Den nordiska hjälten

KAMP. Sebastian Elofsson skriver här om den nordiska hjälten och hur denne nu måste träda fram.

I dagens moderna samhälle med dess judeo-amerikanska skräpkultur är avsaknaden av högre värderingar och ideal total. Förvriden av nihilistisk materialism och hedonism har den nordiska människan kommit att se pengar, status och njutning som den enda meningen med hennes existens.

Rasens fiender har länge matat vårt folk med denna sjuka filosofi genom tidningar, filmer, serier, konst och musik. Från den karga livlösa öknen kom de, denna österns eviga skugga, och snärjde den godhjärtade och även smått naiva nordbon med sin list. Fagert han talade, lovade guld och gröna skogar, men lidande och själslig död var allt han gav. Dessa lögnens väktare och fördärvets söner utnyttjade vår girighet och lust.

På detta vis har fienden förvandlat nordmannen till en lydig knähund som tiggande gnyr efter matrester från sin mästare. Från att en gång i tiden ha varit en livsfarlig varg utan herre har han blivit en vek och ynklig varelse utan egen vilja. Endast till det yttre bär han dragen av sitt forna jag men i anden är glöden som ingöt dödlig fruktan i våra fiender sedan länge släckt.

Var är den ursinniga vikingen med sin yxa och sköld? Var är den stolta odalbonden med sin armborst? Var är den tappre karolinen med sin musköt?

De må vara från en svunnen tid som aldrig går att återskapa men de är ännu inte döda. Inom dig, i ditt blod, är de fortfarande vid liv och i gemensam stämma och med en kraft i rösten som får berg att rämna och jord att skälva manar de dig att, med andlig styrka och nordisk vrede i barm som dina vapen, ta upp kampen mot fienden!

Våra förfäders liv var inte enkla, det var ett liv i ständig kamp där den svage obarmhärtigt krossades. Den eviga kampen mot allmän misär i ett kallt och ogästvänligt landskap med få resurser gjorde nordmannen hård och envis. Den bekvämlighet och lyx vi har idag var för dem något helt främmande.

Istället för att klaga och vika sig inför motgångar, likt dagens feminiserade och kuvade män, så utmanade man livets grymma verklighet på strid. Feghet föraktades, djärvhet hyllades.

Förfäderna var principfasta och hade höga ideal som vägledde dem. Man hade en helt annan syn på meningen med livet än den patetiska och verklighetsfrämmande ”livssyn” som den så kallade moderna människan bekänner sig till. Den moderna människan är viljesvag, lättkränkt och konflikträdd. Hon tror på en fantasivärld utan krig där alla människor håller varandra i hand och sjunger sånger om fred och jämlikhet till tidens slut. Frihet för den rotlösa, pacifistiska knähunden är att kunna vältra sig i kulturell avföring, ett frivilligt offer för sina egna perversa begär.

Liberalismen är och har alltid varit en andlig cancer som måste förintas till varje pris. Det är en egoistisk filosofi utan någon som helst moral där individens rätt till andligt självmord står i centrum. Ett vapen skapat av fienden i syfte att bryta ner rasens livskraft.

Således är alla former av liberalt tankegods direkt skadligt och fullständigt oförenligt med den nordiska själen. Ända sedan 1945 har den liberala cancern fritt fått breda ut sig i Väst och korrumpera den ariska civilisationen till oigenkännlighet.

Vi som har växt upp i detta genomruttna samhälle har på olika sätt blivit påverkade av den liberala sjukan vare sig vi inser det eller ej. Även som motståndsman är det liberala tankesättet ständigt närvarande i någon form om än begränsat. Det är ett faktum som vi inte har råd att blunda för.

Situationen är katastrofal. Fienden avancerar på alla fronter och nordmannen står passivt och ser på medan folk och ras förgås. Tiden för klarspråk är här: Ingen kommer att komma till vår undsättning. Endast du och jag kan rädda vårt folk. Den nordiska flamman måste tändas på nytt om österns skugga ska kunna fördrivas till öknen för att aldrig någonsin återvända!

I denna eviga kampens värld finns ingen plats för svaghet. Naturen krossar skoningslöst den som vägrar att kämpa för sin egen och ättens överlevnad. Den som har vanföreställningen om att så inte är fallet grundlurar sig själv och kommer att få betala det ultimata priset för sin oförmåga att se verkligheten i ansiktet.

Fädernas styrka och mod rinner i dina vener likt en rytande fors sprungen ur en outsinlig källa av kraft. Låt denna kraft styra dig, låt den fullkomligt dominera ditt sinne och föra dig mot ärans slagfält. Nu är tiden inne för hjältarnas folk att återigen resa sig och tvinga fienden på flykt.

Hjälten reser sig

Vad innebär det att vara nordman? Vad är det inom vårt innersta väsen som får oss att outtröttligt sträva efter stjärnorna? Vad är det som får nordmannen att ta sig an enorma uppgifter trots överväldigande odds?

Om de ariska folken ska ha någon möjlighet att slå tillbaka den evige fiendens angrepp och säkra sin existens på denna jord måste de göra sig av med hans andliga cancer och bli ett med den ariska själen. Ariern måste gräva djupt inom sig själv och omfamna själva kärnan i sin natur.

Vi arier är ett krigarfolk välsignade av naturen med en närmast gudomlig skaparkraft. Genom erövringskrig skapade ariern högstående kulturer som kom att bestå i tusentals år. Det forntida Egypten med dess majestätiska pyramider, det antika Grekland och det väldiga Romarriket är ariernas storslagna verk.

Men de ariska civilisationerna föll och endast ruinerna vittnar om deras gångna storhet. Nedsjunkna i dekadensens träskmarker begick de ett av de grövsta brotten mot naturens eviga lagar. Det rena blodet blandades ut med blodet från folk av främmande ras.

Följden av detta brott mot naturen blev att den gudomliga skaparkraften gick förlorad och civilisationerna föll ner i historiens avgrund. En civilisation kan uthärda sjukdomar, svält, krig och naturkatastrofer men när den rasblandar går den sakta men säkert under i ett hav av blod och eld.

The Decadence of the Romans, by Thomas Couture, 1847. Musée d’Orsay, Paris.

Idag står den västerländska civilisationen inför samma hot. Ännu en gång står vi i dekadensens stinkande träskmarker. Horder av rasfrämlingar väller in över gränserna och rasblandning är en oundviklig konsekvens. Den här gången står dock allt på spel.

Det rasliga Ragnarök närmar sig med stormsteg och det är i denna slutstrid som den ariska rasens öde kommer att avgöras en gång för alla. Kommer vi att stå fasta och med alla medel tillgängliga besegra den evige fienden och få se den nya solen resa sig? Eller kommer vi att låta tusentals år av kamp gå förlorad och få se vårt nordiska folk gå en evig och oåterkallelig död till mötes?

Vårt folk, i dess svåraste stund av nöd, behöver en hjälte. En nordisk hjälte måste träda fram ur folket och dela ut det förödande slag som får fienden på fall. En man med vikingens raseri, odalbondens stolthet och karolinens tapperhet.

Den nordiska hjälten är stark i anden och trogen sin ras. Han är disciplinerad och låter sig inte styras av sina begär, istället erövrar han dem. Han bryr sig inte om sina egna personliga intressen och mål, han offrar allt. Hjälten lever endast för att tjäna sitt folk.

Kriget är hans stränga fader och kampens umbäranden hans omhändertagande moder. Hjälten viker sig inte inför livets utmaningar. Han välkomnar livets motgångar med glädje. Trotsigt kämpar han vidare tills segern är nådd.

Hjältens väg går genom stridens brinnande inferno och leder till ärans gravfält. Beväpnad med trons svärd och en orubblig beslutsamhet att skipa rättvisa nedgör han den som ställer sig i vägen för hans heliga livsuppgift med en obeveklig kraft i sina slag.

När han sedan står inför sin sista strid, redo att möta sitt öde, lugnt han drar sitt svärd en sista gång och rusar sedan mot fienden för att offra sitt liv på kampens stora altare.

Ragnarök

Den nordiska hjälten är själva kärnan i den ariska folksjälen. I tider av nöd reser han sig, gång på gång, till värn för ras och hem. Han lever inom dig och kräver att få träda fram.

Från dina fäder har du fått ärva ett svärd och med detta svärd försvarade de sitt blod och sin jord. För din skull och endast din skull offrade de sina liv. Från generation till generation har fädernas svärd gått i arv till nya kämpar som i sin tur lämnat över svärdet till sina efterkommande.

Fädernas svärd vilar nu i dina händer. Kommer du likt forna tiders hjältar dra svärdet ur sin skida och angripa fienden med all kraft du kan uppbåda? Kommer du att rädda vårt folk från en säker död?

Vargtimman är slagen! Tonerna från Gjallarhornet ekar genom Nordens höga fjäll och gröna skogar. Ulven har brutit sig lös från sina kedjor och slutstriden närmar sig! Dra klingan och bli den hjälte som folket behöver.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

3
Lämna en kommentar

Please Login to comment
2 Comment threads
1 Thread replies
1 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
3 Comment authors
LefflanTorstenHenke Himmlär Recent comment authors
  Subscribe  
Senaste Äldst Mest röstad
Meddela om
Henke Himmlär
Medlem

Vi har ju några få nordiska män som höjt sig över mängden de senaste åren genom att visa handlingskraft och offervilja. En norrman vid namn Anders och en svensk vid namn Anton.

Jag har dock bara positiva saker att säga om Nordiska motståndsrörelsen som de senaste åren gjort det mesta rätt. Vi får avvakta valet och se hur stort stöd som finns hos den svenska befolkningen…men inom kort torde det stå relativt klart att det egentligen bara finns en enda väg att vandra.

Torsten
Medlem

En kort fundering: har inte Europa varit smittat av liberalismen sen franska revolutionen?

Lefflan
Medlem

Jo. Men om man bortser från dekadensen i Tyskland under Weimarrepubliken innan NSDAP tog över 1933, så var det inte förens efter 1945 förfallet i Europa verkligen tog fart.