Den mångkulturella polismyndigheten

En mängd aktiviteter, jippon och projekt signalerar att så kallad mångfald är ett stort fokus inom polisens verksamhet. Vid rekrytering till Polishögskolan och andra tjänster inom polismyndigheten eftersöks särskilt kvinnor och personer med ”annan bakgrund än svensk”.

Polisens nationella policy för mångfald och likabehandling förklarar att ”Mångfald ska vara en integrerad och självklar del av Polisens verksamhet och ska bidra till en mer representativ, effektiv och attraktiv organisation.” Det lämnas knappast något utrymme för enskilda anställda inom myndigheten ha någon avvikande åsikt om det påstått positiva med mångfald – begreppet som för övrigt har en diffus innebörd. Anställda måste genomgå mångfaldsutbildningar som kontinuerligt återkommer i olika former.

Flera stora satsningar har pågått under flera år där bland annat arbetslösa personer med invandrarbakgrund fått anställning inom polismyndigheten under drygt ett år. Några exempel är Spira i Stockholm, Världen i Skåne (Vis) och Polisen integrerar aktivt (Pia) i Västra Götaland. Den 23 mars 2011 hölls en konferensen där resultatet av Spira redovisades. Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm, deltog i konferensen. Hon betonade att mångfaldsfrågorna är ett prioriterat område för polisen:

– Jag är väldigt stolt över projektet. Vi är många som har arbetat hårt med mångfaldsfrågorna i flera år. När människor träffas och jobbar tillsammans försvinner fördomarna och genom mångfald vidgar vi vår kompetens.

Det finns skäl att anta att polismyndigheten har förstått att många främlingar känner avsky mot polisen och dess maktutövning. För att få invandrarungdomar och andra främlingar att omvärdera polisen så gör polisen olika kampanjer och aktiviteter. En klassisk sådan kampanj var när en polisbil med texten ”Aina” ställdes ut i Kungsträdgården i Stockholm, under ungdomsfestivalen Ung-08, sommaren 2006. Bilen ställdes även ut i den invandrartäta Stockholmsförorten Rinkeby. Ordet ”Aina” är ett turkiskt nedsättande slanguttryck för polisen och idén var att locka förortsungdomar till poliskåren. På polisens hemsida skrev Carin Götblad att ”Aina-bilen var bara ett litet inslag i arbetet för att rekrytera fler poliser med utomnordisk bakgrund. Men den fyllde sitt syfte”.

Andra riktade kampanjer har skett i moskéer. Den 25 februari i år höll Stockholmspolisen en rekryteringsträff i Södermalms moské. I moskén visades en film om de olika testerna för polisutbildningen och polisen förklarade för muslimerna att de ville ha en ökad mångfald i poliskåren och bland tjänstemän inom myndigheten. Den 14 oktober fick Södertörnspolisen inleda fredagsbönen i Fittja moské som ligger i Botkyrka kommun. Ett teveinslag om mötet finns på SVT ABC som sändes klockan 22.15 den 14 oktober 2011. En manlig polis inleder fredagsbönen för muslimerna. De kvinnliga poliserna var under tiden separerade till en avskild balkong.

I polisens rekryteringsmaterial så uttrycks att personer med annan etnisk och kulturell bakgrund än svensk är särskilt eftersökta. Det har framkommit att sökande till Polishögskolan med dessa ”meriter” har fått särskild hjälp. Bland annat så har det hänt att dessa har fått se svenskatestet i förväg för att lära in svaren. Det har också visat sig att sökande med invandrarbakgrund som misslyckats med svenskatestet ändå har fått gå vidare i urvalsprocessen. I slutet av 2006 skrev Nationell Idag om detta. Birgit Hansson, rektor på Polishögskolan, sade då att:

– Det är klart att de som klarar alla tester men inte kommer in kan känna sig lurade, men jag har väldigt svårt att se hur man ska kunna nå vår målsättning med större mångfald om vi inte vågade oss på att göra den här typen av försök.

Det har i år inkommit över 100 anmälningar om diskriminering till Diskrimineringombudsmannen, DO, från personer som sökt till Polishögskolan men som sållats undan för att de inte varit kvinnor eller haft invandrarbakgrund. Organisationen Centrum för rättvisa, som företräder tre personer som sökt till skolan våren 2011 men inte kommit in, har stämt Rikspolisstyrelsen för diskriminering.

Genom att stämma Rikspolisstyrelsen ökar inte bara chansen till rättvisa. Möjligheten att bringa klarhet i antagningssystemet ökar också. Centrum för rättvisa har upprepade gånger försökt få ut information om vad som skiljer de kandidater som kom in åt från dem som inte kom in. En domstolsprövning kan tvinga Rikspolisstyrelsen att lämna ut informationen, skriver Centrum för rättvisa på sin hemsida.

De politiska ambitionerna att vilja skapa ”mångfald” inom polismyndigheten väger tydligen så starkt att kandidater med dessa meriter slussas in i Polishögskolan även fast de är underkvalificerade. De som trots allt går vidare måste akta sin tunga från att uttrycka samhällskritik eller beskriva verkligheten som den ser ut. Vilken typ av polis som skapas under dessa förutsättningar, med underkvalificerade och ideologiskt utvalda rekryter, finns det skäl att spekulera i.

Polisernas fortsatta avancemang beror i hög grad på deras förmåga att vara politiskt korrekta. Polismyndigheten kommer att utmärka sig som en korrumperad och skrupellös myndighet med allvarliga brister i sin professionalism. Om vi redan befinner oss där nu så kan vi räkna med att det ska bli värre.

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments