KRÖNIKA. Handlar det verkligen bara om krökta näsor och om annan hudfärg? Många tror att det är därför vi är emot andra grupper, men stämmer det eller finns det något mer?

För en tid sedan invände en person som jag diskuterade med att det var helt ologiskt att vara emot en grupp bara för att deras näsor kanske är lite mer krökta än våra. Det var judar han menade. Jag tyckte invändningen var banal, men besvarade den ändå lite slarvigt och sedan flöt diskussionen iväg in på annat. Invändningen fastnade dock i mitt huvud. Det jag först tyckte var banalt, inser jag nu är något som bör tas seriöst eftersom många faktiskt tror att det bara är att en del har aningen mer krökta näsor som allt handlar om. Eller om man talar om andra grupper att de kanske har lite annorlunda hudfärg.

Tror man att det handlar om sådana yttre skillnader så har man dock missuppfattat allt. Att säga att det handlar om krökta näsor när man diskuterar gruppen judar är att förminskat frågan. Saken är att det egentligen inte ens handlar om utifall judar är bra eller dåliga, utan allt handlar om att det är problematiskt att ha grupper i vårt samhälle som inte ser sig som en del av samhället eller som en del av vårt folk. Dessa grupper ser sig istället som en egen liten avgränsad grupp med egna intressen och det är därför det ofta blir problem med grupper som t ex judarna, araberna, zigenarna och andra etniska grupper som står allt för långt ifrån oss och egentligen inte på ett naturligt sätt hör hemma i vårt samhälle.

En grupp som egentligen inte heller hör till vårt samhälle, men som ändå kanske förtjänar lite annorlunda än de andra främmande grupperna är samerna. De ser sig visserligen som en egen avgränsad grupp, precis som de först nämnda grupperna, men de har varit i de områden där de nu bor i ungefär tre tusen år, och har väl kanske därför egentligen lika stor rätt som oss att vara där.

Så är det dock inte med de först nämnda grupperna, vilka alla har en mycket kortare närvaro i detta land än vad vårt folk har. Ser man till den absoluta majoriteten av dessa främmande grupper så har de och deras förfäder bara varit i Norden och Europa i lite drygt 100 år. De allra flesta kom hit som tidigast under 1900-talet och en del kanske i slutet av 1800-talet. Bara för att det har funnits judar i Sverige i omgångar sedan 1500-talet och zigenare i omgångar sedan kanske medeltiden så innebär inte det att de av dessa folk som är här nu idag är släktingar i direkt nedstigande led från dessa. Ser man till exempel till de första judarna som kom till Sverige under tidigt 1500-tal så försvann de helt och hållet innan nästa omgång med judar kom årtionden eller nästan ett århundrade senare. Sedan upprepades det om och om igen. Grupper av dessa främlingar kom och försvann igen ända till slutet av 1800-talet. Därför har de ingen självklar rätt till att vara i våra områden på det sätt som samerna har.

Dessa grupper som är främmande för vårt samhälle går inte heller bara att ändra på hur som helst, de går inte bara att anpassa eller integrera, utan de är på det sättet för att det är deras natur. De har anpassats av naturen under årtusenden att vara på det sättet, att ha en extremt stark lojalitet mot den egna gruppen och vara misstänksamma mot alla utanför. Det har blivit ett karaktärsdrag och detta har krävts för att de skulle kunna fortsätta att existera som ett folk i de tätt befolkade områden i världen de ursprungligen kommer ifrån.

Vi svenskar däremot, ja alla vi nordbor, är som grupp, som folk, inte alls lika tätt sammansvetsade som dessa andra grupper, utan har generellt en väldigt stor och rätt naiv tilltro till andra människor oavsett om de är av vårt eget folk eller om de är främlingar. Detta är ett karaktärsdrag som vi har anpassats till av naturen och som genom årtusenden har varit en styrka i ett glest befolkat område, där alla var av samma folk med liknande karaktär och sätt att vara, där en hård natur har varit det största hotet och ett gott samarbete med andra människor varit enda räddningen, men det är ett karaktärsdrag som utgör en stor svaghet i ett mångkulturellt samhälle.

Enskilda individer ur de andra grupperna kan såklart ändra sig och bli mer som oss. Individer kan anpassa sig, integrera sig och i det mesta som är väsentligt börja tycka som oss. Så är det dock aldrig för hela populationen av de andra grupperna. Hela gruppen ändrar sig aldrig så som en del individer kan.

Klart är att den som tror att etnicitet eller ras är oviktigt lurar sig själv. Även den som tror att hela gruppen av ett främmande folk kan ändra sig bara för att en mindre andel enskilda individer ur den främmande gruppen kan det lurar sig själv. Befolkningsgrupper är olika och att de skiljer sig från varandra beror såklart på att de har anpassats till olika förhållanden av naturen. Vårt folks öppenhet och tilltro till andra är en styrka, om vi bara kan se till att hålla de yttre gränserna för vårt samhälle intakta och starka. Det vi inte har tillräckligt starkt inom oss instinktivt kan dock förstås förnuftsmässigt och om vi bara lyckas få in folk som förstår detta, som förstår att mångkultur inte fungerar för oss och att olika raser skiljer sig åt, om vi får in dem på styrande positioner i vårt samhälle, så kan vårt folk räddas.

Ursprungligen publicerad på Informationskriget.se


  • Publicerad:
    2018-05-24 10:00