Den kommunistiska tanken har alltid understötts av penningstarka grupper som haft mycket att vinna på destabiliseringen av det folk som för tillfället ansatts av den. Så var fallet med revolutionerna i Ryssland och så är fallet idag med det statliga stödet till ”revolutionära” grupper som KPMLR och andra knepiga bokstavskombinationer. Dessa är nyttiga idioter som tilldelats rollen att spela revolutionära i syfte att attrahera den del av folket som börjat fatta misstanke mot det internationella kapitalets makt.
Men saker och ting är inte alltid vad de verkar vara. Vid en första anblick kan massmedias synkroniserade angrepp emot KPMLR nu i dagarna verka oförklarligt. De röda redaktionssekreterarna på de svenska tidningsredaktionerna och i etermedia – ärrade rebeller från 1968 – brukar ju annars mangrant springa till sina palestinasjalsmaskerade söner och döttrars försvar så snart de råkat kasta stenarna lite för långt. Hur kommer det sig att KPMLR denna gång lämnas åt bokstavsvargarna i media?

Ute i kylan
Revolutionär Kommunistisk Ungdoms ordförande Pär Johansson:
– Ingen journalist ringer oss, våra genmälen till ledarsidorna i de stora tidningarna refuseras och vi får inte in våra debattartiklar. Detta är en kuslig debatt om oss – utan oss. Det är en kampanjjournalistik utan dess like. Efter att radioprogrammet Kaliber var klart så skickades det till nyhetsmedia på fredagen, men vi fick höra det på radio först på söndag eftermiddag. Det gjorde att medierna kunde agera så pass enhetligt och samfällt.

RKU är KPMLR:s ungdomsförbund. Pär Johansson verkar överraskad av svensk medias metoder när han intervjuas av det egna organet Rebell. Johansson befinner sig helt plötsligt inte längre bland etablissemangets skötebarn utan har lämnats ute i kylan bland vargarna. Johansson har plötsligt fått känna på hur det är att inte till fullo vara accepterad av etablissemanget och befinner sig helt plötsligt i åtminstone en del av den verklighet som verkligt regimkritiska organisationer gör.

Statligt stöd och mediahets
Bakgrunden till detta är inte helt enkel. RKU har mottagit drygt 1,9 miljoner kronor för att anordna såkallade ”Brigadresor” till bland annat Kuba och Venezuela men man anordnar också resor till Palestina, Libanon och Irak. KPMLR och RKU har ett långtgående engagemang för palestiniernas rätt till sitt eget land och mot den sionistiska ockupationen. Tyvärr väljer de att blunda helt för sionisternas makt i Sverige.

Mediahetsen mot KPMLR och RKU inleds den 14 november med ett långt inslag i P3:s program Kaliber där journalisten Magnus Sandelin och researchern David Gustavsson redovisar om några av Brigadresorna, b l a till Nordkorea. Sandelin visar också på de sedvanliga passagerna i partiprogrammet om proletariatets diktatur – kommunisternas väg till utopisk frihet genom att avskaffa den privata äganderätten från vad man kallar kapitalistklassen osv. Vidare redovisas RKU:s vurmande för gamla kommunistiska ledargestalter. Allt detta är gammal skåpmat – RKU anser sig som revolutionära kommunister. Det räcker att läsa deras partiprogram för att få denna information. Bidragen till RKU har beviljats av ungdomsstyrelsen som har till uppgift att distribuera statligt stöd till ungdomsverksamhet. De samhällsfördärvande anarkistiska och kommunistiska organisationerna – ofta i form av olika nätverk – är flitiga i sina ansökningar om ekonomiskt stöd till såväl lokala kommunstyrelser som till högre instanser.

Vad är det då som gör att denna gamla skåpmat plockas fram just nu?
Under sommaren 2003 planerades en konferens i Gaza, en stad i det av sionisterna ockuperade Palestina. Konferensen blev dock aldrig av då den israeliska armén helt stängde Gazaremsan veckorna innan den skulle hållas. Detta föranledde att KPMLR och RKU tillsammans med den palestinska intresseorganisationen Palestine Progressive Youth Union (PPYU) i september anordnade konferensen i Sverige, närmare bestämt i Göteborg. Syftet med konferensen var att diskutera motståndets taktik och strategi.
Som brukligt är när kommunistiska aktiviteter skall hållas lämnades en bidragsansökan in – denna gång till Forum Syd som är en samarbetsorganisation för vad man kallar folkrörelsebistånd. Forum Syd har till uppgift att dela ut hundratals miljoner kronor varje år från statliga Sida – alltså svenska skattepengar – till olika projekt. Bland Forum Syds medlemmar finns en mängd organisationer som säger sig arbeta för fred i världen blandat med diverse svenskfientliga pappersföreningar som enbart har till uppgift att förse sig med bidrag till sin subversiva verksamhet.

Revolutionärerna tar emot stöd av det samhälle de vill krossa
Forum Syd beviljade bidragsansökan och 45.000 kronor betalades ut. Nu är det inte på något sätt så att RKU skulle ha dåligt med pengar. Bidraget som RKU fått från Statens ungdomsstyrelse har ökat från 125.000 kr år 2000 till 250.000 kr år 2002. Åren 2003 och 2004 erhölls även extra medel efter utdelning från Svenska Spel på 222.500 kr per år. Till detta stöd ska läggas det som organisationen erhåller på lokal nivå, både i form av ekonomiska bidrag och annat. RKU har också tillgång till kommunala lokaler.

Sionisterna reagerar
Forum Syds beviljande av bidragsansökan väckte ont blod hos det öppet sionistiska Liberala Ungdomsförbundet, LUF. Dessa offentliggjorde i ett pressmeddelande daterat den 29 oktober att man säger upp sitt medlemskap i Forum Syd efter ett enhälligt beslut i förbundsstyrelsen. RKU hade nu hamnat i ett rejält blåsväder och den 16 november publicerades intervjun i Rebell med Pär Johansson där han talar om ”kampanjjournalistik utan dess like”. I riksdagen debatterades så sent som den 17 november en interpellation skriven den 5 november av Cecilia Magnusson. Ett flertal interpellationer behandlar RKU och dess rätt till bidrag. Det visar sig att inte ens etablissemangets egna skötebarn får kritisera sionismen och Israels ockupation ostraffat.

Verktyg åt systemet, nyttiga idioter
Vänstersekterna har idag flera funktioner att fylla i sionisternas smutsiga agenda. De försöker omöjliggöra opinionsbildning, exempelvis rörande svensk flyktingpolitik, genom att förstöra torgmöten, misshandla politiska aktivister med mera och besparar därmed regimen inrättandet av en regelrätt åsiktspolis. Under förevändningen att det i Sverige skulle råda åsiktsfrihet visas stollar från vänstersekterna upp i diverse debattprogram utan att de egentligen har åsikter som skiljer sig från resten av massan som utgör det svenska etablissemanget. Under EU-toppmötet iklädde sig stenkastarna i palestinasjal rollen som EMU-motståndare.


(Foto: Folktribunen)

Vill du veta vilka som verkligen styr – ta då reda på vilka som inte får kritiseras
Så länge vänstersekterna fyller sin funktion är regimen generös med bidrag, men ve den bokstavskombination som gapar för högt om Israel och sionismen. Det återstår att se vilken väg RKU väljer. Antingen fortsätter man att gapa om revolutioner och gamla kommunistiska stofiler och kan leva gott på bidragen. Alternativet är att en gång för alla gå till botten med sionismen och acceptera en verklig motståndskamp utan statligt stöd.

Slutligen kan nämnas att Svenska motståndsrörelsen, Nationell Ungdom eller rörelsens tidning Nationellt motstånd inte får en enda krona i statligt bidrag. Trots att vi har en grundlagsskyddad rättighet att utnyttja kommunala lokaler, bedriva opinionsbildning och arrangera öppna möten och demonstrationer förvägras vi detta och tvingas mer eller mindre bedriva vår verksamhet som om den vore kriminell. Detta är i sig inte konstigt – vi kritiserar nämligen den verklige fienden – den som inte får kritiseras. Eller för den delen nämnas vid namn.


  • Publicerad:
    2004-11-17 00:00