Det finns inga nazister

KRÖNIKA. Samtliga referenser till begreppet kan ogiltigförklaras, skriver Henrik Pihlström.

Vissa ord och begrepp har ingen tydlig innebörd som alla kan vara överens om. Ett populärt ord som många gillar är ”frihet”. Vad det betyder är inte alla gånger självklart. Få skulle säga att frihet är något som man ogillar.

Jag tillhör de personer som ofta och gärna använder mig av frihetsbegreppet. Jag försöker däremot vara noga med att poängtera vad jag menar i sammanhanget där ordet frihet används. Ordet kompletterar mitt resonemang och får sin naturliga plats. Att tala om frihet i största allmänhet är inte ärligt och det håller inte som argument.

Andra ord som ofta utnyttjas i oärliga syften är epitet som används mot personer man på olika sätt vill bestraffa. Inom de finare politiska korridorerna och inom etablerad media använder man sparsamt epitet som ”idiot”, ”dumskalle”, ”fårhund” och så vidare. Det skulle göra att politiker och media förlorar seriositet och trovärdighet.

Det finns däremot vissa epitet och favoritbegrepp som utnyttjas flitigt av media och andra makthavare. Syftet med dessa ord och uttryck är inte att säga någonting konkret utan att demonstrera makt. Trots stor kritik fortsätter media att använda epitet som ”främlingsfientlig”, ”rasist”, ”inhuman” och så vidare.

Användningen av dessa epitet har blivit så vanlig att många skrattar åt personer som använder orden. Idag när Sverigedemokraterna är på väg att bryta in som andra största riksdagsparti så har många vant sig. Slagkraften i epiteten är inte lika starka som tidigare. Den som kallar sin meningsmotståndare för rasist och främlingsfientlig anses snarare som en oseriös person som inte klarar att ge argument för sin egen sak.

Ordet ”nazist” eller ”nynazist” är däremot speciellt eftersom det används som ett epitet samtidigt som det inte ifrågasätts annat än hos ett litet fåtal där jag själv inräknas. De som kallas nazister tillskrivs automatiskt personegenskaper, värderingar och åsikter som andra hittar på med livlig fantasi. Allt elakt och ondskefullt inryms i begreppet nazist. Det gör att begreppet kan användas som en slagkraftig semantik.

Jag anser att det är på sin plats att fastslå en regel mot denna semantik:

Det finns inga nazister.

I verkligheten är det omöjligt att leva upp till de egenskaper som en så kallad nazist anses ha. En så kallad nazist tillskrivs indirekt sådana ondskefulla egenskaper att ingen levande människa kan kvalificera sig till en sådan titel. Den enda möjligheten att vara en så kallad nazist är att inte vara människa. Därför kan heller ingen levande människa vara nazist.

Kanske är det så att mina meningsmotståndare på allvar föreställer sig att det finns onda demoner som går runt på planeten i skepnad av människa och att dessa demoner är nazister. I sådana fall finns det en logik i semantiken och dess praktiska tillämpning. En nazist betraktas nämligen som en icke-människa. Det är en varelse som saknar medlidande och känslor som andra och som kommit till planeten för att skada alla andra människor. En biblisk tolkning kan även tillämpas som när inbillade häxor brändes på bålen.

Jag vet att många av de som kallas nazister har en större empatisk förmåga än den genomsnittlige människan. Dagens ”nazist” är idealistiskt lagd, känner ett ansvar för sitt samhälle och framtiden som vi efterlämnar åt kommande generationer. Min erfarenhet är att så kallade nazister är generösa, vänliga, välmenande, pålitliga och hederliga.

Det som skiljer oss från andra är inte nödvändigtvis våra värderingar utan att vi ser på världen annorlunda. Vi har en annan uppfattning om vad som är sant och falskt och sambanden mellan orsak och verkan. Vi skiljer oss i uppfattning om vad som skett i historien. Med utgångspunkt från vår världsuppfattning gör vi andra ställningstaganden än andra som tror på officiell historieskrivning, som litar på det som vi läser i Aftonbladet och som okritiskt sväljer absurda Hollywoodfilmer som rena verklighetsskildringar.

Genom att tillämpa den regel jag fastslagit så kan vi bemöta alla som utnyttjar nazistbegreppet i oärliga syften:

Samtliga referenser till begreppet kan ogiltigförklaras.

Det finns inga skäl att känna sig kränkt om du kallas nazist. Du kan svara att du vägrar att acceptera semantiken som din titelutdelare utnyttjar. Många journalister och åsiktspoliser är väl införstådda i vilken semantisk teknik de använder sig av. De är inte ärligt intresserade att få en fråga besvarad om frågan i sig förutsätter någonting omöjligt – det vill säga att så kallade nazister inte är människor.

Susanne Helsing, kanalchef på SR Västernorrland, förordar yrkesförbud för "nazister".

Susanne Helsing, kanalchef på SR Västernorrland, förordar yrkesförbud för ”nazister”.

En aktuell händelse var när min vän Robin Palmblad utsattes för en kampanj som inleddes från Sveriges Radio P4 där frågan ställdes:

”Kan en nynazist ha ett jobb som innebär att man har uppdraget att rädda liv?”

Det är tydligt att SR P4, som egentligen har ett uppdrag som public service att tjäna Sveriges medborgare, har gått över gränsen. Men det är klart. Är man nazist så kan man inte vara människa och då kan man inte heller räknas som medborgare.

Frågan som SR P4 ställer är enligt mig inte giltig enligt den regel jag förklarat. Referensen till begreppet nazist bevisar att SR P4 enbart vill agera åsiktspolis och statuera exempel. Det handlar inte om någon relevant frågeställning över huvud taget.

En relevant frågeställning kan däremot vara om det är acceptabelt att missköta sina åtaganden som arbetstagare med hänvisning till världsåskådning. Det anser inte jag.

En brevbärare som vägrar att dela ut brev för att brevutskicken inte stämmer överens med brevbärarens åsikter som syndikalist begår tjänstefel. Den syndikalistiska brevbäraren ska enligt mig säga upp sig frivilligt, bli uppsagd, bli omplacerad eller ansöka om tjänstledighet. Syndikalisten ska däremot ha rätt att yttra sin åsikt och om syndikalisten sköter sin tjänst så ska det inte föreligga någon grund för uppsägning.

Det ska inte heller vara en medborgerlig rättighet att avbryta sitt arbete eller att ha särrättigheter på grund av religiös uppfattning. Avtalas annat mellan arbetstagare och arbetsgivare så är det en annan sak. Men några särrättigheter bestrider jag och säkert många andra som läser denna artikel.

Robin Palmblad har aldrig krävt någon särbehandling, så skulle SR P4 vara ärliga, rättvisa och konsekventa så borde de snarare välja att granska andra grupper i samhället som kan vara problematiska på riktigt.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.

Lämna en kommentar

Var den första att kommentera

Meddela om
wpDiscuz