De Geer-ätten motsätter sig BLM:s krav på att riva anfaderns staty

Av ,
Nyhetsredaktör
2

INRIKES. ”Konstnären” Carl Johan De Geer ser gärna att BLM-ikonoklasterna river en staty föreställande anfadern Louis De Geer. Men varken De Geer-ättens huvudman Jan De Geer eller den nationalistiske opinionsbildaren Jonas De Geer håller med.

BLM-sympatisörer vill riva statyn föreställande Louis De Geer i centrala Norrköping. Foto: stillbild (CC BY-SA 2.0).

I både USA och Storbritannien har den antivita vänsterrörelsen ”Black Lives Matter” (BLM) lyckats få igenom krav på att riva statyer föreställande viktiga personer ur Europas historia. Men i Sverige har det varit svårt att hitta statyer på personer som man kan påstå varit slavhandlare.

Den adliga De Geer-släktens anfader, industrimannen Louis De Geer, står dock som staty i Norrköping och har blivit en måltavla för ikononoklasterna från BLM. De Geer, som ofta kallas ”den svenska industrins fader”, var nämligen verksam inom slavhandeln på 1600-talet.

I Norrköping finns även en skola uppkallad efter Louis De Geer, samt konsert- och kongresshuset De Geerhallen. Därför höjs nu även röster bland antivita krafter om att dessa måste döpas om av samma anledning som man anser att Louis De Geer-statyn måste rivas.

Louis De Geer Konsert & Kongress, även kallad De Geerhallen, i Norrköping. Foto: Arild Vågen (CC BY-SA 3.0).

Bonniertidningen Expressen har intervjuat en av De Geer-släktens kändaste medlemmar, nämligen den så kallade konstnären Carl Johan De Geer, som säger sig ”skämmas” över anfaderns bakgrund inom slavhandeln och gärna låter riva statyn. Men Carl Johan De Geer går längre än så och föreslår även att den byts ut mot ett annat konstverk. Kanske föga förvånande har han redan skapat ett ”konstverk” som han tror skulle passa.

— Namnet De Geer har inte längre samma vackra klang. Jag var över 70 år när jag fick reda på att han var slavhandlare. Jag blev chockerad, säger han till Expressen.

Carl Johan De Geer anser även att både skolan och konserthuset ”absolut bör byta namn” då han menar att De Geer blivit ett ”skamnamn i stället för ett hedersnamn”. Enligt Expressen mötte Carl Johan De Geer nyligen en afrikan som påstod sig vara en ättling till en person som tagits som slav av Louis De Geer – ett möte som var så traumatiskt att han alltsedan dess lagt ner stor energi på att smutskasta sin anfader med rasistanklagelser, bland annat med en utställning vid namn Släkten och slavarna.

”Hans åsikter känns något opportunistiska”
Men i släkten De Geer tycks den excentriske konstnären Carl Johan De Geer, som bland annat gjort sig ökänd för konst som uppmanar betraktare att skända den svenska fanan, vara ensam om att skämmas över anfadern. Till Expressen säger ättens huvudman Jan De Geer:

— Carl Johan är en begåvad och kreativ person, men hans åsikter känns något opportunistiska, det gäller också den alternativa skulpturen. I släkten är vi så klart mycket negativa till slavhandel men samtidigt väldigt stolta över Louis De Geer. Han har gjort väldigt mycket för Sverige och svensk industri, säger Jan De Geer.

— Slavhandeln var en sidoaffär för Louis De Geer. Den var inte i närheten av lönsam. Slavhandeln var en parentes, han gjorde det för att vårda sin relation till drottning Kristina.

Jan De Geer berättar även för Expressen att han erbjudit Norrköpings kommun att ta hand om statyn ifall det blir en alltför stor belastning.

Om Jan De Geer beskriver Carl Johan De Geers åsikter om sin anfader som ”opportunistiska” går den nationelle opinionsbildaren och återkommande Radio Nordfront-gästen Jonas De Geer ännu längre i sin kritik. Till Nordfront säger han sig inte vara det minsta förvånad över sin släktings utfall. Det är inte heller första gången han ger sig på förfäder, berättar Jonas.

— Exhibitionisten och salongskommunisten Carl Johan De Geer har tidigare sökt medial uppmärksamhet genom att smutskasta sin döda mormor, som han enligt egen utsago älskade. Hon var en snäll, varm människa, berättar han, men det faktum att hon var nazist är ett livslångt trauma som han fortfarande bearbetar på sin ålders höst, berättar Jonas De Geer.

”Konstnären” Carl Johan De Geer, här på Stockholms Kulturfestival 2010, är en opportunist enligt ättens huvudman Jan De Geer och den nationelle opinionsbildaren Jonas De Geer. Foto: Jan Ainali (CC BY-SA 3.0).

”Ett angrepp på Östergötlands historia”
Enligt Jonas De Geer är hetsen mot Louis De Geer-statyn ett angrepp på den svenska och östgötska historien i första hand.

— Louis De Geer var sannolikt 1600-talets störste finansman i det här landet, han hade intressen i allt mellan himmel och jord. Och han var inte profitör. Det är inte för inte som han har kommit att kallas för ”den svenska industrins fader”. Att så mycket i Norrköping och Finspång är uppkallat efter honom är ju givetvis för att man vet att han gjorde oerhört mycket för norra Östergötland.

De Geer påpekar också att det inte spelar någon roll för honom att det är hans egen släkts anfader som angrips och att han inte är en särskilt bördsstolt person.

— Problemet här inte att det är ett angrepp på min släkt, den klarar sig, utan faktiskt på den svenska historien i allmänhet och norra Östergötlands historia i synnerhet. Ska Norrköping ta bort statyn över Louis? byta namn på det största gymnasiet och konserthallen? Ska Finspång byta kommunvapen? Ska vapenskölden tas ner från slottet eller är det lika bra att riva hela skiten på en gång? Göra om det till en flyktingförläggning? Konstigare saker har hänt under kulturrevolutioner.

Det Jonas De Geer syftar på är att Finspångs kommunvapen delvis är inspirerat av De Geer-ättens heraldiska vapen. På Finspångs kommuns hemsida kan man läsa:

Den övre delen av vapnet är röd och har ett järnmärke i guld. Det syftar på den genom seklerna så framgångsrikt bedrivna järnhanteringen vid Finspångs bruk.

Vapnets nedre del härstammar från De Geers vapen med fem röda rutor på ett silverfält. De franska liljorna sägs ha tillkommit ”som ett särskilt nådervedermäle av franske kungen Louis XI för ”utmärkta insatser i kriget”.

Finspångs kommunvapen. Bild: finspang.se.

På fråga hur han tycker att De Geer-ättens huvudman Jan De Geer har hanterat attackerna mot anfadern svarar Jonas De Geer:

— Ska först säga att jag inte känner Jan Carl, har vad jag vet aldrig träffat honom, men han verkar hantera det här bra. Framförallt är det bra att han påpekar att Carl Johan är en opportunist, för det är precis vad den där låtsas-revolutionären alltid varit, som de flesta av sina kollegor och generationskamrater i den så kallade kulturbranschen.

Huruvida Norrköping kommun väljer att bevara Louis De Geer-statyn, riva den, förse den med ett antivitt plakat eller helt enkelt överför den i De Geer-ättens omsorg återstår ännu att se. Nordfront kommer att följa ärendet.

FAKTA: Ätten De Geer

Den svenska adliga ätten De Geer grundades av holländaren Louis De Geer (1587–1652), som flyttade till Sverige 1627. I Sverige kom han med bas i Norrköping och Finspång bland annat att bidra med att bygga upp den svenska industrin med hjälp av sina kunskaper från det industrialiserade Västeuropa. Han var även god vän med drottning Kristina och adlades 1641.

Sedan dess har ätten fött många framstående personer som påverkat den svenska historien, däribland statsministrar, industrimän, höga officerare och diplomater.

Från ätten De Geer, adlig ätt nr 291, finns idag tre levande grenar:

  • Den friherrliga grenen De Geer af Finspång grundades 1797 av Johan Jacob De Geer (1705–1758) och är den gren Jonas De Geer tillhör. Även Sveriges förste statsminister Louis De Geer (1818–1896) var en De Geer af Finspång.
  • Grenen de Geer af Leufsta, grundades som en friherrlig ätt 1773 och blev en grevlig sådan 1818.
  • De Geer af Tervik blev en friherrlig gren 1766, och grevlig i Finland 1809.
Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
2 Kommentarer
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments