STORBRITANNIEN. Den vite walesaren Darren Osborne döms för mord men kallas terrorist av både media och myndigheter. Fallet Osborne visar att det är en försvårande omständighet att tillhöra den vita rasen.
Darren Osborne.
Den vite 48-årige walesaren Darren Osborne dömdes i början av februari till livstids fängelse, minst 43 år, för mord och mordförsök för att han kört en minibuss in i en grupp muslimer vid Finsbury Park den 18 juni 2017. En muslim dog och några av de andra araberna i gruppen skadades.
I minibussen hittade polisen efter gripandet av Osborne ett brev där han anklagar den politiska makten för att vara ansvarig för de tre muslimska terrordåd som dittills under året hade skett i Storbritannien. Han kritiserade i brevet även politikernas och rättsväsendets flathet gentemot de arabiska nätverk vilka utnyttjade 1 400 vita flickor som sexslavar i Rotherham. Dessa grova brott har haft mycket begränsade politiska följder, vilket Osborne fann oacceptabelt.
Osborne påverkades enligt media även av att ha sett den dramatiserade dokumentärfilmen Tre flickor gjord av BBC, som handlar om tre vita brittiska flickor som blev sextrakasserade av arabiska gäng. Filmen orsakade enligt Daily Mail att Osborne plötsligt började konsumera stora mängder antimuslimsk propaganda på internet.
De tre omnämnda arabiska terrordåden som bolagsmedier även i Sverige rapporterade mycket kring 2017 var den kombinerade buss- och knivattacken på Westminster bridge den 22 mars då Khalid Masood sägs ha dödat fem och skadat 40 människor; Salman Abedis sprängning på Manchester Arena vid en popkonsert den 22 maj arrangerad av Benjamin Nethanyahus bekant och musikartistmanager Scooter Brown; och ytterligare en kombinerad fordons- och knivattack på Borough Market den 4 juni. Men Osborne bekymrade sig även för mer småskalig terror som invandrarbrottslingarna ägnar sig åt, exempelvis den hastigt eskalerande våldsepidemin med syraattacker där rasfrämlingar kastar syra i ansiktet på sina offer för att vanställa dem och därmed märka dem för livet. Bara under 2017 års sex första månader polisanmäldes 400 sådana attacker.
Som medskyldiga till den eskalerade invandrarterrorn pekar Osborne ut Labours uttalat propalestinska ledare Jeremy Corbyn, som trots sin hållning i Palestinafrågan har judiskt påbrå, samt rasfrämlingen Sadiq Khan, också Labourpolitiker, numera Londons första muslimska borgmästare. Han lär under rättegången ha sagt att han hade hoppats att även kunna döda dem. Men istället för att erkänna att de flitigt rapporterade arabiska terrorhändelserna sporrade den walesiska mannens genomförda dåd, hävdar både åklagarsidan och Daily Mail att Osborne på bara tre veckor radikaliserats och blivit antimuslimsk terrorist. Radikaliseringen ska alltså inte ha berott på den ohållbara sociopolitiska situationen i landet, utan på att han har tittat på ”högerextremistisk” och ”antimuslimsk” propaganda på internet under veckorna före sin minibussattack, som om det alls skulle gå att radikaliseras så snabbt.
Regimvänlig media har för vana att förklara terroristers våld med utsatthet, fattigdom och att samhället har svikit de missanpassade individer som begår terrorbrott, till exempel om de förvägras permanent uppehållstillstånd. Men sådana ursäktande förklaringar gäller numera endast rasfrämlingar som begår sådana brott. Medierna gör i den uppenbart ansatta walesaren Darren Osbornes fall tvärt om en stor poäng av att det är hans värdelöshet som gjort att han försatt sig i svårigheter. Bland annat har ”fyrabarnspappan varit arbetslös i tio år”, understryker Daily Mail. Både tidningar och BBC försöker på sådana sätt karaktärsmörda Osborne och få honom att framstå som en oduglig människa och ”vit makt”-rasist.
Ändå var Osborne inte intresserad av nationalism som politisk rörelse, eller av ”vit makt”. Han är inte känd av någon omtalad nationell rörelse i landet. Om något, har han tagit ställning för Israels existens och politik, eftersom han ursprungligen hade tänkt attackera en propalestinsk aktivistgrupp som demonstrerade för palestinska rättigheter gentemot Israel, vilken han dock inte lyckades köra tillräckligt nära för att attackera. Det är det enda geopolitiska ställningstagande man eventuellt kan hitta hos Osborne.
Efter att livstidsdomen mot Osborne offentliggjordes publicerade CNN ett videoklipp där araber i London uttrycker sin oro inför Osbornes terrorhandling. Nu känner sig araberna inte längre trygga utan tänker att de när som helst kan bli överkörda av en galning. Men trots att flera sådana fordonsattacker har genomförts i Storbritannien och flera andra europeiska länder, i USA och i Australien, är det först nu då det inte är en arab som genomför dem som de känner oro. Av klippet är det lätt att få uppfattningen att det inte alls bekom dem att araber tidigare har attackerat vita människor med fordon, eller också har de hela tiden känt sig förvissade om att araberna själva inte är föremål för terror. Vita människor som chockades av den arabiska så kallade lastbilsattacken i franska Nice 2016 har levt med denna oro åtminstone sedan dess.
Jayda Fransen/Tommy Robinson
Trots att Osborne såg BBC-dokumentären om invandrarvåld, lägger media och jurister skulden för hans ”radikalisering” på alternativa nyhetsskribenter som Tommy Robinson (pseudonym), tidigare ledare för English Defence League och stark motståndare till islamiseringen av Storbritannien, samt Jayda Fransen, ledare för Britain First. Osborne har nämligen följt deras meddelandeflöden på Twitter och fått ett textmeddelande. Detta fick åklagaren Jonathan Rees att säga att Osborne har haft ”kopplingar till högerextremister”, vilket på sin höjd alltså är att betrakta som en halvsanning eftersom denna ”koppling” måste betraktas som ytterst svag. Att halvsanningar skrivs i regimvänlig media är inget nytt, men att åklagare medvetet använder sig av halvsanningar för att förstärka sitt åtal är naturligtvis oacceptabelt. Ändå har denna påstådda koppling lett till att Robinson av media hållits direkt ansvarig för Osbornes radikalisering och dåd, trots att Robinson inte visste vem Osborne var eller att han var ”radikal”. Medias lögner om saken har lett till att Tommy Robinson och hans barn har mottagit många mordhot, vilket Robinson själv fick ta tag i genom att konfrontera en av de araber som hotat hans familj, eftersom polisen inte brydde sig om hoten.
Medierna, Rees och Storbritanniens inrikesminister Amber Rudd kallar Osbornes attack för ”terrorism”. Ändå är han inte dömd för terrorbrott utan för mord och mordförsök, eftersom ingenting i hans handling möter de kriterier som i Storbritannien räknas som terrorism. Rudd har tidigare utmärkt sig med att föreslå att det ska bli kriminellt att läsa ”högerextremistiska” och våldsbejakande hemsidor på Internet. Att aktivt söka upp sådana sidor ska ge 15 års fängelse, enligt Rudds förslag. Genom att Rudd, Rees och de regimvänliga medierna samverkar för att skapa en historia om att Osbornes ”radikalisering” har skett snabbt och efter att ha uppsökt ”högerextremistiskt” material på internet, får Rudd extra skjuts och stöd för sitt yttrandefrihetsfientliga och odemokratiska lagförslag.
Alex Davies, tidigare en av ledarna för det numera förbjudna (!) partiet National Action, säger att makten i Storbritannien har slagit in på en mycket obehaglig väg i sina förföljelser av oliktänkande. Davies menar att fallet Osborne är ett av de ärenden som visar att massmedia och jurister samverkar för att legitimera en ny form av skuldbeläggande som kan leda till att det blir kriminellt att anses ha påverkat någon att utföra hat- eller terrorbrott.
— Dagens lagstiftning räcker inte för att i detta fall fälla Tommy Robinson eller Jayda Fransen vars ”rasistiska hat” anses ha orsakat Osbornes radikalisering och därpå följande mordattack, men att lagförslag som exempelvis Rudds föreslagna förbud om att uppsöka ”högerextrema” internetsidor, kan komma att leda till lagstiftning där skribenter på Internet hålls direkt ansvariga för brott utförda av sina läsare, säger Davies.
Det är svårt att jämföra rättsfall, särskilt från olika länder; men ibland är diskrepanserna i tolkningarna av händelser och orsakssamband väldigt stora. I december 2017 kom domslutet mot den mexikanska rasfrämlingen Jose Ines Garcia Zarate. Han friades från mordanklagelserna på den vita kvinnan Kate Steinle som han sköt i San Fransisco 2015. Enligt protokollen visste inte Zarate att det låg ett skjutvapen inlindat i T-tröjan som låg på den bänk han satte sig på, trots att han tidigare hade stulit vapnet ur en olåst bil. Vapnet råkade av en olyckshändelse avlossa ett skott som träffade Steinle i bröstkorgen så att hon dog. Zarate ville egentligen leka lite med det hittade vapnet och förskte bara skjuta några sjölejon utanför hamnkanten, sade han senare. Den flerfaldigt drogdömda illegala invandraren som nyligen redan hade avtjänat ett fyraårigt fängelsestraff, och hade deporterats ut ur USA fem gånger tidigare, slapp att bli dömd för mord på Steinle. Det var heller aldrig tal om att åtala honom för rasistiskt motiverat våld, eller för att skottlossningen var en hämnd för att han skulle deporteras ännu en gång.
Antifa i Arizona brände i januari bilder av mordoffret Kate Steinle för att demonstrera sitt hat mot den ”nazistiska” vita rasen. Foto: Arizona State University Antifa.
Inte heller Abraham Ukbagabir som enligt svenska medier mördade två svenskar med kniv på Ikea för att de såg svenska ut, som hämnd för att han skulle skickas tillbaka till Italien där han först hade sökt asyl, klassades som rasistiskt hatbrott. Men den vite Osborne anges utan diskussion vara terrorist som begår hatbrott.
När Darren Osborne hade gripits av polis, vinkade han från polisbilen och sade enligt uppgift:
— Jag gjorde åtminstone någonting.
Osbornes desperata handling och behov av att göra något åt sitt lands förfall är förståeligt. Men att bete sig som de invandrade mord- och våldtäktsmaskinerna gör är inte rätt väg för någon som vill ställa landet på fötter igen. Däremot hade det varit bra om ett lands medborgare hade varit lika inför lagen. I dagens occidentala folkmord på den vita befolkningen kommer rasfrämlingar mycket lättare undan med våldsbrott. Vita straffas mycket hårt, vilket fallet Darren Osborne visar oss.
Källor:
Darren Osborne found guilty of van attack
U.K. acid attacks 2017 new record
Finsbury park attacker
Jeremy Corbyn: ”My Jewish ancestry”
U.K. to imprison people who view far right propaganda online for 15-years
National Action banned
Watching extremist propaganda to become criminal offence
Zarate believed to have killed Kate Steinle found ”not guilty” incites Kate’s Law
Zarate found not guilty of murder to be deported again
Mestizo murderer of the Kate Steinle trial
Antifa terrorists burn memorial photos of kate steinle: ”Flip her off!”
Hoppa till huvudinnehåll
