Den mörka religionen

Kristendomen som religion börjar alltmer spela ut sin roll som redskap i händerna på den biologiska parasit som under århundradena fört krig mot arierna och allt vi står för. I denna artificiella tidsålder som man skapat har utrymmet för, och behovet av, denna översinneliga tro minskat och istället ersatts med moderna ”religioner” vilka tjänar samma syfte; bland annat diverse flumreligioner inom new-age sfären vilket endast är ett uttryck för den ktoniska andligheten hos den bastardiserade befolkningen. Men främst genom politiska religioner där demokratin är en och globaliseringsidéen en annan, för att inte tala om Förintelsereligionen.

Faktum är att vi kan spåra de destruktiva politiska systemen tillbaka till juden Jesus ord som de nedtecknats i bibeln – socialdemokrati och kommunismen, liberalismen och humanismen bär alla spår av den galna tro som våra fäder ömsom lurades ömsom tvingades att anamma. Galen hävdar jag, varför? Ja, hur många idag skulle tro på en kvinna som säger sig ha blivit befruktat av Helig Ande? Hur många skulle idag lita på sägner om en man som gick på vatten? Det är även bland annat sådana detaljer som gör kristendomen omöjlig som religion idag, då vetenskapen bevisat omöjligheten av befruktning utan föregående samlag eller insemination och omöjligheten för en människa att gå på vatten.

Min mening är inte att i denna artikel framkomma med några revolutionerande bevis för kristendomens felaktigheter, det har skrivits åtskilliga böcker i ämnet för den som vill fördjupa sig. Däremot vill jag kort och koncist visa på några av de uppenbart destruktiva teserna framlagda i bibeln. Som i allt annat bör man titta på vem eller vilka det är som tjänar på ett religiöst eller sekulärt system, och genom det konstatera huruvida det är till gagn för dem det presenteras för. Det är även så man kan hitta de ansvariga för illdådet som förövats och med gott samvete bekämpa dem.

Kortfattad bakgrund
Saul från Tarsus var den första judiska agenten som metodiskt började sprida den subversiva kristendomen i det romerska riket, han är i bibeln känd som Paulus. Med ekonomiskt stöd från rika köpmän etablerade han ett nätverk av ”förkunnare” som spred den nya religionen vilken predikade att judarna var guds utvalda folk och att tiggarna och hororna fann mer nåd i guds ögon än krigaren. Rom bekämpade till en början detta försök att hetsa massorna och mången kristen fick möta sin gud snarare än de vågat hoppas.

Men genom ett grundläggande och idogt arbete ökade sakta kristendomen sitt inflytande och då Roms kejsare såg ett behov av en universell religion för att knyta undersåtarna i sitt mångkulturella rike ännu närmare sig själv passade kristendomen utmärkt som redskap. Så kejsar Konstantin blev den första kristna kejsaren, en man som dömde sin andra hustru, Fausta, till döden genom skållning samt lät mörda sin äldsta son och andra släktingar. Han gynnade den kristna kyrkan och sammankallade år 325 till det första ekumeniska konciliet i Nikaia (Iznik i dagens Turkiet). De medverkande biskoparna och teologerna fastlade där grunden för kristendomen, man enades om vilka uttryck Jesusmyten skulle ta och vilka böcker som skulle komma att utgöra bibeln. Det var där människor, inte en gud, bestämde religionens utformning. År 380 var kristendomen den enda tillåtna religionen i riket och alla oliktänkande förföljdes som kättare. Grunden var lagd för den medeltida inkvisitionen och mörkret började sprida sig över horisonten.

Franken Karl, mer känd som Charlemagne eller Karl den store, ärvde tillsammans med sin bror Carloman det Frankiska riket år 768 och då Carloman dog år 771 blev Charlemagne ensam härskare. Under de nästkommande årtiondena löpte denna tyrann amok över hela Nordeuropa och använde sig av kristendomen för att tillskansa sig mer makt och utsätta alla icke-troende för den mest bestialiska tortyr.

Efter hand blev Karl känd som ”saxarmördaren” på grund av sin politik av ”dop eller död” gentemot saxarna. Vid ett tillfälle lurade han 4500 hedniska hövdingar till sitt hov. Seden trogen bar dessa hederliga män inte sina vapen med sig. Charlemagne tog tillfället i akt och lät halshugga samtliga. Detta hände år 782 och SS lät sedermera vid platsen i Verden resa en sten för varje mördad krigare.

Sådan var den praktiserande kristendomen och de enda som tjänat på denna religion genom tiderna har varit den kollektiva judendomen. Hundratals miljoner européer har mist livet i skuggan av korset samtidigt som judar kunnat konvertera för att nå höga samhällspositioner. Alla påståenden om förföljelser av judar i kristendomens namn bleknar i jämförelse och det sunda förnuftet säger att bara judar i slutänden kan tjäna på en tro som utpekar dem som det utvalda folket.

Genom kristendomen kom ondskan och okunnigheten att bli rådande bland de ariska stammarna och den skada som åsamkats oss fram tills nu, då denna religion äntligen ser ut att förtvina, kommer det ta lång tid innan vi återhämtat oss ifrån.

En kort studie av de kristna grundteserna
Som konstaterades inledningsvis är det inte min avsikt att här framlägga vetenskapliga bevis på kristendomens felaktigheter. Snarare använder jag mig av det sunda förnuftet och den naturliga lag som bevisas genom den verklighet vi har omkring oss. Man kan hävda att det går att sätta den naturliga lagen ur spel, men jag vill se den som vågar hoppa från ett flygplan utan fallskärm med övertygelsen om att tron kommer att rädda vederbörande från att krossas mot marken – gravitationen är således en naturlag som bevisbart existerar.

För att blottlägga kristendomens felaktigheter och livsfarliga budskap behövs heller inget annat än klartänkthet och realism. Man behöver inte vara filosofie doktor för att kritisera religionen och påvisa de logiska bristerna. För övrigt brukar dessa individer snarast syssla med ordlekar och spetsfundigheter än realism – och i den slutgiltiga analysen tillber även dessa belästa damer och herrar bödlarnas institutioner och kommer aldrig våga angripa religionen, eller effekterna av den, på ett sådant sätt att de bakomliggande krafterna ansvariga för dess existens förs ut i ljuset.

Absurditeter i bibeln
Låt oss börja med att klarlägga att om man kan få någon att tro på jungfrufödseln så kan man få den att tro på vad som helst. När väl galenskapen slagit rot finns det ingen gräns för var det kan sluta.

Den kristna kyrkan envisas med att hålla fast vid treenigheten, att gud, Jesus och den heliga anden är en och samma. Om man då läser Johannesevangeliet kapitel 17 finner vi bevis för att gud/Jesus/anden är galen eftersom Jesus där ber till gud, alltså sig själv. Vidare dog Jesus på korset enligt kristendomen; Jesus/gud dog men lyckades uppväcka sig själv från döden. Hur är detta möjligt? I 1 Moseboken 3:19 berättas det för oss att de döda återvänder till stoft. I Predikaren 9:5 lär vi oss att de döda inte är medvetna om någonting alls. I Jesaja 26:14 står det att de döda är kraftlösa i döden. Jesus dog på korset med allt vad döden innebar – men uppväckte sig själv. Hur gick detta till? Kan man tro på någon annan förklaring än att det är en uppdiktad historia?

Gud är allrådande, allvetande och allestädes närvarande. Alltså visste han mycket väl att Lucifer, den strålande morgonstjärnan, skulle göra uppror mot honom. Men han gjorde inget. När sedan upproret var ett faktum kastades Djävulen ner på jorden för att där tillåtas löpa amok i guds skapelse. Men inte nog med det. Gud låter även sin egen avbild, människan, ta sin boning på jorden fast han mycket väl var medveten om allt elände som skulle drabba dem. Hur kan man förlika sig med detta och tillbe en gud som gör så? Inte ens vi enkla människor skulle tillåta ett uppror mot oss om vi hade förhandsinformation om det – men den allsmäktige guden gör det. Ännu ett bevis på dennes galenskap.

Vidare kan du fråga dig själv om du skulle stänga in ditt egna barn i ett rum, ställa en godisskål på bordet, säga till barnet att absolut inte röra godiset (fast du vet att så kommer att ske), lämna rummet och sedan titta genom nyckelhålet för att sedan, så fort överträdelsen var ett faktum, storma in och straffa barnet? Nej, självfallet inte. Men gud i sin visdom gjorde precis det. Jag tänker inte citera bibeln utan bara komma med en parafrasering, för den som vill kontrollera uppgifterna går det bra att läsa de första kapitlen i 1:a Moseboken. Följande utspelade sig: Gud placerar sin avbild Adam i lustgården bland en massa trevliga växter och djur. Mitt i lustgården växer även ett vackert träd varpå en saftig frukt hänger. Gud säger till Adam att han får äta fritt av alla frukter, men inte just den frukt som är saftigast. Adam informerar sin fru om detta men hon gör det i alla fall, och snart är även Adam där och tar sig en bit. Så kommer gud tillbaka och kastar ut de två till ett liv av vedermöda och död. Kom nu ihåg att gud hela tiden visste om det som skulle ske eftersom han är allvetande. Han visste mycket väl att både Adam och Eva skulle äta av frukten, men likväl tillät han det ske för att sedan kunna straffa dem. Gud lider inte bara av en grov personlighetsklyvning utan är även en fullfjädrad sadist – och detta fantasifoster tillber man!

Dessa axplock får räcka som exempel på den absurda lära som bibeln presenterar och prästerna predikar. Ett noggrant studium av bibelns böcker ger ännu fler exempel, ett förslag kan vara att läsa Jobs bok.

Det är lätt att dra på smilbanden åt det vansinne kristendomen grundar sig på, men eftersom denna religion med sin tro varit tongivande bland de ariska folken i över tusen år och med vetskapen om den nuvarande situationen måste vi komma till klarhet med hur destruktiv den varit och vilket inflytande den har på dagens politiska system. Låt oss nu träda in på de mörka och livsförnekande sidorna av kristendomen.

Självmordets religion
Bara idén att tillbe en avrättad och kraftlös gud har en nedbrytande effekt på individen. Religionen har som syfte att stärka individen och folkkroppen så att den kan ta sig an de plikter som är nödvändiga för krig, fred, frihet och välgång. Det kan vara alltifrån små personliga uppoffringar till att offra livet i strid. Vid sådana situationer spelar individens tro rollen av beskyddare och motiverande kraft – känslan av att man offrar sig för något större än en själv och övertygelsen om den egna sakens rättfärdighet. Hur kan denna känsla komma från en gud som blir tillfångatagen, rannsakad, dömd och dödad av ett sekulärt system? Hur kan någon få kraft från en vek och kraftlös gud? Ett folk som av naturen är stolt och krigiskt kan bara degenereras av detta, vilket bevisas genom att titta på dagens arier.

Innan den kristna läran fick grepp om Nordeuropa var vår ras säker i sin existens, olika stammar bekrigade varandra, men detta var inte något hot mot den kollektiva biologiska existensen. I och med kristendomens intåg och dess försvagning av ariernas psyke utarmades folkets självbevarelsedrift, resultatet ser vi idag.

Låt oss så gå igenom några exempel på hur kristendomen direkt uppmanar till destruktivt beteende samt hur läran ingjuter ett tänkesätt som i förlängningen leder till att strupen blottas inför fienden.

”Saliga de ödmjuka, de skall ärva landet”, står det i Matteus 5:5 och vid första anblicken kanske man inte kan vända sig mot uppmaningen att en människa skall vara ödmjuk. En bättre översättning från grekiskan för ordet ”ödmjuk”, som används av Bibel 2000, är ”milda till sinnet”, men inte heller när man väljer den mer korrekta översättningen finns det så mycket att anmärka på. Även jag anser att man skall vara mild till sinnet, dvs. inte brusa upp snabbt och fatta dåliga beslut eller begå ogenomtänkta handlingar. Men är det verkligen kristendomens definition av ordet? Vi låter Bibeln ge oss svaret.

”… värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, vänd också den andra mot honom.” (Matt 5:39). Sådan är den kristna tolkningen. Enligt denna lära skall man inte försvara sig mot någon fiende vilken den än må vara. Allt skall lämnas upp till en gud för vars existens det inte finns ett uns av bevis. Kristendomen har fört krig ända sedan sin tillblivelse, men läran som den presenteras för de troende är pacifistisk även om de kristna ledarna, historiskt sett, anammat en helt annan infallsvinkel för sitt missionerande. Men det är inte nog med att man inte skall värja sig från fientliga angrepp. I Lukas 6:27, 28 blir det ännu värre. ”… älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er. Välsigna dem som förbannar er och be för dem som skymfar er”. Kommentarer är egentligen överflödiga. Men i en värld som den vi lever i, där naturen är det enda som bevisbart är allenarådande är det uppenbart hur ett liv, både på individuell nivå som kollektiv, snabbt slutar – genom att rovdjuren som inte fått sinnet förslöat av pacifism utrotar de livsodugliga. Exempelvis kan vi nämna alla dessa missionärer som slutade som middag hos de stammar de skulle omvända. I Sydamerika var man först tvungen att sända in krigarna och genom kanonmullret få infödingarna att lyssna till prästernas babblande.

Betänk även att kristendomens förfäktare anser sig ha en moral vida överlägsen oss andra, oss hedningar. Men vår forna sed påbjuder oss det rakt motsatta kristendomen. I Eddan, Den höges sång vers 128, kan vi läsa: ”Om ont du märker, säg, att ont det är, och giv ej din fiende frid”. Kristendomen uppmanar till en undvikande och feg inställning medan våra förfäder levde efter ett motto som krävde av dem ett ansvar för sin omgivning, sitt samhälle. Orättvisor skulle bekämpas, inte ges upp inför, hot skulle avvärjas och fiender slås ned. Med ett accepterande av den kristna tron följer ett liv på knä, både inför en uppdiktad gud som för tyrannerna inför vilka man är helt maktlösa. Vidare är det intressant att notera, vilket görs i den utmärkta skriften Förfädernas stämmor, att den judiske guden YHWH i sina lagar till sitt folk (moseböckerna) tvingas i detalj lagstifta om sådant som för våra förfäder var naturligt förkastligt – detta säger en hel del.

Den kända historikern Oswald Spengler skrev följande om pacifism: ”… när hela folk blir pacifister är det ett symtom på senilitet. Starka och ofördärvade raser är inte pacifister. Att anamma en sådan inställning är att överge framtiden, ty det pacifistiska idealet är ett dödligt tillstånd som är motsatt livets grundläggande existentiella fakta”.

En annan aspekt av kristendomen är dess koncentration på ”livet efter detta” och eftersträvandet att komma till himmelen. I Johannes 18:36 säger Jesus att ”mitt rike hör inte till denna världen”. Det dras till sin spets i Matteus 6:34 där han säger: ”Gör er därför inga bekymmer för morgondagen”, så eftersom vi, vilket klart står i versen innan, först ska söka Guds rike, alltså se till att göra honom till viljes och till exempel inte bekämpa det onda.

Med denna tes lär man sina följare att helt och hållet ignorera verkligheten. Man behöver inte bekymra sig om sådana saker som att försörja sin familj eller försäkra sig om att nationens väl fortfarande eftersträvas av dess ledare. Man behöver inte ödsla någon tanke på den framtid som skapas för sina barn, man behöver ju inte ens tänka på att skaffa barn. Allt man måste göra är att läsa Bibeln och ständigt be som Paulus första brev till församlingen i Thessalonike, 5:17, påpekar.

Hittills har vi lärt oss följande genom ett snabbt och kortfattat studium av Bibeln:
1. Vi skall tro på och älska en gud som bevisligen, genom sina egna handlingar nedtecknade av hans följare, är en schizofren sadist.
2. Vi skall av kärlek till honom inte bekämpa ondska eller ens försvara oss själva eller våra kära om vi skulle angripas av en fiende som söker skada oss.
3. Vi skall inte tänka på framtiden eller resultatet av den rådande samhällsutvecklingen. Allt lämnar vi åt gud att ordna. Viktigt däremot är att vi ständigt mumlar en massa böner till den korsfästa sonen, eller gud själv eller vem han nu är.

Genom att följa den kristna läran har vi nu en styrande elit som alltmer aggressivt hävdar sin maktfullkomlighet och sakta men säkert låter vårt folk förblöda och blandas upp. Jag hävdar att det är vår plikt att bekämpa denna monstruösa fiende och med alla medel se till så att deras dröm krossas. Men tro inte att den kristna läran ger oss något stöd. Guds inställning till den sekulära makten står klar. Så vi läser i Markus 12:17 följande: ”Ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud”, och för att blidka tyrannen ännu litet mer slår man fast i Petrus första brev 2:13: ”Underordna er för Herrens skull all samhällsordning…”. Så när samhällsordningen tillåter främlingar att överskölja nationen, tacka gud! När dessa främlingar sedan våldtar era döttrar, prisa herren. När sexuella avarter tillåts utöva sina snedvridna perversioner, böj er inför korset. När sedan folket går under genom rasblandning och vår ras upphört att existera, låt din dödsrossling vara ett ödmjukt halleluja.

Att sätta sig upp mot överheten är enligt den kristna läran något fel och går stick i stäv mot guds vilja. Oavsett hur grym och tyrannisk denna överhet må vara så skall den goda kristna människan underställa sig den – även om vart enda fiber i hennes kropp säger motsatsen. Hur illa det än verkar, hur ondskefull regimen än är och även om ens närmaste lider alla helvetets kval, så skall man snällt acceptera, och även försöka få andra att göra likadant (kristendomen är ju trots allt en missionerande religion).
Naturens lag må vara hård, men den inte bara tillåter, utan förespråkar, vaksamhet och plikten till kamp mot den eller det som hotar ens existens eller trygget.

Enligt kristen tro kommer det att finnas 144 000 människor som genom sin rättfärdighet kommer att få härska med gud i himmelen. Förutom att följa allt ovanstående finns det även en annan sak som krävs av dem, och vilket får, hoppas jag, varje man att sky denna önskan som pesten. Vi läser: ”Det är de som inte har befläckat sig med kvinnor…” (Upp 14:4). En nästan patologisk rädsla för kvinnor är ett kännetecken för den kristna läran. Arierna har, som Tacitus beskrev, en inställning gentemot kvinnan där hon nästan sätts på en piedestal – den ariska mannen nästan blickar upp på henne som på en gudinna och vi har alltid värnat och vördat henne. Inte heller har vi varit det minsta rädda, betänksamma eller främmande för att vilja ha sex. Vår forna sed har även alltid genomsyrats av fruktbarheten. Sex har aldrig ansetts som något syndigt eller fult, snarare tvärt om. Kristendomen har gjort sitt bästa för att förändra det samt för att skapa en negativ syn på kvinnan.

Med läror som att ”den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap” (Matteus 5:28) och att det vore ”bäst för en man att inte alls röra någon kvinna” (1 Kor. 7:1) tvingar mannen att inta en onaturlig och skadlig ställning gentemot det motsatta könet. Kvinnan är mannens fulländande och endast genom en sund förening av de två kan kärnfamiljen, som är rasens ryggrad, existera. Det är inte synd att se på en kvinna med åtrå, det är inte synd att röra en kvinna – det är en naturlig instinkt som är av vital betydelse för ett folk som vill överleva (och så är det väldigt trevligt kan jag upplysa de kristna eunuckerna och munkarna om). En man som inte värderar sitt folks kvinnor, som inte är beredd att strida för dem och som inte vill ha sex med dem är en styggelse i naturens ögon. Det är mannens och kvinnans plikt att finna sig en partner och genom sin sexuella förening alstra barn som bär vidare folkets arv.

Genom den kristna läran infördes en försämring av synen på kvinnan och männen lät sig snärjas av predikarna så att det till sist utvecklades ett kvinnoförtryck. På senare år har man så presenterat ”lösningen” på detta problem, och det är samma krafter som skapade problemet som nu kommer med denna lösning. Feminismen är bara en annan av de moderna destruktiva religionerna som är skapta för att ersätta den kristna läran.

Kristendomen är en mörk, livsförnekande självmordsreligion skapat i ett enda syfte – att tillåta de styrande ett berättigat förtryck av sina undersåtar samt pacificera dessa så att alla tankar om motstånd kväses vid ett tidigt stadium.

En god kristen älskar den galna guden, skall älska sina fiender och aldrig bekämpa ondskan. Vidare skall denne inte ha någon framförhållning i sitt liv utan lämna allt i händerna på gud. Man skall godvilligt lyda makthavarna och även (är man född till man) sky kvinnan, ja helst aldrig röra vid henne eller ens titta på henne med åtrå.
Det är inte svårt att sia om resultatet om denna religion följs.

Det kristna arvet
Demokrati, liberalism, humanism, kommunism, socialdemokrati och så vidare när det gäller samtliga accepterade moderna ideologier, hämtar sina grundstenar från den galna juden Jesus ord som de framläggs i Bibeln, något de heller inte förnekar utan snarare skryter om. Hur ofta har man inte hört företrädare för någon av dessa tänkesätt påpeka att de för vidare den ”människokärlek” som Jesus predikade? Att man lyckats överföra denna religion till en verklig politisk plattform varigenom individen kan räddas? Så även om kristendomen, som religion betraktad, är döende bärs dess idéer vidare utav det moderna prästerskapet (politikerna) och deras syfte med upprätthållandet av denna livsförnekande tro är detsamma som deras historiska föregångares – makt och kontroll.

Det är samma teser som för fram nu som då, även om de kläs i andra ord och terminologi. Vidare är kristendomen en religion där alla ytterligheter samlas under samma tak medan den moderna politiken har delat upp dem i olika partier och grupperingar. Således representeras den världsvida solidariteten av den så kallade ”vänstern” medan ”högern” låtsas stå för det återhållsamma. Även denna splittring av folket i olika intressegrupper är till gagn för kosmopoliterna och deras dröm om upplösandet av alla nationalstater. Så eftersom ett splittrat folk omöjligt kan göra motstånd mot den verkliga fienden, ty de kan inte identifiera den då deras sinnen hela tiden tas upp av den artificiella konfliktens meningslöshet.

På följande sätt beskrivs av en okänd klarsynt författare den process som förslavar vårt folk: ”Från sin barndom utsätts han medvetet för ett kontinuerligt yttre tryck skapat för att tvinga hans sinne till lydnad under förutbestämda åsikter om moraliska, politiska eller religiösa ’plikter’. Han har inte tillåtits ett enda ögonblick av verklig mental frihet. Han fick den falska konventionalismen med modersmjölken. Han lyssnade medan de mest hemska lögnerna blev glorifierade i hans närhet och då blev till sublima sanningar. Han hör falskheten sjungas i svällande refränger. Han hör klangerna av dem från silver- och bronshorn. Han hör den mässas av de troendes församlingar till tonerna av helig musik, och från de nedstämda bönerna. På så vis steriliseras hans sinne av myndigheterna innan det ens har haft chansen att mogna. På så vis kastreras ungdomen mentalt så att den naturliga vitaliteten senare kan användas under sedens ok – vilket är slavens ok. I barnkammaren, i skolan och på högskolorna pressas hjärnorna in i förberedda formar. Allt som en korrupt civilisation kan göra, för att pressa in det växande intellektet i onaturliga kanaler, görs. Därför har den stora massan av dem som idag befolkar världen ingen initiativförmåga eller tankefrihet. De är blott undertryckta individer som inte har haft något att säga till om i skapandet av de ideal som de vördar.”

Vare sig det är det kristna idealet eller det demokratiska dito som förs fram så är de destruktiva till sin natur och skapade av samma bakomliggande krafter. Betänk effekterna och du kommer att rättvist kunna döma. Har tusen år av kristendom givit oss ett starkt och livskraftigt samhälle eller har det orsakat en oöverblickbar skada?

Sunt förnuft och klartänkthet ger svaret!

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om