INSÄNDARE. Den före detta Sverigedemokraten Kenneth Sandberg bemöter i denna insändare Åsa Erlandssons bok ”Det som aldrig fick ske – Skolattentatet i Trollhättan”, där hon skyller Anton Lundin Petterssons dåd på ”obskyr nationalism och rasism”. Nordfront publicerar insändaren efter att flertalet mainstream-tidningar avböjt den.

När Åsa Erlandsson försöker förklara Anton Lundin Petterssons agerande så misslyckas hon fatalt. Detta menar Kenneth Sandberg i en insändare som mainstreammedia inte har velat publicera.

Bästa Åsa,

I din skildring av den tragiska händelsen på Kronans skola i Trollhättan beskriver du ett antal omständigheter hos Anton Lundin Pettersson av sannolikt stor betydelse för förståelsen av hans gärning. Främst beträffande hans personlighetsdrag och de svårigheter han hade att dels bryta sin ensamhet, dels få in en fot i arbetslivet för att där utveckla sitt kunnande och därmed komma ifrån det självförakt som successivt växte inom honom.

Du framhåller också hans dragning till det du beskriver som högerextremism, nazism och invandrarfientlighet som en bidragande och utlösande orsak till handlingen. I just detta avseende manifesterar du dock din oförmåga/ovilja att på djupet förklara varför han överhuvudtaget begick ett så hemskt brott och varför detta riktades mot enbart personer med invandrarbakgrund.

Något paradoxalt är ditt misslyckande att redogöra för hur en så ohyggligt dramatisk och tragisk händelse kan äga rum. Anmärkningsvärd såtillvida att du ju faktiskt beskriver ett antal företeelser i samhället och politiken gällande Sveriges invandrings- och invandrarpolitik, vilka tveklöst utgör grunden för gärningsmannens upplevelse av ett samhälle som behandlar sina egna medborgare som styvbarn, till förmån för de oerhörda mängder av folk som emigrerat hit. Ett förhållande som inte bara gäller generellt i Sverige utan också konkret erfars av Anton Lundin Pettersson i Trollhättan.

Mot bakgrund av de massiva insatser och kostsamma resurser i form av integrationsåtgärder som riktas till “nysvenskar”, kan knappast insatserna för Anton betraktas som annat än halvhjärtade och njugga. Eljest skulle ett fast arbete – om inte annat så i någon form av statsstödd bidragsanställning – lätt kunnat bli verklighet för honom. Och därmed också ett etablerande av sociala kontakter för hans privatliv. Väldigt många egenskaper såsom ordentlig, ambitiös och ansvarstagande som du beskriver hos honom talar för att han långt ifrån skulle vara ett hopplöst fall i arbetslivet och samhället.

Detta skall ses i jämförelse med t ex de många kriminella invandrarungdomar som erhållit jobb i olika kommunala verksamheter – något som i flertalet fall ändat i fortsatt brottslighet redan under den tid de varit avlönade och innehaft förtroendet för sina uppdrag. För att inte nämna de exempel där enstaka kommuner beslutat att hemvändande IS-krigare – som till skillnad från den uppenbart mycket snälla grabben Anton, skurit halsen av “otrogna” – skall integreras via ekonomisk bistånd, bostad och arbete. Samt social omsorg och psykologisk hjälp för deras posttraumatiska skador..!

LÄS ÄVEN: Ni skapade skolmördaren

De nedskärningar som skett i skolan- liksom i övriga välfärdssektorn – har naturligtvis bidragit till att Antons “utanförskap” inte fångats upp på ett tidigt stadium och att det därmed inte heller gjorts några insatser för att hjälpa honom ur den situationen. Men utöver den personligt upplevda situationen har den intelligente Anton också uppmärksammat och reagerat på det som sker i spåren av den förda massinvandringspolitiken; Gängkriminaliteten vars skjutningar paralyserar omgivande samhället, upploppen i förorterna samt gruppvåldtäkter, rån och misshandel av “svennar” och “svennehoror”. En kriminalitet som eskalerat under årens gång. Beträffande det senare lyser frågor och belysande av Antons eventuellt egna upplevelser och erfarenheter av dylika trakasserier med sin frånvaro i din bok. Det skulle föga förvåna om också Anton gjort samma erfarenheter som flera generationer ungdomar gjort beträffande trakasserier och förödmjukelser från invandrarungdomar.

Det är ingalunda så att Anton Lundin Pettersson bara “anfäktats av obskyr nationalism och rasism”. I själva verket har hans politiska insikter funnit bekräftelse genom framförallt de sociala medier som ocensurerat beskriver de rådande förhållandena i vårt land. Detta till skillnad från flertalet i hans egen omgivning, vilka sannolikt som resultat av mainstream-mediernas påbjudna politiska korrekthet värjer sig från verkligheten. Frånvaron av intervjuer med Antons föräldrar samt de ganska ytliga och försiktiga samtalen med hans broder, antyder att det finns dylika förklaringar till den successivt vidgade klyftan mellan Anton och hans övriga familj vilket också förstärkt hans ensamhetskänslor.

Kombinationen av Anton Lundin Petterssons personliga egenheter och de faktiska omständigheterna i dagens Sverige är tveklöst förklaringen till den hemska handling han begick på Kronans skola i Trollhättan. Att så starkt och ensidigt fokusera på Antons personliga egenheter är att psykologisera en händelse som i djupet har samhälleliga och politiska förklaringsgrunder. Varför boken tyvärr inte ger den kunskap som i någon mån skulle kunna leda till sådan förståelse att åtgärder vidtogs för att förebygga och “överflödiggöra” dylika tragiska händelser framöver.

Till skillnad från dig Åsa Erlandsson (?) tror jag visserligen att denna insikt finns hos landets styrande. Men som på grund av PK-etablissemanget och de PK-medier som håller politikerna i strypkoppel än så länge framhärdar i sitt strutslika beteende inför verkligheten och sitt avståndstagande till sverigedemokraters faktabaserade förslag.

Därför är det med stor sorg jag betraktar tragiken och de drabbade vid dådet i Kronans skola i Trollhättan. Liksom förlusten av Anton Lundin Pettersson. Samtliga offer för den ansvarslösa svenska invandringspolitiken.

/Kenneth Sandberg

Läs mer om Åsa Erlandssons bok på norstedts.se.

• Publicerad:
  2017-11-24 23:00

Kategoriserat som:
• Insändare
• Kärnfrågor
• Nyheter & Journalistik
• Opinion
• Opinion & Motstånd
• Ras & Invandring