Dagens datum 21 mars: Denna dag år 1919 genomfördes en revolution som ledde fram till den kortlivade Ungerska rådsrepubliken. Ledarna för denna ”ungerska” revolution var judar.

Att bolsjevikrevolutionen i Ryssland leddes av till övervägande delen judar är fakta. Detta var också fallet med den revolution som ledde till den andra kommunistiska staten i världen, Ungerska rådsrepubliken från år 1919. Dess ledare var Béla Kun, eller Aron Kohn som han egentligen hette.

Det som ledde till den judisk-bolsjevikiska Ungern-revolutionen 1919 var den socialdemokratisk-ledda ”Aster-revolutionen, den 16 november 1918, och störtandet av monarkin Österrike-Ungern. En svag demokratisk republik kom att instiftas i dess ställe som skulle öppna vägen för bolsjevikerna. President för den demokratiska republiken var ungraren Mihály Károlyi som delade makten tillsammans med socialdemokraterna genom ett nationalråd. Károlyi var en övertygad anti-kommunist men gjorde misstaget att lita på socialdemokraterna.

Bela Kun.

Bela Kun.

Åtta dagar efter den socialdemokratiska kuppen bildade en grupp av krigsfångar och kommunistiska agitatorer det ungerska kommunistpartiet Kommunisták Magyarországi Pártja. Bildandet skedde inte i Ungern utan på ett hotell i Moskva och skulle komma att ledas av juden Béla Kun – den man som några år senare skulle föröva ett massmord på tiotusentals krigsfångar på Krim.

Béla Kun hade gått från socialdemokrat till kommunististisk revolutionär tack vare en annan jude, Karl Radek (Sobelsohn), som han hade kommit i kontakt med i ett ryskt fångläger. Då Kun var en tidningsman startade de två en kommunistisk veckotidning som de spred bland övriga fångar. När Kun blivit frigiven fick han i uppdrag av Lenin att utbilda utländska agitatorer som skulle starta världsrevolutionen. Han fick själv till uppgift att leda ett hundratal kommunister till Ungern. En månad efter ”Aster-revolutionen” befann sig dessa kommunister i Ungern med en stor pengakassa från Moskva.

judisk_kommunism

I Budapest grundade Kun en nyhetstidning, Vörös Újság, (”Röda nyheter”) som bedrev en hänsynslös kampanj mot den ungerske presidenten och dennes regering. Nyårsdagen 1919 trängde sig Kun och hundratals kommunister in på en kaserngård i Budapest och uppmanade soldaterna att störta regeringen. Soldaterna på kasernområdet ville dock inte låta sig rekryteras och när Kun höll sitt tal avlossades ett skott från ett fönster. Vid ett annat tillfälle spärrades Kun in i ett rum där soldater hotade att prygla honom – Kun undkom med blotta förskräckelsen.

Kommunisternas verksamhet fortsatte och snart kom det till blodiga sammanstötningar. Den 20 februari 1919 ockuperade Béla Kun med anhang en socialdemokratisk tidningsredaktion och överföll de som arbetade där. Detta var inte första gången som Béla Kuns kommunister slog sönder tidningsredaktioner, men denna gång kom polisen till platsen och skottlossning ägde rum där åtta polismän blev dödade. Regeringen arresterade Kun och de andra kommunistiska ledarna och förbjöd deras tidning.

Det var vid denna tidpunkt som judar inifrån systemet kom till Kuns hjälp. Till att börja med sände regeringen två ministrar, krigsministern Wilhelm Böhm och undervisningsministern Zsigmond Kunfi, att förhandla med kommunisterna. Dessa två var bägge judar och det var tack vare dessa som fängelset blev till ett slags stabskvarter där kommunistledarna fick ta emot besök och fortsätta sin politiska verksamhet inifrån murarna.

Författaren A.Melsky har i boken Béla Kun beskrivit vad som hände mellan denna tid till själva maktövertagandet. Enligt Melsky övertygades vid ett möte den 12 mars presidenten Károlyi av ovan nämnda Kunfi och en annan jude, tidningsmannen Paul Krammer, att frige Béla Kun och smeka kommunisterna medhårs. Anledningen var att rumänska militära styrkor vid denna tidpunkt hotade Ungern och att kommunisterna behövdes i försvaret av Ungern eftersom de nu kunde räknas i tiotusentals och hade flera ex-soldater i sina led.

Natten till den 20 mars höll de ”fångna” kommunisterna ett sammanträde och på morgonen den 21 mars utropade de ”proletariatets diktatur” i Ungern. Kunfi och  Krammer hade under samma natt begett sig till presidenten för att ställa honom mot väggen och få honom att avgå. Károlyi lät meddela det ungerska folket att Dénes Berinkey-regeringen (socialdemokratisk) avgått och informerade den 21 mars sina ministrar att de nu kunde bilda en ny regering. Men antikommunisten Károlyi blev bedragen då socialdemokraterna bildade sin regeringskoalition tillsammans med de fortfarande fängslade kommunisterna. Snart tog bolsjevikerna över makten i Ungern.

Tibor Szamuely.

Tibor Szamuely.

Även om ungraren Sándor Garbai strategiskt placerades som premiärminister i den Ungerska rådsrepubliken, är det ingen som idag ifrågasätter att det var Béla Kun som styrde över Ungern, även om ”folkkommissarrie för utrikes angelägenheter” var hans titel. Det nya ”Folkkommissariernas råd” hade 26 medlemmar, 18 av dem var judar. Av dessa anses det ha varit tre personer som styrde över Ungern: Tibor Szamuely, Béla Kun och Jenő Landler – alla tre judar.

Tibor Szamuely, ursprungligen också han journalist, var nu ledare för ”Den röda terrorn” i Ungern och blev snart känd i landet för sina straffexpeditioner hos ungerska bönder. Med sina ”Leningardister” lät han summariskt avrätta bönder för att avskräcka dem från att organisera sig i kontrarevolutionära rörelser som skulle kunna uppstå på landsbygden.

Leningardister poserar med ett av sina offer.

Leningardister poserar med ett av sina offer.

Szamuely var en hänsynslös sadist som fann stort nöje i avrättningarna. Vid ett tillfälle ville han hänga en man, vars kvinna var höggravid. Kvinnan bad Szamuely att spara hennes mans liv medan mannen stod nedanför galgen på en stol. Szamuely svarade henne att om hon tog bort stolen så skulle han släppa mannen fri. När hon gjorde detta hängdes hennes man varpå  Szamuely cyniskt anmärkte: ”Nu dödade du din man, inte jag.”

Den Ungerska rådsrepubliken blev inte långlivad utan existerade endast i 133 dagar. Dess kommunistiska politik var katastrofal för landet, otaliga övergrepp skedde mot det ungerska folket och omfattande plundring av konstskatter förekom. 590 kontrarevolutionärer, faktiska eller påhittade, avrättades under den korta tiden – vilket visserligen inte alls var jämförbart med massmorden i Sovjetunionen.

Räddningen för Ungern var att rumänska och tjeckiska trupper belägrade landet den 6 augusti 1919. Kommunisterna tvingades fly, vissa av dem avrättades, och en ny, icke-kommunistisk, regering upprättades.

Boken Bela Kun kan beställas på Nordfront förlag

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-03-21.


  • Publicerad:
    2017-03-21 00:00