Liv utan syfte är inget annat än existens. Och som sådan har det ingen mening, inget värde utan är värdelöst, helt utan betydelse. Människor idag lever som fysiska varelser, men längre än så sträcker det sig inte. Den ariska människan är mer än bara en fysisk entitet, mer än bara en kropp att bruka för uppfyllandet av sin egoistiska strävan.
Dessa ”levande döda” människor har blott ett fåtal angelägenheter: att ”må bra” och ”vara lyckliga” – att rätta sig in i ledet och följa det minsta motståndets väg. Varför? Inte för att de anser det vara rätt eller ens hedervärt; inte för att de inte vet om något alternativ – nej, helt enkelt eftersom de, undermedvetet vet att med valet att bryta sig loss från flocken skiftar ansvaret från herden till dem själva. Därför är det lättare att springa med flocken, även om man långt där framme ser stupet som man leds mot och vars kant man förr eller senare kommer att springa över. Hoppet står hos dessa att ”någon annan” kommer att lösa problemen åt dem. Således lever de sina liv utan syfte, för att ”må bra” och ”vara lycklig” är inte någon mening med livet eftersom de inte bär med sig något som kommer att kvarstå in i framtiden. Ett sådant ”liv” är bara ursäkter för att fortsätta kunna vara själviska och borde egentligen bara tilltala de mest lågtstående på planeten, vilka inte har den mentala förmågan att se längre, att se bortom sina egoistiska instinktiva behov.
Men det är inte så underligt att människor i gemen lever som de gör eftersom dagens artificiella, materialistiska, mångkulturella, politiskt korrekta och rotlösa samhällssystem inte kan erbjuda något högre syfte. Det kan bara tjäna och utnyttja de dekadenta och driva ”utvecklingen”, eller snarare involutionen mot en säker undergång.
Men lika sant som det är att dagens system inte erbjuder någon annan väg, är det att det finns ett alternativ. Det finns ett syfte, en mening som kan förändra den meningslösa ”existensen” till något verkligt och kreativt som ger individen ett syfte med sin existens.
Detta syfte innebär ett åtagande gent emot någonting som är större än ens obetydliga Jag. Detta något finner vi i den inneboende verkligheten hos oss själva – i rasen och i blodet. Livet i och kampen för vårt etniskt oblandade samhälle och för den ariska människans evolution mot en bättre värld, är ett syfte värt vår högsta längtan och hårdaste strävan.
Vi kallar denna idé för raslig idealism och den finner sitt fulländade uttryck i det politiska systemet som kallas nationell socialism.
Allt börjar med ett ärligt erkännande av ens egen identitet och arv – att man är en del av en större grupp av likartade individer. Endast då kan individens främlingskap från folkkroppen upphöra. Endast då får livet ett värde och en mening. Endast då får man möjligheten till ett verkligt och sund självuppfyllande vilket kommer som en naturlig del av strävandet efter det högra syftet.
Alternativet vi erbjuder är tjänandet av en Sak, en högre strävan. Världen rusar mot ett avgörande och vi som deltar skriver historien. Om du tror att livet är mer än själviskhet, mer än sömngång och åtta-till-fem existens för tillfredställandet av det materiella ha-begäret, mer än att serveras en tillrättalagd verklighet genom television, radio och media – om du vill att ditt liv skall göra skillnad, om du vill finna en verklig mening och känna ett verkligt värde – då bör du ta reda på mer om denna Sak, denna högre strävan. Det är upp till dig!
Hoppa till huvudinnehåll
