbruken som formar det svenska landskapet och utan dem skulle vi ha ett väldigt monotont och trist landskap.

Källa:
9 av 10 jordbruk borta på 25 år

Dela artikeln på sociala medier:

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om